Yrken.. (Järnväg allmänt)

av tubrik ⌂ @, Bollnäs, fredag, april 20, 2012, 16:21 (3290 dagar sedan)

Hej, ja sitter med å skriver släktforsning åt riksarkivet och är järnvägsintresserad.
Så ja stöte på benämlingen Järnvägsbyggare.
Vilket för mej skulle vara Rallare, Men så var de inte i detta fallet.

Så varför säger vi Rallare om järnvägsbyggare?
Eller är de något som enbart var lokalt uttryckt?

mvh Tobias

--
Tobias Lind / JTJ och LGB tågtokig. :)

Yrken..

av danielb987 @, fredag, april 20, 2012, 16:55 (3290 dagar sedan) @ tubrik

Jag vet inte svaret men jag gissar att "Rallare" är ett smeknamn och att "Järnvägsbyggare" var den officiella benämningen. Men det finns nog andra på forumet som har bättre koll.

Jag hittade dock en berättelse om rallarnas arbetsförhållanden:
http://www.popularhistoria.se/artiklar/rallarna-i-sverige/

Mvh Daniel

Yrken..

av tubrik ⌂ @, Bollnäs, fredag, april 20, 2012, 17:13 (3290 dagar sedan) @ danielb987

Jo, med tanke på att de kan vara ett "löst" taget ord så där.
Men min chef som hållit på med att rätta våra inprintade uppgifter om personer mellan 1800-1910 sa så här.

Att en rallare var den som la slipers oftast.
Järnvägsbyggaren spika å la rälerna.

Alltså. Rallare var den som fick ta mest tung börda med farliga slipers osv.
Även hacka sten igenom tunnlar.

Då vi har koder så står rallare på en egen spalt.
Samt järnvägsfolket står på sin egen.

_________

Fast ja skulle vilja höra varför folk säger Rallare om folk som byggde järnvägar och inte järnvägsbyggare.

--
Tobias Lind / JTJ och LGB tågtokig. :)

Yrken..

av Kurt G Möller @, fredag, april 20, 2012, 17:24 (3290 dagar sedan) @ tubrik

Detaljerna varierade nog en del, från plats till plats o decennium till decennium.

Valigast var nog i alla fall att dom som schaktade och lade spår och sen grusade, kallades RALLARE.

Däremot ville nog gärna utlärda/yrkeskunniga smeder, stenhuggare och timmermän/snickare/brobyggare bli kallade nånting annat... Liksom sprängarbasar, som anlitades för tunnelbyggena...

Yrken..

av BM @, Borlänge, fredag, april 20, 2012, 21:28 (3290 dagar sedan) @ Kurt G Möller

Rallare är ett vedertaget man på de som byggde järnvägar förr, det inkluderar alla undergrupper inklusive timmermän och springpojkar.
Sen som jag förstår var det då ett namn på en precis yrkesgrupp också då.

På det sätt som att en vespa i dagligt tal betyder en scooter, en äldre, imbegripande alla märken tex Lambretta, men också var nmanet på fabrikatet Vespa.

Eller att en MOOG förr var nam......

Yrken..

av Kent A @, fredag, april 20, 2012, 21:48 (3290 dagar sedan) @ Kurt G Möller

Som språkintresserad gick jag givetvis till två tillförlitliga källor ur olika tidsperioder

Ugglan nämner överhuvudtaget inte något av orden (järnvägsbyggare eller rallare)
men har mycket intressant att förtälja kring järnvägs- byggande, museum m.m.
Som gammal utsättare (som faktiskt har jobbat med inryckning) intresserade mig särskilt avsnittet om järnvägsbyggande och dess tre stadier, men mycket är intressant, börja här
Nordisk familjebok om järnväg
och läs till dess att det tar slut (eller du tröttnar)

NE å sin sida definierar rallare som "järnvägsbyggnadsarbetare" vilket jag tolkar som ganska nära herr Möllers definition

Yrken..

av Bobo L @, fredag, april 20, 2012, 22:11 (3290 dagar sedan) @ Kent A

Haha, cirkel vänster, cirkel höger! :-P

Yrken..

av Rävfarmaren @, fredag, april 20, 2012, 23:10 (3290 dagar sedan) @ Bobo L

För att krångla till det har jag även sett titeln Rälsläggare.
Vad denna gjorde är väl höljt utan tvivel.
//Roffe Segelström

Yrken..

av Bobo L @, fredag, april 20, 2012, 23:56 (3290 dagar sedan) @ Rävfarmaren

För att krångla till det har jag även sett titeln Rälsläggare.
Vad denna gjorde är väl höljt utan tvivel.
//Roffe Segelström

Räl-släggare? :-P

OT: Bobo! Mail!

av Anders Ljung @, Uppsala, lördag, april 21, 2012, 00:57 (3290 dagar sedan) @ Bobo L

.

