Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus) (Byggnad)

av Björn S., Sunday, July 27, 2008, 22:38 (5723 dagar sedan)

Håller på att bilddokumentera ovan nämnda sträcka, och hittade konstiga slipers på Kasajåkk mötesplats som troligen kan härstamma från ett lokskjul.

Om någon vet mer om detta så snälla berätta, när revs det? Vilka lok förvarades där?

Blir intressanta saker att ta med när jag gör bilddokumentationen om sträckan senare

Jag la ut lite bilder på PV:

Länk

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Kurt Möller, Sthlm, Sunday, July 27, 2008, 23:54 (5723 dagar sedan) @ Björn S.

Kasajåkk finns upptagen som hpl i Kommunickan 1950, likaså 1955 - däremot INTE 1961...

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Björn S., Monday, July 28, 2008, 00:03 (5723 dagar sedan) @ Kurt Möller

Kasajåkk finns upptagen som hpl i Kommunickan 1950, likaså 1955 - däremot INTE 1961...

Intressant att den har varit hpl - grunden finns kvar av stationshuset/banvaktsstugan. Men sedan finns ingenting inom en 10 km radie, inga stugor, inga vägar, inga stigar, ingenting... inte ens kraftledning finns i närheten.

Men det eventuella lokskjulet vore intressant att höra något om!

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Ulf L Eriksson ⌂ @, Luleå, Monday, July 28, 2008, 00:36 (5723 dagar sedan) @ Björn S.

Håller på att bilddokumentera ovan nämnda sträcka, och hittade konstiga slipers på Kasajåkk mötesplats som troligen kan härstamma från ett lokskjul.

...

Javisst var där ett lokhus!
Från det ännu bara eftertraktade men otillgängliga arkivet för detta forum ett utdrag ur en diskussion (typiskt högsommarämne?) där bl.a. Kasajokk figurerade:

Re: Lokhusplacering
16. Jul 2007 22:44:01 - Ulf L Eriksson meddela.till.nitton@fotopic.net

...
Lokhusen (i denna form Västanförsmodellen av plåt) fyller även en järnvägshistorisk funktion såsom uppställning av beredskapslok i nästan 40 års tid.
...

Lokhuset i Renviken hade överhuvudtaget inte någon landsväg i anslutning. Det var att komma med tåg, gå över myrar eller ro med båt som gällde.

...

/ Conny

I detta sammanhang kan kanske Renviken ändå ses som "centralt" beläget med minst tre realistiska åtkomstalternativ. Kasajokk däremot låg väl om möjligt ännu sämre till med bara de två förstnämnda alternativen tillgängliga.

Såvitt jag minns låg inte särskilt många av lokhusen på något uppenbart sätt undangömda. Snarare utgjorde många av dem ett tämligen markant inslag i den annars vanligen sparsamma bebyggelsen på bangårdar. Fler exempel på uppföranden även på mer publikt intressanta platser fanns också. Bastuträsk vill jag åtminstone räkna dit, och möjligen även Storvik. Att vissa sen också återfanns i grusgropar och på andra mindre i ögonenfallande platser tror jag knappast var följden av något systematiskt hemlighetsmakeri eller diskretion. Det framgår ganska tydligt att valet av plats gjordes med kostnadsminimering som främsta kriterium. För Götene- och Västanforshusen innebar detta tydliga preferenser för redan befintliga spår. I vissa fall kostade man på sig viss justering av lägena för att optimera valet ytterligare. Föreberedelsekostnaden vid uppförande av den första plåthusleveransen var enligt skriftliga direktiv begränsat till 25:- kr/spm. Detta skulle då inkludera inläggning av erforderliga växelsliprar.

Med dessa förutsättningar tillgreps säkerligen inte spår som var svåra att avvara för andra ändamål utan snarare tvärt om. Grusgropar vars spårsystem blivit överdimensionerat med vikande användning förefaller således ha varit populära men även bangårdsspår i liknande situation användes.

Liten provkarta på placeringar:


[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

Och fler "lador" än så vill väl ingen se ...?

Lokskjul på smalspåren?

av Lasse M, Monday, July 28, 2008, 02:14 (5723 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Och fler "lador" än så vill väl ingen se ...?

Jodå, gärna mer, sånt här är intressant.

Fanns det förresten lokskjul utmed 891 och 1067 näten? Fanns det smalspåriga beredskapsånglok?

Lokskjul på smalspåren? Skara lokstall

av Per-Åke Lampemo, Freden, Östad, Monday, July 28, 2008, 10:23 (5723 dagar sedan) @ Lasse M

Och fler "lador" än så vill väl ingen se ...?


Jodå, gärna mer, sånt här är intressant.

Fanns det förresten lokskjul utmed 891 och 1067 näten? Fanns det smalspåriga beredskapsånglok?

Ja det fanns smalspåriga beredskapsånglok vid Skara lokstall. Jag har själv sett Bengt Bomans bilder på dessa beredskapslok i Skara lokstall från juli 1964. Samt en del andra privata bilder från 1961.
Tror att de flesta beredskapsånglok i Skara försvann året 1965

De jag såg sett på bilder var tenderloken SJ Gp 3134, SJ B2p 3105 (VGJ 24), SJ B3p 3109 (VGJ 28) samt tankloken SJ Np 3178 (NKlJ 24) och S5p 3094 (VGJ 4).

När det gällde SJ S5p 3094 blev detta lok först uthyrt till Mariestad (Katrinefors) 1959-1961 och sedemera uppställt i Hjo stadspark 1962-1994.

Mvh Per-Åke Lampemo

Lokskjul på smalspåren?

av Conny Sernfalk, Monday, July 28, 2008, 11:51 (5723 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Jag vet att Anders Janson, som besitter ett stort kunnande om smalspår, vid ett tillfälle hävdade att de 891 lok som konserverades egentligen inte var beredskapslok och tillhörde beredskapsfordonsparken. Om du anders läser detta får du gärna utveckla ditt resonemang. Jag har själv kopior på handlingar från Försvarsbyrån som yttrar sig över föreslagna slopningar med hänsyn till att enskilda 891 och 1067 lok bör finnas kvar som beredskapslok. Har noterat att flera 891 lok konserverades för att efter något år slopas för skrotning.
Möjligen kan detta berott på beslut att beredskapslok skulle ha en minimi prestanda gällande dragkraft.
Likaså företogs en inventering (tror det var i slutet av 1952) över övertaliga ånglok som var möjliga att ingå i beredskapsfordonspark. Där fanns flera 891 ånglok med.
Som Ulf är inne på är även beredskapslok en ekonomisk företeelse. Beredskapsrevisioner bekostades av kostnadställe inom Fsbr. Om kostnaderna skulle bli höga föreslogs istället slopning. Verksamheten verkar ha haft en stor kostnadsmedvetenhet även om stora investeringar även skedde.
Om konserveringar ej belastade försvarsbyrån ekonomiskt kan man med fog säga att dessa lok ej tillhörde beredskapsfordonsparken fullt ut, även om dom fick en nådatid som konserverad reserv. Kanske Anders J eller någon annan vet närmare.
Däremot gjordes aldrig någon beställning av specialdestinerade lokhus för uppställning av beredskapsånglok för 891 eller 1067 mm. Dom smalspårslok som blev konserverade ställdes upp i befintliga lokstall m.m

Lokskjul på smalspåren?

