B 1037 bottenblåsningsventil

[image]

Den bottenblåsningsventil som våra svenska lok normalt är utrustad med är inte en ventil man vill använda när pannan är under tryck. Ventilen är trögmanövererad och man har svårt att få plats med sig själv för att inte bli skållad av hetvatten / 180 gradig ånga.
Normalt skall man bottenblåsa en ångpanna varje dag, öppna bottenventilen när panna är under tryck för att blåsa ut "skiten" under några sekunder. Detta kan inte ske säkert med denna ventil.
Jag vill ha tips på hur man kan bygga om pannan, montera en annan ventil så att man i framtiden säkert kan blåsa pannan.
morrgan

Faktiskt rätt enkelt, Morrgan. Köp en enkel standard kulkik i rätt storlek bara. Lättmanövrerad. Pålitlig. TÄT!! Teflon är en underbar uppfinning.

Sätt sen på ett förlängningsrör som bockas så att det blåser vågrätt ut fr loket - beror lite på var du själv helst vill stå medan du blåser...

Åsså hörselskydd. Åsså femtio meter fritt rum vid sidan om loket...

Blås. Minst en minut om dan, gärna två. Kör ni med fosfat i vattnet? Gör det - snacka med er besiktningsman om detta. Höjer pH o skonar tuberna.

Blås. Minst en minut om dan, gärna två.

Sammanlagt, inte sant? Inte per gång...

Det skulle räcka med en 1 3/4-tums kulventil med teflontätning, då skulle man kunna chockblåsa 3-5 sek t ex vid varje längre uppehåll eller med 1-timmesintervaller så gott det passar.

Med ett enklare "kondenskärl" (en burk där ångan kallnar till vatten och kan rinna ut) kunde man lämna kulventilen lite på glänt så att man hade en s k kontinuerlig bottenblåsning. Kanske med en hasp också så att kranen inte skramlar upp under gång...

Tillverka bara en fläns som passar mot pannan och sätt dit en lagom kulventil direkt från järnhandelskatalogen. Mer behövs inte. Om pannan ändå regelbundet hålls efter behövs inga grövre ventiler än så för större flagor och skit. Och skulle det råka sätta igen är det lätt gjort att rensa upp en kulventil när man kommit hem till stall.

Det är också lätt gjort att dra ett stag till kulventilens handtag så att man kan stå vid sidan om loket och spola. Den avancerade drar handtaget till hytten och röret från ventilen till asklådespolningen...

Alla är nog inte riktigt med på galoppen här. Bottenblåsning innebär

1) att sedimenteringen minskar = fler tjg-dagar mellan pannspolningarna. Samt

O M även fosfat tillsätts

2) att vattnets pH stiger = uppbromsad eller t o m avstannad avrostning! Fosfatet måst dock hållas i schack, eftersom det succesivt anrikas i pannvattnet. Därför behöver några procent av vattenmassan bytas ut varje tjg-dag. Tumregeln är att ett "halvt glas" avtappning (fr max. till minimum) är lagom, alltså ungefär:

5-6 cm vatten på smålok (= en minut blås med R 3/4" kulkik) = ÖSLJ-loken, LÅNGSHYTTAN etc

10-12 cm vatten på mellanstora lok (en minut m 1 - 1 1/4" kik) = THOR, VGJ 24 etc.

Lite mera på stora B-lok o d.

Om blåsning görs flera ggr per dag (korta) eller en enda lång, spelar ingen roll - trycket påverkas ju inte! Allra bäst är dock att vänta tills ngn timme efter det fyren slocknat på kvällen o trycket börja sjunka en aning - DÅ börjar också det fasta skräpet i vattnet sjunka ner mot bottenringen!!

(Med reservation för att ex.vis ULJ tidigare varit tvungna att göra lite annorlunda - dom har ju haft fullkomligt fantastiska problem med sitt matarvatten...)

------------------

Slutkläm: Eftersom utblåsningen blir ganska våldsam är det olämpligt att skicka in ALLTIHOP i asklådan - men sätt gärna på ett 1/4" eller 6 mm grenrör dit... Med nån spridare på.

Jag tror vi diskuterat detta förut men inte varit överens...

Chockblåsning ska inte försiggå för länge. 5 sekunder per tillfälle en gång per timme är lagom har jag fått lära mig. En blåsning som syntes på vattenståndet skulle få mig att göra i byxorna.

