Nej, självklart är det viktigare att det är inom rimligt avstånd för så många svenskar som möjligt. Allt annat är fel.

Det finns tre stora befolkningscentra, de klassiska städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Var gränsen för deras respektive "upptagningsområden" går kan diskuteras in absurdum men jag tror man snabbt finner att de är relativt likvärdiga befolkningsmässigt oavsett hur man räknar. Om Malmö kan tillgodoräkna sig bonusen av närheten till Själland eller ej kan vara hugget som stucket.

Man skulle kunna lägga muséet på en central plats där det är lika långt till alla dessa storstadsregioners centra. Bäst lämpat blir då isåfall antagligen Nässjö.

Verkar det som en bra idé, Nässjö? Är tillgängligheten då ökad i sådan grad att Gälve kan ses övertrumfat som etableringsort? Självklart inte. Nässjö är nog rättvist, det är lika långt ifrån all civilisation men bor det så många i Jönköping, Eksjö och Aneby att det ger en bra besökarbas? Om man redan har problem med anslagsfinansiering så är Nässjö ett riktigt svart hål.

Jag tror att kvantitativa ställningstaganden (lika långt för alla) inte duger. Ett kvalitativt ställningstagande (tillräckligt många för att ge en påtaglig ökning jämfört med nuvarande placering) betyder mycket mer för framgången för muséet, det ska kunna ha intäkter värda namnet och de behöver höjas, alltså får man se till vilka kriterier som påverkar intäkten varav geografisk placering är en viktig sådan.

Det kan aldrig bli fel ur den synpunkten om man väljer ett av dessa tre stora befolkningscentra, men det kan bara bli ett av dem naturligtvis. Man har då tagit kvantitativa hänsyn, men med det kvalitativa som utgångspunkt.

Nästa fråga är då vilken av de tre orterna som har bäst förutsättningar. Det råkar bli en lämplig lokal ledig i Malmö snart... Stockholm har ingen, såvida inte Hagalund flyttas till Upplands Väsby och lokstall och vagnhallar frigörs. Det är nog att hoppas på för mycket, men chansen fanns för 10 år sedan... Göteborg? Fjällbo? Inget på gång vad jag vet? Därför tror jag att Malmö just nu erbjuder bästa kombinationen befolkningstäthet+lämplig lokal. Nybyggnation är väl drömmar dessvärre, jag har svårt att se anslag i flerhundramiljonklassen till ett "värdigt" museum komma i närtid. Och det är nu SJVM har sin kris.

Jag antar att SJVM har sin kris därför att uppdragsgivaren inte förstår självändamålet med nuvarande verksamhet och dess omfattning. SJVM har inte lyckats försvara sin omfattning eller sitt självändamål, och får nu en budget som mer hör ihop med uppdragsgivarens betalningsvilja än med några slags verksamhetsmål. SJVM ansvarar för sina mål med hjälp av de medel som tillhandahålls. Ju längre tiden går där man misslyckas med att förankra sina mål hos uppdragsgivaren, desto mer sjunker uppdragsgivarens betalningsvilja. Med tanke på hur andra liknande museum behandlats så är det ganska mycket SJVM ska krympas för att komma ner på den nivå där uppdragsgivaren känner att kostnaden är försumbar i förhållande till verksamhetens värde och nytta. SJVM, tror jag, måste därför agera på ett sätt där man själv tar ett initiativ till verksamhetsförändring som överträffar uppdragsgivarens ställda krav för stunden, och därigenom sätta sig i en situation som blir långsiktigt förankrad. Att omlokalisera verksamheten är ett "politiskt" gångbart sätt att rationalisera, öka intäktsbasen, få medfinansiering etc som kan vinna uppdragsgivarens tycke och medhåll. Då har uppdragsgivaren varit med och tagit ett strategiskt beslut, och då ska det mycket till för att denna generation uppdragsgivare ska riva upp beslutet. Ju tidigare ett sådant initiativ och steg tas, desto större är den ekonomiska rörelsefriheten som permanentas som konsekvens genom det strategiska beslutet. Därför är en omlokalisering ett tänkbart sätt att bryta den nedåtgående spiralen.