av Anders Svensson @, Monday, July 28, 2008, 17:10 (5722 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Däremot gjordes aldrig någon beställning av specialdestinerade lokhus för uppställning av beredskapsånglok för 891 eller 1067 mm. Dom smalspårslok som blev konserverade ställdes upp i befintliga lokstall m.m

Förmodligen för att man hade gott om övertaliga lokstallsportar att ställa de (fåtaliga) smalspåriga beredskapsloken i. Även dåvarande TGOJ hade beredskapsånglok och det var samma där - man byggde inga lokhus utan använde lokstallen i Vanneboda och Grängesberg... //Anders

Lokskjul på smalspåren?

av Daniel Niklasson, Monday, July 28, 2008, 17:22 (5722 dagar sedan) @ Anders Svensson

Förmodligen för att man hade gott om övertaliga lokstallsportar att ställa de (fåtaliga) smalspåriga beredskapsloken i. Även dåvarande TGOJ hade beredskapsånglok och det var samma där - man byggde inga lokhus utan använde lokstallen i Vanneboda och Grängesberg... //Anders

Övertaliga lok (formellt beredskapslok eller ej är frågan?) har stått uppställda i bl.a. lokstallen i Valdemarsvik och Spångenäs. Övertaliga byggnader med spår fanns det som sagt ganska gott om på smalspårsnäten...

/Daniel

Lokskjul på smalspåren?

av Ola Almquist, Monday, July 28, 2008, 18:03 (5722 dagar sedan) @ Daniel Niklasson

Lite svammel i värmen (minnesbilder).

L18p 3147 stod i lokstallet i Valdemarsvik; L19p 3069 i Spångenäs; L18p 3148 och S2p 3089 stod i f.d. godsvagnsverkstaden i Västervik; S2p 3037 stod i Skänninge. Det fanns säkert fler. S12p 3058 lär ha stått i stallet på Linköping N men jag har aldrig sett någon bild på det.

På (f.d.) 27 ms stod väl Gp 3042 i Torsås (så länge banan fanns kvar), 3132 i Rockneby och 3043 i Åseda (fick det plats i stallet?). Gp-specialisten Krister P kan säkert ge svar. S22p 3131 stod väl någonstans också. S9p 3026 och S2p 3039 lever ju än, åtminstone 3026 var driftslok (snöplogning m.m.?) ganska sent på Eksjö - Österbymo.

Np-lok fanns väl lite här och var. Bergsjö? Öland? 3044 i Växjö, utomhus?

Nu börjar det bli svårt att hålla reda på vad som var vad. Måste kolla i mina papper... 3147 ansågs i alla fall vara lämpligt att iordningställa som beredskapslok om kostnaderna inte vara för höga, men om ordet "beredskapslok" nämndes i samband med övriga minns jag inte. Anders J får nog hjälpa till. Hur som helst var det ett antal lok som gömdes i byggnader från ca 1957 till ca 1964/1968. En hel del lok i Norrköping och Linköping ansågs väl vara driftslok eller reservlok rätt sent (alternativt i dåligt skick och stående utomhus). Hit bör även Gp 3117, 3119, 3120 och 3133 i Västervik räknas. Det rör sig i alla fall inte om så många år och om lok som kunde plockas fram och bli driftslok om något annat körts sönder, som t.ex. 3037. Å andra sidan kunde det knappast bli kvar i Skänninge eftersom banan lagts ned...

M.v.h.
Ola

Lokskjul på smalspåren?

av Krister P, Monday, July 28, 2008, 23:55 (5722 dagar sedan) @ Ola Almquist

Av de Gp-lok som var kvar efter nedläggningen av den sista ordinarie ångdriften på smslpår vid SJ (Växjö - Oskarshamn nedl. 28 sep. 1963.)
så var situationen följande:

- Gp 3117, 3118, 3119, 3120, 3134 och 3135 slopades 1965 som reservlok.
Samtliga lok skrotades sedan samma år -1965- i Vislanda utom 3135 som skrotades 1966 och 3119 som 17/1 1967 köptes av Skara stad som upplät loket till Föreningen 29:an i Skara.

- Gp 3041 slopades 1966 och skrotades samma år i Vislanda.

År 1967 fanns det fyra Gp-lok kvar hos SJ som beredskapslok/reservdragkraft.
Conny S. kan kanske reda ut begreppen vad man skall kalla dem.

- Gp 3042, stod utomhus vid Kalmar Södra efter att ha flyttats från lokstallet i Torsås efter att banan där lagts ned och rivits.

- Gp 3043 i Åseda lokstall.

- Gp 3132 i Rockneby lokstall.

- Gp 3133 i Verkebäck senare uppställd i Västervik.

1968 slopades samliga dessa lok.

Gp 3042 flyttades från sin utomhusvistelse vid Kalmar Södra till lokstallet i Rockneby 1969 då platsen blev ledig efter att 3132 försålts och transporterats till SRJmf.
30/10 1972 så överfördes Gp 3042 till Sveriges Järnvägsmuseum ägo och därmed försvann det sista smalspåriga ångloket från SJ. Loket transporterades till Växjö och ställdes in i lokstallet där. Avsikten var att deponera loket hos Växjö Kommun som i sin tur hade tänkt sig att ställa upp loket med några vagnar i Evedal strax utanför Växjö som ett museiobjekt.
Loket finns för näravrande hos AGJ som deposition.

Gp 3043 drogs i december 1968 ned till Växjö från sin uppställningsplats i lokstallet i Åseda efter ett Tp-lok och därifrån med överföringsvagn till Vislanda där det skrotades 1969.

1969 köpte föreningen SRJmf Gp 3132. Loket transporterades iväg från sin uppställningsplats i lokstallet i Rockneby och som nämndes härovan så ställdes 3042 in där istället från Kalmar V.

Lokskjul på smalspåren? - Gp-panna

av Ola Almquist, Tuesday, July 29, 2008, 08:53 (5722 dagar sedan) @ Krister P

Så var det ja. Upptäckte en sak på Gp-loksidan: Det står att 3119:s utslitna originalpanna skrotades. Så var inte fallet, den reviderades och blev reservpanna. Så småningom skrotades den förstås, men det var inte förrän långt in på 1960-talet. Någon som har exakt år? Hur förvarades för övrigt reservpannor? Inom- eller utomhus?

M.v.h.
Ola

Lokskjul på smalspåren? - Gp-panna

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 09:17 (5722 dagar sedan) @ Ola Almquist

Såg aldrig någon av dessa. Hvst Borås, kanske?

Gp-panna 2253

av Stig Lundin, Tuesday, July 29, 2008, 15:48 (5721 dagar sedan) @ Ola Almquist

Pannan urtagen från lok Gp 3119 i maj 1954. Sedan reservpanna. Skrotad i juni 1968 i Vislanda.
/Stig Lundin

Lokskjul på smalspåren? - Gp-panna

av Anders Jansson, Göteborg, Tuesday, July 29, 2008, 18:29 (5721 dagar sedan) @ Ola Almquist

Panna 2253 togs ur Gp 3119 vid verkstaden i Borås 1954-05. 1960-03-31 meddelade Drifttjänstbyrån att diverse reservpannor som fanns uppställda vid huvudverkstäderna i Örebro och Tillberga skulle fördelas på maskinsektionerna. 1960-09-16 meddelade huvudverkstaden i Örebro att panna 2253 lastats upp på den slopade Os-vagnen 39459 och sänts till 27 maskinsektionen i Växjö. Vagnen skulle anmälas som tjänstevagn. Pannan skulle kvarligga på den för att lätt kunna förflyttas om det blev aktuellt med användning.