Kanske dessa lärdomar hör ihop främst med automatiserade pannor vilka genast skulle kompensera nivåförändringen, vad vet jag. Den "dynamiska" belastningen på pannan ansåg ju di lärde i detta forum vara oväsentlig förra gången så jag avstår att väcka frågan igen. Det anses dock på andra håll vara förkastligt med långa chockblåsningar då pannväggen kan påverkas av tryckförändringar vid blåsningen. Särskilt vid en bottenring i en lokpanna, skulle jag vilja tillägga, om denna oro alls har någon relevans. Det gnuggades rätt hårt på detta av basar och äldre kollegor under upplärningen för ångpannedriften på Nynäs Petroleum och det är därför jag reagerar Pavlovskt i frågan om chockblåsningens längd.

Hepp!
Att man inte ska blåsa länge gäller väl främst vattenrörspannor där detta kan orsaka en trycksänkning i vattendomen som blåses eftersom nytt vatten inte hinner rinna till, vilket i sin tur gör att det kokar där och i falltuberna - och det vill man ju inte.. I en eldrörspanna finns ju inga problem med tryckskillnader p.g.a. strypningar i pannan.

Keep staeming
/Jepp

Det kan handla om den reservationen, ja. Visserligen gällde det eldrörspanna när instruktionen gavs, men det kan ju också bara vara fråga om att ha goda vanor i alla sorters pannsällskap vad gäller tidslängd för chockblås. Vill också minnas att det uttalades viss skräck för obalans tryck/temp vid en längre blåsning, dvs bibehållen temp men sjunkande tryck. Vet inte hur stor risken egentligen är, men blotta tanken förskräcker ju.

Men jag är ändå kraftigt skeptisk till att sänka pannvattennivån ett helt glas i ett drag... Det är ganska trångt nere vid bottenringen mellan inner och ytterfyrbox, vilka fenomen kan då uppträda där och hur ser det ut på vattenytan? Skrämselpropaganda mer än snickarbo-teorier ens, men är det någon som vet att man t ex inte lämnar taket bart under en låång blåsning...?

Korta täta blåsningar torde hålla renare än en feting om dagen, om inte annat.

Det kan handla om den reservationen, ja. Visserligen gällde det eldrörspanna när instruktionen gavs, men det kan ju också bara vara fråga om att ha goda vanor i alla sorters pannsällskap vad gäller tidslängd för chockblås. Vill också minnas att det uttalades viss skräck för obalans tryck/temp vid en längre blåsning, dvs bibehållen temp men sjunkande tryck. Vet inte hur stor risken egentligen är, men blotta tanken förskräcker ju.

Kan inte herrn sin termodynamik? Kolla manometern då - trycket sjunker inte så länge du har vatten kvar; vi talar ju om att (oftast) blåsa mitt under drift...

Men jag är ändå kraftigt skeptisk till att sänka pannvattennivån ett helt glas i ett drag...

Vi sa ca ett halvt...

Det är ganska trångt nere vid bottenringen mellan inner och ytterfyrbox, vilka fenomen kan då uppträda där och hur ser det ut på vattenytan? Skrämselpropaganda mer än snickarbo-teorier ens, men är det någon som vet att man t ex inte lämnar taket bart under en låång blåsning...?

Struntprat - vattnet cirkulerar ju obehindrat. Just såhär har det bottenblåsts i hundrafemti år - överallt i världen.

Korta täta blåsningar torde hålla renare än en feting om dagen, om inte annat.

Hur vet du det? Läs min urspr. instruktion NOGA.

Kan inte herrn sin termodynamik? Kolla manometern då - trycket sjunker inte så länge du har vatten kvar; vi talar ju om att (oftast) blåsa mitt under drift...

Jag ger mig på den, men påminner om att du talade om blåsning i samband med avställning förut... "Allra bäst är dock att vänta tills ngn timme efter det fyren slocknat på kvällen o trycket börja sjunka en aning - "