--
Anders Ljung: Dilettant på flere områden, numera även dilettantisk ångloksförare och stentorisk stins.
En väldig, enväldig och enfaldig tidtabellsläggare.

Tjänstemän och arbetare

av Bobo L @, fredag, april 20, 2012, 22:10 (3290 dagar sedan) @ tubrik

För att förstå nyanserna i olika benämningar måste man veta lite om administartionen kring byggandet av järnvägar.

Staten hade en egen järnvägsbyggnadsorganisation med anställda i olika yrkesgrupper som tillsammans med tillfälligt inlejda arbetare genomförde de av riksdagen beslutade statliga dåtida "infrastrukturprojekten". Här fanns hela skaran från de högre tjänstemännen dvs sådana med hög skolning, främst ingenjörer (banbyggnadsingenjörer, mätingenjörer, broingejörer och så småningom elingenjörer och signalingenjörer), lägre tjänstemän med viss skolning tex utsättare, kontrollanter etc till arbetarna dvs "rallarna" och deras lagbasar och förmän, men även brobyggnadsarbetare och andra lite mer specialiserade arbetare.

De privatfinansierade järnvägsbyggena gick däremot ofta till ungefär som anläggningsbranschen fungerar idag. Man utsåg en projektledare, ofta efter en anbudsgivning som motsvarar dagens upphandling, som lovade att till ett visst pris bygga och färdigställa järnvägen åt järnvägsbolaget. En slags totalentreprenad, med dagens uttryck.

När bolaget valt eller utsett denne "projektledare" började han i sin tur förhandla med olika arbetslag som oftast fick ett "beting" till exempel att färdig ställa en jordskärning, att bygga "terassen" (googla!) på en viss delsträcka, göra spårläggning osv till ett överenskommet pris. Också en slags upphandling, fast det handla nog mer om att sitta och blänga på varann tills man enats om ett pris och en färdigställandetid.

Här kunde arbetslaget tjäna extra pengar. Om man gjorde ett jobb, beräknat för tio man, med bara åtta man i laget så fick man slita ont men kunde dela på de två lönerna man inte behövde betala ut. Sådant gjorde att det bara var riktigt friska och urstarka män som var välkomna att ta arbete som rallare. Hade man tur och kroppen höll tillräckligt länge kunde man tjäna gott om pengar, men många fördärvade sig för resten av livet...

Det var alltså dessa arbetare som var "rallarna". "Projektledaren" som bolaget gjort sitt avtal med var den som var "järnvägsbyggaren". Jämför med gamla tiders "byggmästare"!

Järnvägsbyggaren skulle inte bara se till att järnvägsbygget hade tillräckligt med arbetskraft, han skulle ju även köpa slipers, räler, ofta se till att stationshusen blev byggda dvs skaffa fram tegel och trävirke, liksom att förse järnvägen med nödvändiga signalanläggningar mm. Broar, diken, trummor, stängsel och massor av andra saker skulle han också bekosta.

Många järnvägsbolag avtalade med sin järnvägsbyggare att han skulle skaffa fram räler som dög att köra på, utan att precisera så noga hur och vad. Ofta försökte då järnvägsbyggaren komma billigt undan genom att köpa billigt och dåligt. Antingen begagnade och slitna räler, eller räler i dåligt stål. Eller både och... Åtskilliga banor tvingades till omfattande rälsbyten efter bara några få år, eftersom rälerna antingen slets ut fort eller visade sig vara för klena för de lok och vagnar man skaffade till banans öppnande, eller i vart fall de nya större lok man behövde ganska snart. Ofta banan bara godkändes för tex 20 km/tim med de ursprungliga rälerna, men snart ville bolaget köra snabbare tåg för att minska restiderna och då dög inte rälerna längre.

Säkert fanns det å andra sidan järnvägsbyggare som räknade bort sig i olika projekt och blev gravt skuldsatta och fick dåligt rykte i branschen. Då, som nu...

Tjänstemän och arbetare

av Gunnar Olson @, fredag, april 20, 2012, 23:00 (3290 dagar sedan) @ Bobo L

För att förstå nyanserna i olika benämningar måste man veta lite om administartionen kring byggandet av järnvägar.

Staten hade en egen järnvägsbyggnadsorganisation med anställda i olika yrkesgrupper som tillsammans med tillfälligt inlejda arbetare genomförde de av riksdagen beslutade statliga dåtida "infrastrukturprojekten". Här fanns hela skaran från de högre tjänstemännen dvs sådana med hög skolning, främst ingenjörer (banbyggnadsingenjörer, mätingenjörer, broingejörer och så småningom elingenjörer och signalingenjörer), lägre tjänstemän med viss skolning tex utsättare, kontrollanter etc till arbetarna dvs "rallarna" och deras lagbasar och förmän, men även brobyggnadsarbetare och andra lite mer specialiserade arbetare.