Verkstaden i Borås var en del av den administrativa enheten Huvudverkstaden Örebro-Borås-Finspång. Det är därför möjligt att pannan funnits där under perioden 1954-1960.

Lokskjul på smalspåren? - Gp-panna

av Krister P, Tuesday, July 29, 2008, 20:57 (5721 dagar sedan) @ Anders Jansson

Jag måste nu uppdatera min sida om Gp-loken med alla nya uppgifter som har framkommit i detta eminenta forum.
Man blir aldrig fullvetande, (som tur är) inte ens när man har smalat av sitt intresse till en enda ganska liten loktyp som Gp.

Och det här med pannan 2253 från Gp 3119, att den skall ha lastats upp på en Os-vagn den 16/9 1960 och sänts till Växjö är ju synnerligen intressanta uppgifter som jag aldrig har hört talas om.
Och skulle den då alltså ha befunnit sig i Växjö tills den skrotades 1968? I åtta år?
Detta är ju en smått sensationell uppgift ur min horisont!
Jag känner en som jobbade i stallet i Växjö med just Gp-loken.
Måste nog besöka honom om han minns något av denna reservpanna.
Det är ju ganska iögonfallande med en ånglokspanna på en vagn.

Sedan måste jag ta tillfället i akt och tacka alla uppgiftslämnare här i forumet.
Ni är många men jag känner att jag måste nämna Anders Jansson, Stig Lundin och Conny Sernfalk.
Ni tycks ha samlat på er ett oerhört rikt arkivmaterial som ni nu oegoistiskt delar ut uppgifter från och som är ovärdeliga för oss som inte har dessa.

Och har ni tänkt på vilket enormt medium Internet har blivit som en källa för kunskap?
Det kunde man inte i sin vildaste fantasi tänka sig bara för 10-15 år sedan.
Då fick vi hålla till godo med Ånghwisslan, brev och telefonsamtal.
Nu, med ljustes hastighet kan uppgifter publiceras i olika forum och vi är liksom uppkopplade i ett enda stort nätverk med likasinnade.
Jag njuter i fulla drag över detta sakernas tillstånd.
Nej, jag är inte berusad! Bara lite exalterad...

Hoppas jag nu inte med detta inlägg drar igång en knepig debatt om Internet....

Gp-panna 2253 på Os 39459

av Stig Lundin, Tuesday, July 29, 2008, 22:02 (5721 dagar sedan) @ Anders Jansson

Os 39459 var tillverkad av Göteborgs m v 1907, fd VBHJ Ns 2508, fd WBJ 227.
Vagnen slopad 601008. Tilldelad 6 distriktet 27 ms som tjv 6-318 Panna Gp 2253 601231. Utfört 6102 G (tjänstevagnsmärkningen?). Borde ha kommit till Växjö något senare.
/Stig Lundin

Lokskjul på smalspåren? - 3058 m fl

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 02:12 (5722 dagar sedan) @ Ola Almquist

Varför i hela friden flytta 3037 från Linköping till Skänninge...? Ett av dom allra bästa 891-loken på hela smalspåret, enligt personalen... Revs Lp-stallet i förtid, innan banan? Eller?

Likaså 3058 (f d ÖJ 5; allmänt avskytt /redan på bolagstiden/; varför vet jag inte; trögt f ånga månntro?). Detta lok trotsar visst alla försök till saklig utredning...

Kvar på Öland hur länge?

Stod kallt i stallet i Lp då SJK körde sitt första extåg i maj -58.

Och sen?

Lokskjul på smalspåren? Skara lokstall-Glömde SJ B4p3110!

av Per-Åke Lampemo, Tuesday, July 29, 2008, 01:38 (5722 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Och fler "lador" än så vill väl ingen se ...?


Jodå, gärna mer, sånt här är intressant.

Fanns det förresten lokskjul utmed 891 och 1067 näten? Fanns det smalspåriga beredskapsånglok?


Ja det fanns smalspåriga beredskapsånglok vid Skara lokstall. Jag har själv sett Bengt Bomans bilder på dessa beredskapslok i Skara lokstall från juli 1964. Samt en del andra privata bilder från 1961.
Tror att de flesta beredskapsånglok i Skara försvann året 1965

De jag såg sett på bilder var tenderloken SJ Gp 3134, SJ B2p 3105 (VGJ 24), SJ B3p 3109 (VGJ 28) samt tankloken SJ Np 3178 (NKlJ 24) och S5p 3094 (VGJ 4).

När det gällde SJ S5p 3094 blev detta lok först uthyrt till Mariestad (Katrinefors) 1959-1961 och sedemera uppställt i Hjo stadspark 1962-1994.

Mvh Per-Åke Lampemo

Förlåt glömde ju SJ B4p 3110 (VGJ 31)

Lokskjul på smalspåren? Skara lokstall-Glömde SJ B4p3110!

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 01:57 (5722 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Förlåt glömde ju SJ B4p 3110 (VGJ 31)

Dessförinnan mångårig gäst i Uddevalla! Hur länge??

Lokskjul på smalspåren? Skara lokstall-Glömde SJ B4p3110!

av Per-Åke Lampemo, Freden, Östad, Tuesday, July 29, 2008, 03:11 (5722 dagar sedan) @ Kurt Möller

Förlåt glömde ju SJ B4p 3110 (VGJ 31)


Dessförinnan mångårig gäst i Uddevalla! Hur länge??

Jag tror att det var mellan åren 1955-1961?
Mvh P-Å lampemo

Lokskjul på smalspåren? Skara lokstall-Glömde SJ B4p3110!

av Björn Thyrelius, Tuesday, July 29, 2008, 10:02 (5722 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Stämmer har lämnat en kopia på bild som mina föräldrar tog på loket i uddevalla hamn på våren 1963 till patrik engberg i agj med rök skärmar för att kanske publiceras vad det lider. Hoppas revision startar snart så man uppleva denna trevliga maskin igen senast jag såg den i drift var 1967 på sjk resa 1967. Vad har AGJ för planer med denna maskin?

891 ånglok - beredskapsånglok?

av Conny Sernfalk, Monday, July 28, 2008, 20:08 (5722 dagar sedan) @ Lasse M

Här kommer lite lösryckta uppgifter:

Från förteckning över övertaliga ånglok t.o.m November 1952. Förteckningen upprättades av Försvarsbyrån (Fsbr):

C2p 3111 och 3112
Tillhör 36 Ms. loken i dåligt skick slopning föreslås
Kp 3154 och 3155
Tillhör 2 Ms. nya fyrboxar erfordras. Slopning föreslås
S5p 3093,3096, 3097, S8p 3098, 3099, S10p 3005
Tillhör 36 Ms. Loken i dåligt skick. Slopning föreslås

Skrivelse från Byråchefen på Fsbr till Överdirektören 1953-01-03
Anges att ovan smalspåriga ånglok från förteckningen kunna slopas.

--------------------------------------------------------
Skrivelse från Dc II Distriktet 1955-04-30 som föreslår skrotning av följande ånglok L19p 3070, S13p 3077, S14p 3080, S16p 3082, L16p 3126, 3127 (panna tillverkad 1952). Dock föreslås tillvaratagande av 3 pannor som är tillverkade 1930, 1944 och 1952.