Jag är mycket tveksam till stora förändringar i det skedet. Jo jag vet att "man gjorde så förr" och mycket annat på den tiden när man kunde skicka haveristen till CV och få ut en ny maskin att plåga sönder och samman nästa dag. 50/60-talets gummisnoddshantering av pannor, snabba tryck och tempändringar inte bara under ren drift uppfattar jag som fullständigt vettlös och jag anser att jag därmed representerar "normalt pannvett" utan att specifikt gå in på tillämpningen järnväg. Jag påstår inte att du representerar en vettlös inställning men jag tycker heller inte att det är alldeles lämpligt att göra det många gör som köra in i stall utan fyr, mata in vatten utan ordentlig fyr i kanter och hörnor, släppa trycket över natt och ta upp det hastigt på morgonen, dra asklådan innan ingång i stall etc. Eller bottenblåsa en falnande panna. Ren omsorg om materialet även om det visst kanske håller en tid för det. Grejerna är ändå 100 år. Hur många gånger har de inte bänts och böjts redan? Jag har ögon att se med och vet att många museibanor jobbar som beskrivet, men jag är rätt så skeptisk till det sättet. Jag har ändå 14 års daglig och yrkesmässig eldrörspanneskötsel och -underhåll under bältet och måste väl snappat upp något av värde på kuppen hoppas jag. I detta fall en känsla för vad som "går" och "inte går" med betoning på varaktighet och beständighet. Det är därför jag är så obstinat, men om jag har alldeles rätt..?

Vi sa ca ett halvt...

Det är riktigt. Jag gick på dina ca-mått men "ett halvt glas" är den väsentliga infodelen så OK. Fortfarande mycket i mina ögon. Jag skulle nog skälla på den som jag såg göra så på "mitt" lok.

Korta täta blåsningar torde hålla renare...

Hur vet du det? Läs min urspr. instruktion NOGA.

Du förordar en rejäl blåsning när det börjat sedimentera för att på så vis få med så mycket som möjligt.

Skälet till att bottenblåsa tätt är att upprätthålla en mer konstant vattenkemi under driftsförloppet. De skadliga ämnen som blåses ut får ju en hel dag på sig att jobba i pannan om man blåser sällan, medan kontinuerlig dragning eller intervaller med korta chocker fortlöpande håller undan. Jag har aldrig förr hört någon förorda en rejäl blåsning framför flera eller kontinuerlig. Bottenblåsningen kommer bäst till sin rätt i samband med vattenprover, och det är väl inte aktuellt här. Men någon balans ska man ju ändå kunna hålla även på frihand, åtminstone bättre än en hel dags ackumulerad skit i panan.

Kan inte herrn sin termodynamik? Kolla manometern då - trycket sjunker inte så länge du har vatten kvar; vi talar ju om att (oftast) blåsa mitt under drift...

Jag ger mig på den, men påminner om att du talade om blåsning i samband med avställning förut... "Allra bäst är dock att vänta tills ngn timme efter det fyren slocknat på kvällen o trycket börja sjunka en aning - "

Jag är mycket tveksam till stora förändringar i det skedet. Jo jag vet att "man gjorde så förr" och mycket annat på den tiden när man kunde skicka haveristen till CV och få ut en ny maskin att plåga sönder och samman nästa dag. 50/60-talets gummisnoddshantering av pannor, snabba tryck och tempändringar inte bara under ren drift uppfattar jag som fullständigt vettlös och jag anser att jag därmed representerar "normalt pannvett" utan att specifikt gå in på tillämpningen järnväg. Jag påstår inte att du representerar en vettlös inställning men jag tycker heller inte att det är alldeles lämpligt att göra det många gör som köra in i stall utan fyr, mata in vatten utan ordentlig fyr i kanter och hörnor, släppa trycket över natt och ta upp det hastigt på morgonen, dra asklådan innan ingång i stall etc. Eller bottenblåsa en falnande panna. Ren omsorg om materialet även om det visst kanske håller en tid för det. Grejerna är ändå 100 år. Hur många gånger har de inte bänts och böjts redan? Jag har ögon att se med och vet att många museibanor jobbar som beskrivet, men jag är rätt så skeptisk till det sättet. Jag har ändå 14 års daglig och yrkesmässig eldrörspanneskötsel och -underhåll under bältet och måste väl snappat upp något av värde på kuppen hoppas jag. I detta fall en känsla för vad som "går" och "inte går" med betoning på varaktighet och beständighet. Det är därför jag är så obstinat, men om jag har alldeles rätt..?

Vi sa ca ett halvt...

Det är riktigt. Jag gick på dina ca-mått men "ett halvt glas" är den väsentliga infodelen så OK. Fortfarande mycket i mina ögon. Jag skulle nog skälla på den som jag såg göra så på "mitt" lok.

Korta täta blåsningar torde hålla renare...

Hur vet du det? Läs min urspr. instruktion NOGA.

Du förordar en rejäl blåsning när det börjat sedimentera för att på så vis få med så mycket som möjligt.

