Exempel på det senare hittar jag på ditt utmärkta webbställe, Gunnar ;-) .

"Åmåls-lösningen" var tydligen inte så ovanlig:-)

När det gäller Varberg, har jag trott att utfartssignalerna där på huvudtågväg inte fanns med i den ursprungliga anläggningen, utan kom upp senare, kanske i samband med fjb och linjeblockering på Västkustbanan.

Nej, de finns faktiskt med på en ritning från 1940.

Min teori om att större EJ-banor kanske hade egna principer stämmer nog heller inte; jag hittade en bild på Falu reläställverks spårplanstavla från 1940-talet, där dvärgsignalerna vid utfarterna ser ut att ha gröna sken.

Dock har jag sett en hel del ritningar med huvudsignaler motsv nuvarande mellansignaler just för huvudtågvägarna; en förvirrande sak var att dessa signaler under 1930- och 1940-talen i signaltekniska sammanhang ofta benämndes "repetersignaler" eller "plattformssignaler", vilket ju leder tankarna till de repetersignaler som med olika ljussken informerade tågklareraren på plattformen om vilken tågväg ställverksvakten lagt. Men här gällde det alltså "mellansignaler", på småstationer vid huvudlinjerna; stationer där tågklareraren själv manövrerade ställverket. Beteckningen repetersignal, som antagligen inte användes av trafikavdelningen utan bara av signalfolket, syftade väl på att signalen repeterade utfartssignalen vid stationsgränsen.