Fsbr yttrar 1955-05-09
Ur beredskapssynpunkt (bl.a dragkraft till 7 repbertåg inom 38 bs) bör 3 st av de till skrotning föreslagna ångloken behållas och överföras från 5 till 2 Ms, där de avställas som beredskapsdragkraft. Enligt 2 miö finns möjligheter för uppställning av ifrågavarande lok i lokstall. Mot skrotning av övriga 3 st lok har Fsbr intet att erinra. Förslagsvis bör i första hand L19p 3070 och L16 p 3127 behållas och S13p skrotas.
------------------------------------------------------

Skrivelse från Fsbr till Överingenjören Maskintekniska byrån 1957-09-23
Fsbr tillstyrker åtgärder enligt nedan:
Skrotning av lok: B2p 3060, G2p 3040, K4p 3066, L16p 3127, 3128, L19p 3070, N2p 3033, S5p 3014, S8p 3100, S14p 3080, S24p 3140
Upprustas som beredskapslok: B2p 3105, B3p 3109, Gp 3132, Gp 3133, Gp 3134, Gp 3135, Np 3178, N3p 3047, S5p 3094, S19p 3086, S20p 3087
Upprustas som beredskapslok sedan det blivit övertaligt: B4p 3110, S5p 3015
----------------------------------------------------------
Fsbr yttrande angående begäran om skrotning 1957-10-01

Fsbr har intet att erinra mot föreslagen skrotning.
Gäller lok från 2 Ms: L15p 3142, S4p 3176, S5p 3138 från 27 Ms: L12p 3028, L15p 3035 och Kp 3048
------------------------------------------------
skrivelse från Fsbr till Överingenjören Maskintekniska byrån 1957-11-18.

Efter samtal med miö 27 meddelas, att fsbr ej har något att erinra mot skrotning av de utslitna loken S2p 3039 och S11p 3055 och 3056
-----------------------------------------------------------------
Ovanstående handlingar ger ej svar på huruvida ångloken till fullo var beredskapslok och ekonomiskt belastade Fsbr. Men man talar t.ex om att 891 lok ska avställas som beredskapsdragkraft eller upprustas som beredskapslok.
Men vad kan 7 repbertåg ha inneburit inom 38 Bs (huvudort Norrköping)?

/ Conny

891 ånglok - beredskapsånglok?

av Kurt Möller, Sthlm, Monday, July 28, 2008, 21:19 (5722 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

En hel hoper av just dessa ovan omhandlade lok stod för skrotning i Vs i augusti -58, då jag var där f f g. (En hel drös 891-maskiner stod ute på skrotningsplatsen; uppe på Vs station stod ett gäng av 1067-loken /L3t och W..t/ och väntade på sin tur...) Inget av dessa företedde ngt som helst vittnesbörd om "rengöring/insmörjning/konservering" e d - allihop var mycket rostiga!!! Dom flesta hade lite kol kvar i boxarna o redskapen och vevstakarna inslängda hur som haver i/på hytter o tendrar... Inte en kotte hade brytt sej om DOM dom senaste två-tre åren, det var alldeles klart.

891 ånglok - beredskapsånglok? Bilder?

av Patrik E, Monday, July 28, 2008, 21:29 (5722 dagar sedan) @ Kurt Möller

Tog du inga bilder då Kurt? Du verkar ju ha varit på många intressanta platser vid lika intressanta tillfällen. Du verkar ju vara synnerligen aktiv på forumet annars så du har ju säkert mycket att tillföra för oss som inte fick vara med. Fram med scannern och öppna ett konto på www.photobucket.com KM ;-)

Bilder?

av Borhell, Tuesday, July 29, 2008, 00:08 (5722 dagar sedan) @ Patrik E

Tog du inga bilder då Kurt? Du verkar ju ha varit på många intressanta platser vid lika intressanta tillfällen. Du verkar ju vara synnerligen aktiv på forumet annars så du har ju säkert mycket att tillföra för oss som inte fick vara med. Fram med scannern och öppna ett konto på www.photobucket.com KM ;-)

Kurt har måhända precis som jag lite svårt med det engelska språket och föredrar svenska? Hur gör man då för att visa bilder? Här fins många intressanta bilder som bara väntar.

Bilder?

av Anders Ljung, Tuesday, July 29, 2008, 08:46 (5722 dagar sedan) @ Borhell

Kurt har måhända precis som jag lite svårt med det engelska språket och föredrar svenska? Hur gör man då för att visa bilder? Här fins många intressanta bilder som bara väntar.

Kurt må ha sina sidor men problem med det engelska språket är inte en av dem. ;-)

Den gode KM har varit översättare till yrket...

891- & 1067-ånglok - beredskapsånglok?

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 00:35 (5722 dagar sedan) @ Kurt Möller

...Inget av dessa företedde ngt som helst vittnesbörd om "rengöring/insmörjning/konservering" e d - allihop var mycket rostiga!!!

Och t o m med rosthål i kolboxarna, i ett par fall.

Tilläggas skall kanske att detta inte gällde 1067-loken uppe på Vs stn - dom hade ju rullat dagligen allihop, fram till ca ett år innan...

891 ånglok - beredskapsånglok - försök till förtydligande

av Conny Sernfalk, Tuesday, July 29, 2008, 00:56 (5722 dagar sedan) @ Kurt Möller

En hel hoper av just dessa ovan omhandlade lok stod för skrotning i Vs i augusti -58, då jag var där f f g. (En hel drös 891-maskiner stod ute på skrotningsplatsen; uppe på Vs station stod ett gäng av 1067-loken /L3t och W..t/ och väntade på sin tur...) Inget av dessa företedde ngt som helst vittnesbörd om "rengöring/insmörjning/konservering" e d - allihop var mycket rostiga!!! Dom flesta hade lite kol kvar i boxarna o redskapen och vevstakarna inslängda hur som haver i/på hytter o tendrar... Inte en kotte hade brytt sej om DOM dom senaste två-tre åren, det var alldeles klart.

OBS! Flertalet av de 891 ånglok som Fsbr yttrade sig över var förslag på slopning/skrotning från Distrikten. Det verkar som Fsbr alltid fanns som remissinstans innan loket formellt slopades. Dom lok man tillstyrkte skrotning då torde aldrig varit aktuella för konservering eller som beredskapslok. Det var väl dom som du, KM såg i Vislanda 1958. Det intressanta är dom lok som Fsbr föreslog "upprustas som beredskapslok" eller "avställas som beredskapsdragkraft". Dock föreslogs 1955-05-09 att L19p 3070 och L16 p 3127 skulle avställas som beredskapsdragkraft för reparationsberedskap inom 38 Bs. 1957 tillstyrker Fsbr efter förslag, skrotning av samma lok.
Däremot föreslår Fsbr 1957-09-23 att följande lok "upprustas som beredskapslok": B2p 3105, B3p 3109, Gp 3132, Gp 3133, Gp 3134, Gp 3135, Np 3178, N3p 3047, S5p 3094, S19p 3086, S20p 3087, B4p 3110, S5p 3015.
Det som inte framgår är om Fsbr övertog det ekonomiska ansvaret för nämnda lok inkluderande kostnader för beredskapsrevision/upprustning. Detta var alltid fallet för dom normalspåriga ånglok som överfördes till beredskapsfordonsparken.