Skälet till att bottenblåsa tätt är att upprätthålla en mer konstant vattenkemi under driftsförloppet. De skadliga ämnen som blåses ut får ju en hel dag på sig att jobba i pannan om man blåser sällan, medan kontinuerlig dragning eller intervaller med korta chocker fortlöpande håller undan. Jag har aldrig förr hört någon förorda en rejäl blåsning framför flera eller kontinuerlig. Bottenblåsningen kommer bäst till sin rätt i samband med vattenprover, och det är väl inte aktuellt här. Men någon balans ska man ju ändå kunna hålla även på frihand, åtminstone bättre än en hel dags ackumulerad skit i panan.

Herregud - klart man ska ta vattenprover. Jag tyckte du sa att du kunde lite om detta?

Men som du säjer (ändå) - det är klantig eldning som knäcker tuber o fyrboxar i FÖRSTA hand. Alltså att köra kraftigt (= skapa starkt /kall/drag) utan fyr som täcker rosten. Eller att mata vatten utan OK fyr, ja.

Däremot att rulla i gång och sen några meter in i stallet utan fyr (om trycket fortf. är strax under max.), gör ingenting. Har det däremot sjunkit några atö ska loket knuffas in m annat lok - precis som vi gör i Mfd...

PS - Låt oss för guds skull glömma A L L T om det förbannade 1950-60-talet, ja - då ångloken hanterades precis hur faen som helst!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Och stora lok kördes utan valv. M m, m m...

Herregud - klart man ska ta vattenprover. Jag tyckte du sa att du kunde lite om detta?

Jo, det var därför jag antydde att vattenprover är bra. :-)
Hur många tror du tar vattenprover eller kör med någon matarvattenberedning?
Trafikföreningar är ofta hänvisade till brandposten i gatan till höger om stn-huset. Precis som ÅF/DNV-gubbarna då säger, lika bra att låta bli tillsatserna och annat trolleri när man ändå inte vet vad man gör. Det är inte samma kemi i pannan när man går ur stall som det är när man kommer tillbaka. Och det skiljer sig åt gång från annan beroende på var man varit.

Och vilket råd kan man ge till den som verkar under sådana förhållanden? Bottenblås... Gärna ofta.

Idealet kunde ju vara ett mindre vattenlab ombord i tåget. Frågan är bara hur man skulle klara att justera bottendrag och ev tillsatser mitt under pågående tågnummer? Det är skillnad när man kör samma sträckor under likartade förhållanden och kan stå i stall och fnula med en utvärderingsomgång under en period.

OK, det skulle vara möjligt att sätta ihop ett program. Man skulle kunna komma därhän att ska vi köra den sträckan, då ska vi bottenblåsa si och så ofta, och ha så mycket klipulver i tendern. Det skulle kanske ta 10 år med tanke på hur ofta man kör, att utvärdera sitt "trafikområde" och hitta en formel, men omöjligt är det ju inte.

Nåt sånt här kanske skulle funka med lite länkage för åkomligheten?

Kulkik på NÖJ 16

//Martin

Som elektroingetgör kanske jag inte ska lägga mig i en nobel ångpannas handhavande, men kanske en motordrivning skulle kunna underlätta!?

de används i panncentraler och fjärrvärme och finns i olika spänningar.

fördelar;
- kan monteras direkt på den befintliga ventilen.
- går att fjärrstyra
- kan förses med automatik

nackdelar:
- absolut inte tidstypiskt
- fodrar elförsörjning
- aningen långsamma

det var föredömligt att göra smutsjobbet själv, jag har aldrig vågat mig upp i närheten av en 400kV-ledning:-D

slut från en i övrigt okunnig, men som gärna vill lära sig

Varför komplicera konstruktionen ett ytterligare steg??? = större risk för olyckor.

Apropå det, ngn skrev här om att dra en manöverstång upp till hytten. AVRÅDES BESTÄMT fr detta - ventilen ska BARA kunna manövreras från sitt eget omedelbara grannskap!!!!!!!!!!!!!!!!!!

ventilen ska BARA kunna manövreras från sitt eget omedelbara grannskap

Skall manöver enbart ske i dess närhet faller naturligtvis motordonet till föga, tanken är ju att manöver kan ske en bit ifrån med knappstyrning för att undvika brännskador.
tänkte inte påt...

Varför komplicera konstruktionen ett ytterligare steg??? = större risk för olyckor.

Apropå det, ngn skrev här om att dra en manöverstång upp till hytten. AVRÅDES BESTÄMT fr detta - ventilen ska BARA kunna manövreras från sitt eget omedelbara grannskap!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Du läser inte så noga..
SÅ här står det;
"Det är också lätt gjort att dra ett stag till kulventilens handtag så att man kan stå vid sidan om loket och spola. Den avancerade drar handtaget till hytten och röret från ventilen till asklådespolningen..."

