Du menar säker Erik Berg som var ett tekniskt geni. SJK har besökt hans trädgårdsjärnväg i Tunagård. En elektrifierad järnväg med kontaktledning.

Vad jag har hört var det en 24 volt likströms kontaktledning på tärdgårdsbanan. Erik tog - på frivillig basis - dit en auktoriserad besiktningsman som kontrollerade hans installationer som visade sig vara utan anmärkningar.

Att Erik kallades för yrkesdemonstranten berodde nog på att han under slutet av 1970-talet kom i kontakt med och involverades i Mullvaden-gänget som ockuperade en rad olika riviningshotade hus i Stockholms innerstad. Detta gäng organiserade en rad gatudemonstrationer där han alltid gick i främsta ledet med banderoll eller plakat.
Tyvärr var det samma gäng som fick honom att byta klädstil,låta skägg och hår växa till skatbon.
I början av 1970-talet var Erik nämligen allt som oftast välklippt, utan skägg och i prydliga och rentvättade kläder.

Han hörde ibland av sig till oss på ULJ eller ÖSlJ med tips om föremål, dödsbon med järnvägsböcker eller annat som han trodde skulle intressera oss.

Frid över hans minne!

Johan Vinberg

Det var en tråkig nyhet att Erik lämnat jordelivet.
Original som dessutom har stora kunskaper inom ett specifikt område är en tillgång i dagens samhälle.
Jag hade mkt kontakt med Erik under 70 / 80 talet, men självklart sett o pratat med honom under senare tid vid t.ex olika publika järnvägsarrangemang

Som Thomas o Johan nämnt var han ett eltekniskt geni.
Från början var tomten o villan i Tuna hans mor. Mot sin moderns vilja tog Erik dock över tomten steg för steg med att bygga vindkraftverk samt anlägga sin elektrifierade järnväg inklusive rullande materiel. I princip allting var byggt på återvunnet gammalt material. Detta fick Erik genom tidiga besök på många sanerings/rivningsfastigheter under den tiden Stockholm förvandlades från ett bestånd av äldre omoderna lägenheter till sanerade och nybyggda. Ett Stockholm som inte längre finns. Han kunde därigenom rädda undan gammal elmateriel som ändå skulle rivits ut. Han var längre tillbaka även flitig gäst på loppisar samt har genom åren besökt flertalet gamla industri-småbanor i Sverige som grundlagt hans insamlande av gammal elteknik och som kom till nytta i hans byggande.

När jag träffade hom första gången i slutet av 1970 talet gjordes en del försök med arbestrehabilitering. Erik ville själv till Mörby verkstäder på RB, men fick nej till detta. Erik var ett bra exempel på hur en man med specifika kunskaper, men med annorlunda beteende / klädsel inte passar in i vårt kravfyllda s.k välfärdssamhälle. Det underlättade ej heller att passa in när Erik längre tillbaka hade en viss odör och inte brydde sig om sitt yttre.

Utöver ett genuint järnvägs- och eltekniskt intresse har Erik rört sig i olika sociala kretsar. Längre tillbaka har sagts mig att Erik fann sin tillhörighet i raggar och hårdrockskretsar, men det var aldrig något som Erik själv pratade om.
Genom dåvarande protesterna mot bostadspolitiken och rivningsraseriet i Stockholm sent 70 tal blev Erik en fltig gäst på Mullvaden som var 3 hus som ockuperades under ca 1 års tid som protest mot rivning och dåtidens bostadspolitik. Även tankar på alternativt boende och alternativ livsstil var starka där. Erik var sedan delaktig i ockupation av Järnet i Stockholm (Bondegatan/Erstagatan)som också var en protest mot den rivningsvåg som Stockholm då var utsatt för. Jänet var ett exempel av många hus som fastighetsägare fick igenom rivningsbeslut på felaktiga underlag och att det var stadens mål att utplåna äldre och omoderna bostadsmiljöer. Idag finns endast tre hus kvar i Stockholm som alltjämt är omoderna.
Erik var då även intresserad av alternativ energi framförallt vindenergi och byggde egna vindkraftverk.

Erik kunde även ses på en mängd musikfestivaler runt om i Stockholm. Ett av hans favvo band då var proggbandet Aston Reimers rivaler som ofta genomförde spelningar på musikfester.
År 2010 genomfördes en jubileumsfest för f.d husockupanter och bostadspolitiskt aktiva som var med på Järnet. Erik var givetvis med där.

Samtidigt slet Erik i alla år att bygga ut och förbättra sin järnväg i Tuna. När hans mor avled tog han över hus o tomt själv.
Järnvägen borde definitivt bevaras inklusive elektrisk utrustning och rullande materiel. Jag hoppas hans vänner och eller andra kan se till att hans verk inte går till spillo.

Hoppas Erik har det bra där uppe med dåtidens eltekniska föregångare. Dom har säkert ett och annat att prata om.

/ Conny Sernfalk