I annat fall stod loken som en slags driftsreserv eller beredskap och blev möjligen konserverade utan att dom ingick i beredskapsfordonsparken. Eventuell konservering kunde säkert utföras lokalt på platsen med dinitrolbehandling och gel påsar.
Konklusion: Jag inte lyckats reda ut begreppen och om 891 ånglok kom att tillhöra beredskapsfordonsparken eller inte. Jag hoppas att Anders Janson eller någon annan som studerat arkivhandlingar kan reda ut detta. Jag vill minnas att Anders i inlägg för ett par år sedan just hävdat att 891 ångloken (även dom som stod uppställda och konserverade i Skara lokstall) aldrig var beredskapsånglok.

891 ånglok - beredskapsånglok - kompetens?

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 01:52 (5722 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Valen av skrotlok verkade ibland, m förlov sagt, godtyckliga...

Exempel: S14p 3080. Modern maskin, med sth 60, god dragkraft, radialaxlar och stora förråd... Stod mitt i det sunkiga Vs-gänget i aug. -58 och hade alldeles tydligt varit i tjänst högst ngt år innan.

Visste en massa gubbar, på olika nivåer (Vasagatan 1 m fl), ö h t vad dom höll på med...? Jag tvivlar.

891 ånglok - beredskapsånglok - kompetens?

av Conny Sernfalk, Tuesday, July 29, 2008, 08:41 (5722 dagar sedan) @ Kurt Möller

Valen av skrotlok verkade ibland, m förlov sagt, godtyckliga...

Exempel: S14p 3080. Modern maskin, med sth 60, god dragkraft, radialaxlar och stora förråd... Stod mitt i det sunkiga Vs-gänget i aug. -58 och hade alldeles tydligt varit i tjänst högst ngt år innan.

Visste en massa gubbar, på olika nivåer (Vasagatan 1 m fl), ö h t vad dom höll på med...? Jag tvivlar.

Man kan undra ...... Eller var överskottet av 891 ånglok så stort då?
Ok denna gång var Stockholm oskyldiga. Loken föreslogs slopade av Dc från II Distriktet med hänvisning att man ej behövde dem och att de upptog stallplatser som behövdes till annat. Undertecknat Per Swartling i Göteborg.
Fsbr yttrade dock som jag skrivit att 2 av dessa tre lok skulle bli kvar vid första förslaget men tillstyrkte skrotning 1957. Ok då hade man större lok som man föreslog skulle upprustas istället t.ex Gp m.fl.

Exempel

S4p 3080 t.ex hade panna från 1930. Senaste kl. A 1951-04-30 och senaste kl. II 1951-03-22. Föreslogs redan slopad 1955

L16p 3127 hade nytillverkad panna från 1952. senaste kl. A 1953-03-07. Föreslogs slopad redan 1955 men blev kvar något år till men blev på nytt föreslagen slopad 1957

L19p 3070 (GJ 11) Nytillverkad panna från 1944. senaste kl. A 1952-08-08. Föreslagen slopad 1955 men blev kvar något år till och föreslogs på nytt slopad 1957.

Iof föreslogs tillvaratagande av pannor från ovan lok. Oklart om så skedde. men ändå.....Loken kanske var med bland dom du såg

891 ånglok - beredskapsånglok - kompetens?

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 09:38 (5722 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

3070...: Kan inte säja säkert om pannan hade lyfts ur - då jag kom till Vs i slutet av aug. månad låg bara främre buffertbalken av denna kvar, med tydlig märkning.

Ev. hade skrotningsplatsen visst underskott på personal just då; takten i nedskärningarna var inte spec. hög (och man eldade passvagnskorgar och stora brötar av isolerad kopparkabel etc därtill - det var då det...). Jag ser (i "Smalsp. dragfordon...") att inget av 1067-loken uppe vid Vs stn blev nerskuret förrän efter årsskiftet 58/59. Och Ulf Fjeld lär ha hållit björnkoll på detta...

891 ånglok - skrotade sommaren 1958

av Stig Lundin, Tuesday, July 29, 2008, 15:31 (5721 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Ångpannorna från loken 3070, 3080 och 3127 är skrotrapporterade i juli och augusti 1958. Alltså skrotades pannorna tillsammans med loken, även den blott 6 år gamla pannan från 3127.
/Stig Lundin

891 ånglok - beredskapsånglok?

av Daniel Niklasson, Monday, July 28, 2008, 22:50 (5722 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

-----------------------------------------------------------------
Ovanstående handlingar ger ej svar på huruvida ångloken till fullo var beredskapslok och ekonomiskt belastade Fsbr. Men man talar t.ex om att 891 lok ska avställas som beredskapsdragkraft eller upprustas som beredskapslok.
Men vad kan 7 repbertåg ha inneburit inom 38 Bs (huvudort Norrköping)?

/ Conny

Repber... Kan det vara reparationsberedskap möjligen?

38 Bs omfattade vid denna tid fd NVHJ, MÖJ, VB och NÖJ vilket gav ett ganska stort disriktfrån Hultsfred i söder till Örebro norr resp Ödeshög i väster och Arkösund i öster.

Daniel

891 ånglok - beredskapsånglok?

av Rolf Segelström @, Vallentuna, Tuesday, July 29, 2008, 00:01 (5722 dagar sedan) @ Daniel Niklasson

Alldeles riktigt. På lokex Öst fanns en lista på olika beteckningar under SJ-tiden. Jag tog en kopia på den och där fanns den nämnda förkortningen med förklaring.
/Roffe S

891 ånglok - beredskapsånglok?

av s svensson, Tuesday, July 29, 2008, 00:19 (5722 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Jag har inte sysslat så mycket med ånglok. Besökte dock Borås verkstad ibland innan denna avvecklades.

Vad gäller smalspåriga ånglok vågar jag påstå att de inte kan klassas såsom beredskapsånglok.
Försvarsbyrån skötte SJ:s åtagande och tillhörde SJ. Denna var ingen del av försvarsstaben som en del personer,bla SJ anställda fick för sig.

I SJ:s förteckningar st 77/420 plockades beredskapsloken bort och fördes i ett särskilt register. Detta gjorfdes om 1967 och ångloken hamnade i SJ:s "vanliga" dataregister. SX brukade det stå då. Smalspåriga ånglok stod kvar i str 420.
Smalspåriga ånglok tror jag inte fanns behov för på samma sätt.
Beredskapsånglok var oftast knuta till speciella mob-platser och avsikten var att med hjälp av godsvagnar i närheten kunna få ihop ett tågsätt av soldater till ett förutbestämt ställe.
Men som sagt är inte ordet "beredskap" helt entydigt. Ett avställt ånglok på 0,891 nät kunde ju vara reserv för godstrafik. Sedan fanns det ibland sparade godsvagnar också.
Vad jag kommer ihåg för mer än 40 år sedan är att det slopades en hel del ånglok också. Alla lok som till verkstad blev inte konserverade. Lok blev sedan utplacerade på så kallade hemliga orter. Men det fanns förteckningar var loken fanns uppställda. Vad gäller ånglok litt B,E och några till erhöll de nya ångpannor på 50 talets slut.
Ser man på dieselloken så var både V3 och T21 ganska slitna. Dessa erhöll R4 enbart några år innan de ställdes av. Här är det lite tveksamt hur dessa skulle användas. För de nya V5 var avsedda att dra tåg med godsvagnar och ny-"mobbade" soldater. Från olika ställer skulle soldater samlas. Så var det tänkt att ett tågsätt skulle gå från Borgstena till Hemsö fästning. Vid repmöte fick vi denna information.