Inga risker för passerande med den lösningen...

Varför komplicera konstruktionen ett ytterligare steg??? = större risk för olyckor.

Apropå det, ngn skrev här om att dra en manöverstång upp till hytten. AVRÅDES BESTÄMT fr detta - ventilen ska BARA kunna manövreras från sitt eget omedelbara grannskap!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Du läser inte så noga.

Jodå - men inte du.

Inga risker för passerande med den lösningen.

Som jag avrådde från, ja.

Varför komplicera konstruktionen ett ytterligare steg??? = större risk för olyckor.

Apropå det, ngn skrev här om att dra en manöverstång upp till hytten. AVRÅDES BESTÄMT fr detta - ventilen ska BARA kunna manövreras från sitt eget omedelbara grannskap!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Du läser inte så noga.

Jodå - men inte du.

Jo men jag följer hela tråden och utgår från MCs tankar.
Dvs korta blåsningar ofta.

Inga risker för passerande med den lösningen.

Som jag avrådde från, ja.

Jo det såg jag allt men det förutsatte jag var med din metod, en lång blåsning som i så fall säket samtidigt rensar asklådan :-D
I detta fallet med flera korta blåsningar under dagen (vid längre driftspausar) ser jag inga risker med reglage i hytten och utsläpp i asklådan, vad skulle kunna hända anser du?
(Visst om det kommer upp en kille från ÖslJ i hytten å ska elda OCH han inte fått rätt instruktioner för just detta lok så kan han ju rensa rejält i omgivningen men nu förusätter jag rätt utbildad personal för annars kan ju vad som helst hända)

Anders! Fattar du verkligen inte att du formligen RENSAR asklådan på allt där är, om du dunderspolar den på detta sätt...??? (Oavsett om damparna är öppna eller inte, det lovar jag dej. Dom BLIR det.)

Har farbror aldrig bottenblåst en panna vid fullt tryck i hela sitt liv? Eller?

Jodå farbror har blåst flera stora pannor så pass Â¨å han vet vad det innebär å stå där ned krupen under pannan å det bara dånar...därför tycker jag MCs förslag med flera små korta blåsningar med flera mindre rör kan vara en bra alternativ lösning. Sen kan det ju vara så illa att det inte fungerar i praktiken, det är ju inte provat ännu.

Att leda ned tvåtumsröret direkt i asklådan leder bara till rensning, det förstår jag vilket borde framgått av förra inlägget....

Jo det leder till en rensning, men är det för stort flöde i röret så skvätter det upp mot rostrerna. Och då vet alla vad som händer. Min idee är en kulventil som Kurt beskriver och sedan en mekanism som man kan manövrera, antingen i hytten eller upper på gångbordet eller på utsidan bakomhytten. Jag tycker absolut inte att man skall stå och balansera på en bromsbom eller sitta på en hjulaxel och öppna kranen. Det är högst sanolikt att man får kraftiga brännskador.

Alla tycks missförstå mej kapitalt!

Vad det handlar om är att DEN SOM ÖPPNAR KRANEN MÅSTE HA A B S O L U T 100 PROCENT KOLL PÅ DOM NÄRMASTE OMGIVNINGARNA - själva blåsningen är helt okomplicerad, frånsett att sprutet snabbt vidgas till ung. 10 ggr diametern på röret!

M E N: strålen kan ju ta död på folk som plötsligt springer tätt förbi loket!!!

En bottenbl&sningsventil som sitter mellan ramarna p& ett lok bor vara fjarrmanovrerad. Dessutom, ska det helst sitta ytterligare en kulkik efter den fjarrmaovrerade.Har man uppleft att bottenbl&sningsventilen inte h&ller tatt ar man tacksam for den ventilen.
Arbetade en g&ng p& ett varv och p& en norsk tankb&t hade man dragit den enda ventilen s& v&ldsamt att kaglan tryckt sonder satet som var fastpressat mot ventilens botten.
Sist men inte minst viktigt ar att det finns ett avbl&sningskarl. Det ar foreskrift p& s&dana generellt sedan kanske 30 &r och jag har sv&rt att forestalla mej att lok ar undantagna.

Gestra

En bottenbl&sningsventil som sitter mellan ramarna p& ett lok bor vara fjarrmanovrerad.