De privatfinansierade järnvägsbyggena gick däremot ofta till ungefär som anläggningsbranschen fungerar idag. Man utsåg en projektledare, ofta efter en anbudsgivning som motsvarar dagens upphandling, som lovade att till ett visst pris bygga och färdigställa järnvägen åt järnvägsbolaget. En slags totalentreprenad, med dagens uttryck.

När bolaget valt eller utsett denne "projektledare" började han i sin tur förhandla med olika arbetslag som oftast fick ett "beting" till exempel att färdig ställa en jordskärning, att bygga "terassen" (googla!) på en viss delsträcka, göra spårläggning osv till ett överenskommet pris. Också en slags upphandling, fast det handla nog mer om att sitta och blänga på varann tills man enats om ett pris och en färdigställandetid.

Här kunde arbetslaget tjäna extra pengar. Om man gjorde ett jobb, beräknat för tio man, med bara åtta man i laget så fick man slita ont men kunde dela på de två lönerna man inte behövde betala ut. Sådant gjorde att det bara var riktigt friska och urstarka män som var välkomna att ta arbete som rallare. Hade man tur och kroppen höll tillräckligt länge kunde man tjäna gott om pengar, men många fördärvade sig för resten av livet...

Det var alltså dessa arbetare som var "rallarna". "Projektledaren" som bolaget gjort sitt avtal med var den som var "järnvägsbyggaren". Jämför med gamla tiders "byggmästare"!

Järnvägsbyggaren skulle inte bara se till att järnvägsbygget hade tillräckligt med arbetskraft, han skulle ju även köpa slipers, räler, ofta se till att stationshusen blev byggda dvs skaffa fram tegel och trävirke, liksom att förse järnvägen med nödvändiga signalanläggningar mm. Broar, diken, trummor, stängsel och massor av andra saker skulle han också bekosta.

Många järnvägsbolag avtalade med sin järnvägsbyggare att han skulle skaffa fram räler som dög att köra på, utan att precisera så noga hur och vad. Ofta försökte då järnvägsbyggaren komma billigt undan genom att köpa billigt och dåligt. Antingen begagnade och slitna räler, eller räler i dåligt stål. Eller både och... Åtskilliga banor tvingades till omfattande rälsbyten efter bara några få år, eftersom rälerna antingen slets ut fort eller visade sig vara för klena för de lok och vagnar man skaffade till banans öppnande, eller i vart fall de nya större lok man behövde ganska snart. Ofta banan bara godkändes för tex 20 km/tim med de ursprungliga rälerna, men snart ville bolaget köra snabbare tåg för att minska restiderna och då dög inte rälerna längre.

Säkert fanns det å andra sidan järnvägsbyggare som räknade bort sig i olika projekt och blev gravt skuldsatta och fick dåligt rykte i branschen. Då, som nu...

Var det inte så att många, om inte de flesta, av dessa järnvägsbyggare var officerare i ingenjörstrupperna?

Tjänstemän och arbetare

av Kurt G Möller @, lördag, april 21, 2012, 01:09 (3290 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Ganska många, i v f... Detta gällde (ngt senare) framför allt trafikchefer och baningenjörer.

Väg- och vattenbyggnadskåren, och civila resp militära ingenjörer

av Bobo L @, lördag, april 21, 2012, 01:23 (3290 dagar sedan) @ Kurt G Möller

Wikipedia om Väg- och vattenbyggnadskåren:

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4g-_och_vattenbyggnadsk%C3%A5ren

Wikipedia om militära och civila ingenjörer:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Civilingenj%C3%B6r

Väg- och vattenbyggnadskåren, och civila resp militära ingenjörer

av Ola Almquist @, Göteborg, lördag, april 21, 2012, 02:05 (3290 dagar sedan) @ Bobo L

Apropå detta, vad hade en stationsingenjör för uppgifter? Har läst i matriklar om befattningshavare (åtminstone stationsföreståndare) som tidigare varit stationsingenjörer vid järnvägsbyggnaden. Har inget konkret exempel just nu.

Tack på förhand!
Ola

Stationsingenjör?

av Bobo L @, måndag, mars 01, 2021, 07:34 (53 dagar sedan) @ Ola Almquist

Apropå detta, vad hade en stationsingenjör för uppgifter? Har läst i matriklar om befattningshavare (åtminstone stationsföreståndare) som tidigare varit stationsingenjörer vid järnvägsbyggnaden. Har inget konkret exempel just nu.

Tack på förhand!
Ola

Hmm, "station" är ju emellanåt benämningen på en viss produktionsanläggning eller något annat som är ganska platsbundet. "Betongstation" tex. Kan det vara benämningen på en ingenjör som huvudsakligen deltog i driften av någon för ett järnvägsbygge nödvändig temporär anläggning?