891 ånglok - beredskapsånglok

av Stig Lundin, Tuesday, July 29, 2008, 03:53 (5722 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Enligt en sammanställning över smalspåriga ånglok daterad 1957-12-17 hade 5 ms då 2 st driftlok, 3015 och 3110, och 6 st beredskapslok, 3047, 3087, 3094, 3105, 3109 och 3178. Driftloken var placerade på Lelångenbanan. 25 ms hade 1 st driftlok, 3019, och 2 st beredskapslok, 3017 och 3018, på Falkenbergsbanan.
/Stig Lundin

891 ånglok - beredskapsånglok

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 09:47 (5722 dagar sedan) @ Stig Lundin

Här finns tydligen vissa papper med motstridiga uppgifter. 3110 stod utomhus i Udv med åtm. NÅNTING som liknade konservering 1957-58, ev längre (har sett foton). Och enligt uppgift hade maskinen aldrig gått en enda tur på ULB.

891 ånglok - beredskapsånglok

av Micke Carlsson., Tuesday, July 29, 2008, 10:08 (5722 dagar sedan) @ Kurt Möller

Här finns tydligen vissa papper med motstridiga uppgifter. 3110 stod utomhus i Udv med åtm. NÅNTING som liknade konservering 1957-58, ev längre (har sett foton).

Nu ska vi se, 3110 är väl B4p'n = VGJ 31, om jag minns rätt?

Och enligt uppgift hade maskinen aldrig gått en enda tur på ULB.

Och likväl rör hon sig. Bilder på detta i SJK-boken om ULB.

891 ånglok - beredskapsånglok - 3110

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 10:27 (5722 dagar sedan) @ Micke Carlsson.

Aha - tack för det. Foto-år?

Björn T. skriver här på annat ställe att loket stod ute i Udv ännu -63... StLyJ:s räddningsop. skedde, kanske, DÄRIFRÅN? Vill minnas att jag läste att man skramlade ihop pengar bl a med hjälp av upprop i Göteborgs-Posten.

891 ånglok - beredskapsånglok - 3110

av Måns Johannesson, Tuesday, July 29, 2008, 10:37 (5722 dagar sedan) @ Kurt Möller

Aha - tack för det. Foto-år?


Har för mig att bilden är från 1961 (i samband med att norra delen av ULB lades ned). 3110 kom väl till Uddevalla för att ULB behövde ett starkt ånglok för plogning och extra tåg och de lok man hade (N2p loket samt G2p 3040) började bli gamla och slitna (dvs skulle bort, kanske var redan 3040 borta då).

/Måns

891 ånglok - beredskapsånglok - 3110

av Jöran Johansson, Tuesday, July 29, 2008, 21:33 (5721 dagar sedan) @ Kurt Möller

Bilden med B4p 3110 är från 24 maj 1960 och sägs visa det sista ångloksdragna godståget från Bengtsfors. Loket skulle ha stått som reserv i Bengtsfors lokstall och flyttades inför nedläggningen av bandelen några dagar senare.

/Jöran

891 ånglok - beredskapsånglok - 3110 - ??

av Kurt Möller, Sthlm, Tuesday, July 29, 2008, 22:10 (5721 dagar sedan) @ Jöran Johansson

Bengtsfors stall kan väl inte ha varit speciellt stort - hur fick man in ett stort tenderlok i det??

891 ånglok - beredskapsånglok - 3110 - ??

av s svensson, Monday, August 04, 2008, 16:47 (5715 dagar sedan) @ Kurt Möller

Som jag skrev tidigare så är det tveksamt om det fanns beredskapslok på smalspåren.

Nu vet jag att Stig Lundin,Kurt M och några andra skriver om beredskapslok på 0,891 näten.

B4p och ett lok som kallades Ep (troligen omltt till G2p) gjorde tjänst på ULB på 50 talet.Detta lok såg jag på VGJ st våren 1966.

Beredskapslok vad är detta ?
Jag kan tänka mig att det finns olika tolkning om vad beredskap och beredskapslok är.

Jag vågar dock påstå (som svar på snävt ställd fråga) att ett lok som tagits med i str 420 som trafiklok inte är ett beredskapslok.

Enl str 420 1/1 62 fanns det 40 st ånglok för 0,891;13 st för 1,067 och 278 för normalspår,totalt 331 st.
Motsvarade 1/1 1963 var 257 normalsp;29 för 0,891 och 13 för 1,067.Alltså ånglok 1 jan 1963.(jag skriver här upp ångloken men får fram en rubrik att meningen är för lång. Vad säger webmaster).

Lokskjul i norra Götaland

av Carl-Erik Olsson @, Monday, July 28, 2008, 02:55 (5723 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Såvitt jag minns låg inte särskilt många av lokhusen på något uppenbart sätt undangömda. ...Det framgår ganska tydligt att valet av plats gjordes med kostnadsminimering som främsta kriterium. För Götene- och Västanforshusen innebar detta tydliga preferenser för redan befintliga spår. ...
Med dessa förutsättningar tillgreps säkerligen inte spår som var svåra att avvara för andra ändamål utan snarare tvärt om. Grusgropar vars spårsystem blivit överdimensionerat med vikande användning förefaller således ha varit populära men även bangårdsspår i liknande situation användes.
Och fler "lador" än så vill väl ingen se ...?

Jovisst kan ännu fler vara intressanta att få se, om än knappast p g a den föga upphetsande arkitekturen...

Själv tänker jag närmast på Västanfors-skjulet vid Jakobshyttans ganska undanskymda omformarstation (Jho) mellan Hallsberg och Motala, vilket ju är under demontering av FVJ f v b i Klippan. Detta skjul i 37 sektioner har uppenbarligen tidigare varit placerat på annan plats. Någon som vet var det kom ifrån och när?
Det har dock placerats på ett "eget" spår, som knappast har använts till annat tidigare, det är dessutom byggt med något lättare räls, troligen 34kg/m, och sliprar av till synes oimpregnerad typ, av deras befintliga tillstånd utanför skjulet att döma. Normalt är dessa skjul fastskruvade i långsliprar, men här har man lagt vanliga 2,6m träsliprar på längden under skjulets kanter mellan långsliprarna och ovanpå dessa spikat en 2x6 tums planka, som man sedan har skruvat fast skjulet i med franska skruv som då har gått igenom denna planka. Vad kan anledningen ha varit till detta förfarande, som bör ha gett ca 20 cm ytterligare höjd, som väl knappast bör ha behövts?
På ett par sektioner vid mitten av taket har lagts ny aluminiumplåt istället för den vanliga korrugerade galvade stålplåten, möjligen p g a skador orsakade av nedfallande träd eller så. Någon som vet när detta kan ha inträffat?

Sista tiden med beredskapslok inhystes ett stort antal (10st?) V3-lok där, men fanns några andra lok där tidigare?
/undrade CEO

Lokskjul i norra Götaland

av Conny Sernfalk, Monday, July 28, 2008, 12:10 (5723 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Hej CEO!