Med draghantag utanför ramsidan, visst - men ingenting annat. Inget problem, som regel; naturligast är ju att gänga in en kik i ena bottenringspluggen!!!

Dessutom, ska det helst sitta ytterligare en kulkik efter den fjarrmaovrerade. Har man upplevt att bottenbl&sningsventilen inte h&ller tatt ar man tacksam for den ventilen.

Det är just detta du INTE behöver med kulkikar. Så fort dom börjar läcka (efter ca två-tre år) byter man dom.

Arbetade en g&ng p& ett varv och p& en norsk tankb&t hade man dragit den enda ventilen s& v&ldsamt att kaglan tryckt sonder satet som var fastpressat mot ventilens botten.

Visst, igen. Varför tror du ventiler o kikkranar ersattes av kulkikar?

Sist men inte minst viktigt ar att det finns ett avbl&sningskarl. Det ar foreskrift p& s&dana generellt sedan kanske 30 &r och jag har sv&rt att forestalla mej att lok ar undantagna.

Har aldrig funnits, nix. Varför trassla till det hela - det är ju just såntdär som ställer till problem o onödiga brännskador...

VARFÖR ska alla här i forumet trassla till detta m vanliga bottenblåsningar så ända in i bängen...???!!!

Gestra

Sist men inte minst viktigt ar att det finns ett avbl&sningskarl. Det ar foreskrift p& s&dana generellt sedan kanske 30 &r och jag har sv&rt att forestalla mej att lok ar undantagna.

Har aldrig funnits, nix. Varför trassla till det hela - det är ju just såntdär som ställer till problem o onödiga brännskador...

Säger lagen så KM så är det det som gäller, eller gäller det inte ÖslJ? ;o))
Men vår bes.man har aldrig nämnt det.

VARFÖR ska alla här i forumet trassla till detta m vanliga bottenblåsningar så ända in i bängen...???!!!

För att det händer mer när man bottenblåser en B-hoj än KM Nelsson (inte Kurt alltså). För att man ofta är ute å kör en helg å inte återkommer till kära stallet för en sent söndagkväll med allt vad det medför...

Nä ett reglage i hytten på eldar sidan och ett utlopp i samma riktning som avloppsröret från injektorn, åxå på samma sida, fixar säkerheten.

Det blev en väldigt upphetsad diskussion nedan, bl.a. med en del slängar åt ÖSlJ. Något litet klarläggande kan ev. behövas.
Vid ÖSlJ är det mesta (=nästan allt) som rör den praktiska ånglokstjänsten beskrivet i ÖSlJ "Instruktion för Lokpersonal" (Lokpsi), denna har sammanställts av flera personer och under flera år, huvudförfattare har dock varit vår kunnige ånglokmästare DB med undertecknad som redaktör, men många andra har bidragit, bl.a. KM.
Om bottenblåsning står där:

"Vårt pannvatten har kemikalier tillsatta för att förhindra pannstensbildning. Kalk och andra föroreningar bildar därför istället ett löst slam i vattnet. Detta måste avlägsnas med bottenblåsningar.
Bottenblåsning skall utföras minst två gånger per tjänstgöringsdag. Lämpligt är vid vartannat uppehåll i Lgn. Vid varje tillfälle skall ca 1 cm vattennivå blåsas ut (i de minsta loken något mindre). Flera korta blåsningar är bättre än få stora, det mesta slammet följer med direkt efter att kranen öppnats.
Storleken på utblåsningskranarna varierar avsevärt mellan olika lok, det går därför inte att ange en för alla lok gemensam tid som bottenblåsningen skall ta."

/HW

PS. Detta följs och tillämpas väl i praktiken.

Var i Grängesberg och konstaterade att TGOJs turbinlok är utrustade med en bottenventil med spak.En meterlång spak ut i sidan av loket,låsbar i stängt läge. Ventilen kan liknas med en förstorad ventil till visslan. På avloppsröret var monterat ,typ ljuddämpare, behållare med massa små hål. Vidare konstaterades att spillröret från injektorn var draget in i asklådan,på röret fanns en muff påsvetsad som skvaller rör kan tänkas.
På vissa andra SJ lok finns en Nalkoanordning monterad. I hytten under eldstadsluckan är en ångventil monterad.Med tryck från ånglådan öppnas en ventil, bottenvattnet leds genom ett munstycke,och upp på taket, där en kylare kondenserar ångan.Här sker "bottenblåsning" konstant så länge regulatorn är öppen. Hur pass effektivt kan detta vara?

Christer N

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

B 1037 bottenblåsningsventil (Fordon: lok)