Vad grundar du antagandet att lokhuset är flyttat från annnan plats?
Ok med 37 sektioner torde lokhuset totalt vara knappt 100 m. det överensstämmer ganska bra med uppställningen av dom berdskapsånglok som torrluftkonserverades där 1972 (E2 904, 905, 1120, 1182 och inte minst en viss S1 1921. S1 1921 var f.ö 1 av två S1:or som blev torrluftkonserverade. Troligtvis av utfyllnadsskäl eftersom S1:orna ej var slopade då, men ej heller beordrade till torrluftkonservering.
Har inte tillgång till handlingar just nu men om jag inte minns fel har jag sett ritningar om leverans av lokhuset till Jakobshyttans grusgrop.
Har sett arrangemanget med längsgående sliprar även på andra lokhus. Kanske det fyllde en byggnadsteknisk förstärkning eller så var det för att tillsluta lokhuset ordentligt för skadedjur och människor.
Innan V3:orna stod där tror jag det inhyste T43 och dessförinnan ånglok som flyttades i slutet av 1970 talet.

Lokskjul i norra Götaland

av Anders Svensson @, Monday, July 28, 2008, 16:42 (5722 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Före byggandet av omformarstationen var detta en (nedlagd) grusgrop - m a o en typisk placering av lokhus enligt Ulfs redogörelse ovan... //Anders

Re: Lokhusplacering - Jakobshyttan (E)

av Ulf L Eriksson ⌂ @, Luleå, Tuesday, July 29, 2008, 01:09 (5722 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Och fler "lador" än så vill väl ingen se ...?


Jovisst kan ännu fler vara intressanta att få se, om än knappast p g a den föga upphetsande arkitekturen...

Nejvars, och nästa exempel utgör verkligen inget undantag. Men på "begäran" ...


Själv tänker jag närmast på Västanfors-skjulet vid Jakobshyttans ganska undanskymda omformarstation (Jho) mellan Hallsberg och Motala, vilket ju är under demontering av FVJ f v b i Klippan. Detta skjul i 37 sektioner har uppenbarligen tidigare varit placerat på annan plats. Någon som vet var det kom ifrån och när?

/undrade CEO

Det har nog stått där så länge att det kom direkt från Västanfors till platsen. Här förefaller huset redan vara "elektrifierat". Man ser den utvändiga kontrollampan för indikering av nätspänning på bilden i hög upplösning.

[image]

Re: Lokhusplacering - Jakobshyttan (E)

av Uno P ⌂ @, Tuesday, July 29, 2008, 10:27 (5722 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Lokskjulet i Jakobshyttan under rivning
[image]

[image]

[image]

Re: Jakobshyttan och lokkonservering

av Carl-Erik Olsson, 042, Tuesday, July 29, 2008, 21:09 (5721 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Själv tänker jag närmast på Västanfors-skjulet vid Jakobshyttans ganska undanskymda omformarstation (Jho) mellan Hallsberg och Motala, vilket ju är under demontering av FVJ f v b i Klippan. Detta skjul i 37 sektioner har uppenbarligen tidigare varit placerat på annan plats. Någon som vet var det kom ifrån och när?
/undrade CEO


Det har nog stått där så länge att det kom direkt från Västanfors till platsen. Här förefaller huset redan vara "elektrifierat". Man ser den utvändiga kontrollampan för indikering av nätspänning på bilden i hög upplösning.

[image]

Visst ser bilden av själva lokhuset ut att stämma, men där spåret i förgrunden går finns idag diverse transformatorutrustning, väl inhägnad. Omformarstationsbyggnaden ser ju rätt modern ut, om än med plats för roterande aggregat, så senare tids bygge verkar ju rimligt, även om platsen idag inte ger något intryck av f d grusgrop.
Vid demontering visade dock de kombinerade sidostolparna/takstolshalvorna tecken, som vissa nyborrade bulthål för de längsgående klena takbalkarna, på att ha varit demonterade tidigare och sedan åter uppsatta. De längsgående plankorna verkar också vara förhållandevis moderna. Kan det då kanske ha flyttats inom grusgropens område? Bilden från 1972 verkar visa dagens uppställningsplats, möjligen då alltså flytt tidigare? Idag står skjulet i hörnet av omformarinhägnaden, vars staket ansluter vid den mittersta väggsektionen.

På sista tiden torrluftförvarades i allmänhet konserverade fordon i stora plastpåsar, kopplade till torrluftaggregat, som då behövde vanlig nätspänning och då hade en kontrollampa för att visa att sådan fanns i lokhuset. Men när började man då med denna konserveringsmetod? Lok konserverade med produkter som Dinitrol eller Tectyl lär ju knappast ha behövt någon nätspänning.
/CEO

Re: Jakobshyttan och lokkonservering

av Ulf L Eriksson ⌂ @, Luleå, Tuesday, July 29, 2008, 22:45 (5721 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Själv tänker jag närmast på Västanfors-skjulet vid Jakobshyttans ganska undanskymda omformarstation (Jho) mellan Hallsberg och Motala, vilket ju är under demontering av FVJ f v b i Klippan. Detta skjul i 37 sektioner har uppenbarligen tidigare varit placerat på annan plats. Någon som vet var det kom ifrån och när?
/undrade CEO


Det har nog stått där så länge att det kom direkt från Västanfors till platsen. Här förefaller huset redan vara "elektrifierat". Man ser den utvändiga kontrollampan för indikering av nätspänning på bilden i hög upplösning.


Visst ser bilden av själva lokhuset ut att stämma, men ...
... De längsgående plankorna verkar också vara förhållandevis moderna. Kan det då kanske ha flyttats inom grusgropens område? Bilden från 1972 verkar visa dagens uppställningsplats, möjligen då alltså flytt tidigare? Idag står skjulet i hörnet av omformarinhägnaden, vars staket ansluter vid den mittersta väggsektionen.

...

/CEO

Kan ett lite mer närgånget studium lösa dateringen av den udda längsgående plankläggningen?

[image]

Lokhuset bör ha funnits till i minst 10 år på den här bilden. De rätt ymniga grusresterna på växelsliprarna och den knappast enbart genom åldring uppkomna böljegången hos takplåtarna skulle ju kunna tolkas som en relativt nyligt genomförd ommontering.
När uppfördes omsten? Kan dess byggnadsplaner ha medfört en lägesjustering av lokhuset som i så fall genomförts i samband med elinstallation m m?
Dylika förehavanden kan ha bevakats av Tåg-Nytt på den tiden det fortfarande fanns skäl att kalla avdelningen i tidningen Tåg för det.
Eja hade vi numera tillgång till ett digitalt arkiv av Tåg-Nytt notiser.

Re: Jakobshyttan och lokkonservering

av Ola Almquist, Tuesday, July 29, 2008, 22:58 (5721 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Kan bara komma med kommentaren att Jakobshyttans grusgrop hade signaturen Jkhg och Jakobshyttans omformarstation Jho. Vet inte om de förekommit samtidigt.

Någon som känner till om det var från Jakobshyttan SV3 55119 och 55120 kom när de plockades ut 1987?

M.v.h.
Ola

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Björn S., Monday, July 28, 2008, 08:52 (5723 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Tack för bilden, är det en semafor som skymtar i utfarten för huvudspåret?

Helt otroligt vilka bilder och vilket kunnade du har!

Tack!

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Anders Svensson @, Monday, July 28, 2008, 16:12 (5722 dagar sedan) @ Björn S.

Tack för bilden, är det en semafor som skymtar i utfarten för huvudspåret?

Jodå, det ser det ut som (till höger om linjen) - den typiska Inlandsbanevarianten för nedlagd (beredskaps)station med vingen/-arna pekande rakt ner... //Anders

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Bertil Bengtsson, Monday, July 28, 2008, 11:10 (5723 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

När jag ser bilden på Kasajåkk, erinrar jag mig en resa med Y1 för många år sedan. Renar "gömde sig" i skuggan bakom skjulet, blev tydligen nyfikna när de hörde rälsen sjunga och tittade fram runt hörnet precis när Y1:an kom. Då small det, om man säger så.
Berra

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Björn S., Monday, July 28, 2008, 11:24 (5723 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

När jag ser bilden på Kasajåkk, erinrar jag mig en resa med Y1 för många år sedan. Renar "gömde sig" i skuggan bakom skjulet, blev tydligen nyfikna när de hörde rälsen sjunga och tittade fram runt hörnet precis när Y1:an kom. Då small det, om man säger så.
Berra

Nu hugger jag på alla halmstrån - kommer du ihåg vilket år det var?

Jag försöker lura ut ungefär när lokhuset revs.

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Conny Sernfalk, Monday, July 28, 2008, 12:16 (5723 dagar sedan) @ Björn S.

Jag tror det revs sent 1970 tal. Åkte förbi med motorvagn troligen 1979 eller 1980 då fanns de ånglok som stått inne i lokhuset ute och huset var rivet. Men som sagt skrev aldrig upp år .... så minnet kan svika.
Det var i samma veva som ett av de ånglok som stod där, B 1026, transporterades till Mjölby. Loket finns idag hos JVM i Gävle såsom det första tillverkade B loket.

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Björn S., Monday, July 28, 2008, 12:35 (5723 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Jag tror det revs sent 1970 tal. Åkte förbi med motorvagn troligen 1979 eller 1980 då fanns de ånglok som stått inne i lokhuset ute och huset var rivet. Men som sagt skrev aldrig upp år .... så minnet kan svika.
Det var i samma veva som ett av de ånglok som stod där, B 1026, transporterades till Mjölby. Loket finns idag hos JVM i Gävle såsom det första tillverkade B loket.


Det känns som att jag kan få ihop en intressant berättelse om sträckan, jag ska dokumentera Ödemarksvägen, Koussakåbba, Avakajjo lite senare i höst när lite av myggen har frusit ihjäl. Tänkte sedan skriva ihop lite historia och lägga upp bilderna som copyfree.


Kommer du ihåg vad det var för andra lok där?

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus) m.fl

av Conny Sernfalk, Monday, July 28, 2008, 19:10 (5722 dagar sedan) @ Björn S.

Efter att ha tittat i olika handlingar från olika källor har jag kommit fram till följande om allt stämmer:
1972 fanns följande lok uppställda i lokhuset: B 1026, 1370, 1377 och 1378.
Alla loken slopades 1978-02-01. B 1026 Hade redan 1970 reserverats för JVM men denna reservation ströks tillförmån för B 1083. 1977 Åter reserverad för JVM. 1979-07 fanns loket utanför SJ skolan i Mjölby.
Övriga tre B lok stod utomhus i Gällivare 1978-08-01.
D.v.s det verkar som mitt minne svek mig angående tidigare angivet årtal.

Oklart när lokhuset revs, men det är troligt att loken stod i lokhuset åtminstonde fram till slopning.
Det är troligt som Anders skrev att lokhuset kom att återuppföras vid Gällivare. Övriga rivningar under sent 1970 tal - 1980 talet av Västanforslokhus i Norrbotten var Bocktjärn och Brännliden och Sågbäcken.
Ungefär samtidigt förlängdes Ravenjaurs lokhus från 115 meter till ca 200 meter och ett nytt lokhus byggdes vid Bränntjärn. Enligt uppgift var nybygget och förlängningen gjord av plåtar från Bocktjärn och Brännliden. Ett nytt lokhus uppfördes även längre söderut utmed norra stambanan (minns ej vilken station). Kan det ha varit f.d Sågbäcken eller möjligen f.d Gällivare (ex. Kasajåkk)?

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Anders Svensson @, Monday, July 28, 2008, 16:51 (5722 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Jag tror det revs sent 1970 tal. Åkte förbi med motorvagn troligen 1979 eller 1980 då fanns de ånglok som stått inne i lokhuset ute och huset var rivet. Men som sagt skrev aldrig upp år .... så minnet kan svika.

Jag har bara en obervation av lokhuset i Kasajåkk och den är från augusti 1974. Men jag undrar om inte lokhuset sedan flyttades till Gällivare - därifrån har jag en första observation av ett drygt 80 m långt Västanfors-lokhus i maj 1983, en senaste observation från augusti 1994 och har noterat att det är borta i september 1998 - så det finns inte där heller längre... //Anders

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Björn S., Monday, July 28, 2008, 18:33 (5722 dagar sedan) @ Anders Svensson

Jag tror det revs sent 1970 tal. Åkte förbi med motorvagn troligen 1979 eller 1980 då fanns de ånglok som stått inne i lokhuset ute och huset var rivet. Men som sagt skrev aldrig upp år .... så minnet kan svika.


Jag har bara en obervation av lokhuset i Kasajåkk och den är från augusti 1974. Men jag undrar om inte lokhuset sedan flyttades till Gällivare - därifrån har jag en första observation av ett drygt 80 m långt Västanfors-lokhus i maj 1983, en senaste observation från augusti 1994 och har noterat att det är borta i september 1998 - så det finns inte där heller längre... //Anders

Är det lokhuset som stod en knapp kilometer Söder om infarten till Gve efter Malmbanan?

Minns du vad det var för fler lok än ett B-lok?

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Anders Svensson @, Monday, July 28, 2008, 19:28 (5722 dagar sedan) @ Björn S.

Är det lokhuset som stod en knapp kilometer Söder om infarten till Gve efter Malmbanan?

Minns du vad det var för fler lok än ett B-lok?

Nja, om du menar i riktning mot Boden var det inget lokhus i vanlig mening även om det ha använts som ett sådant - denna byggnad hade i stället med eldriften att göra, jfr Peter Berggrens artikel i ämnet i TÅG 12/05. Lokhuset jag pratar om låg på samma sida om bangården som lokstallet, men betydligt närmare stationshuset - ungefär i höjd med gångbron över bangården. //Anders

Jag såg inga ånglok i detta lokhus - det var nog snarare SJ banvadelning, senare Banverket, som använde det till att vinterförvara sina banarbetsfordon... //Anders

Lokskjul Kasajåkk (Gällivare-Porjus)

av Conny Sernfalk, Monday, July 28, 2008, 12:33 (5723 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Ytterst trevliga bilder även om dom lagts ut för ett par år sedan. Vyn över Ravenjaur med tillhörande ånglok är magnifik.
Angående kategorin mer avlägset placerade lokhus (även om det gick att nå dessa med bil)har vi ju också Bocktjärn och Förrådet. Skulle vara mkt trevligt att se bilder på dessa om du eller någon annan har. Speciellt Förrådet skulle vara trevligt att se, som väl skarvades med lokhus av annan profil.
Kan rivningen av Bocktjärn på 1970 talet ha orsaken att det var långt till anslutning av el inför indragning av el för att kunna torrluftkonservera?