Annars är det kanske så enkelt som att arrangerande och anläggande av (större) bangårdar, plattformar, lastkajer mm ansågs vara en slags specialistkompetens som vanliga baningenjörer inte dög till? De senare var kanske mer inriktade på produktion i bulk utan större eftertanke och finlir, annat än att tempot i framdriften "ute på linjen" hölls uppe med tillräcklig mängd arbetskraft och rätt materialförsörjning i rätt tid (slipers, räls osv).

Jag har själv varit delaktig i utformning av bangårdar med uppgiften att få tågvägar, resenärsflöden, antal samtidiga tåg, förväntade växlingsmanövrer, ställverks- och signalreglering mm att optimeras, även utifrån externa förutsättningar som terräng, geoteknik, samhället runt omkring, egna och andras ledningar osv.


Slå också ett snabbt span på träffbilden på Goooogle utifrån sökordet "stationsingenjör"::

https://www.google.com/search?source=hp&ei=PIg8YJGUMIf2kwX37Yn4DA&iflsig=AINFCb...


En av träffarna på ovannämnda sökning är denna:

https://digitaltmuseum.se/021018174842/stationsingenjor-ludvig-broome


/Bobo L

Tjänstemän och arbetare

av tubrik ⌂ @, Bollnäs, lördag, april 21, 2012, 15:02 (3289 dagar sedan) @ Kurt G Möller

Ja, de här blir bara mer intressantare.. Att de är så högt uppsatta människor som var järnvägsbyggare.

Visar väl lite på vilka som stog lägst isåfall å de var då rallarna.
Men att de skiljer sig från ort till ort. Förvaltningr.. de är en snårskog av alla grupper nästan alltså.

--
Tobias Lind / JTJ och LGB tågtokig. :)

Tjänstemän och arbetare

av Bobo L @, måndag, mars 01, 2021, 07:21 (53 dagar sedan) @ tubrik

Ja, de här blir bara mer intressantare.. Att de är så högt uppsatta människor som var järnvägsbyggare.

Visar väl lite på vilka som stog lägst isåfall å de var då rallarna.
Men att de skiljer sig från ort till ort. Förvaltningr.. de är en snårskog av alla grupper nästan alltså.

Ja, och nja. Inom byggorganisationen, oavsett det var ett statligt järnvägsbygge eller en enskild järnväg som byggdes (se mitt inlägg ovan) så var det förstås en skillnad mellan tjänstemän och arbetare, och inom respektive grupp fanns en rangordning. Det innebar att de lägsta inom tjänstemannakåren, dvs pinnpojkar (utsättarbiträden) och andra liknande "assistenter" visserligen ofta var en början på en karriärväg, men också att de sett inom hela byggorganisationen sammantaget säkert stod lägre i rang än de äldre och dugligaste bland arbetarna.

(Så är det idag också, för övrigt. På ett produktionsmöte för en motorväg, kraftverksbygge osv kan en erfaren och respekterad arbetare ha lika mycket eller mer att säga till om än de lägre, oftast de yngre, bland tjänstemännen. Där överlappar hierarkierna varandra!)

Och, även om en yngre rallare var bland de lägre i rang på järnvägsbygget var det inte ovanligt att de när de så småningom efter några eller många år lämnade rallarlivet, i arbetet hade lärt sig mängder av kunskaper som de aldrig kommit i närheten av om de fortsatt som dräng hemma i byn. Även om "gräva" eller "köra skottkärra" var en viss persons arbetsuppgift behövde arbetslaget som helhet ha vissa grundkunskaper, vilket man lärde sig den hårda vägen av äldre kollegor.

När de så småningom slog sig ner "civilt", fick dessa "världsvana" män ofta respekt från allmogen för både sina kunskaper och för att de "sett världen" i ett Sverige där de allra flesta aldrig kom längre än till grannbyn och närmaste regemente, och mycket få fick mer än sexårig folkskola där katekesen var det viktigaste ämnet.

Att vara rallare var ett svintufft arbetsliv med riktigt tungt kroppsarbete och 12-16-timmars arbetsdagar sex dagar i veckan. Det innebar att de klena, de lata, de som söp och alla andra som inte fullpresterade hela tiden snabbt sparkades ut antingen av arbetsledningen eller av arbetslaget.

Visst gick det säkert hårt till med knytnävar och brännvin emellanåt, men klockan sex på måndag morgon gällde "produktion" igen.

Så ja, rallarlivet är en intressant betraktelse för den som vill förstå ett äldre svenskt samhälle och hur detta på olika sätt och med påverkan från olika håll utvecklades från dräng- och statarsamhället till det samhälle vi känner idag.

Gack åstad och läs!

Tillfälliga inhoppare

av Bobo L @, måndag, mars 01, 2021, 07:51 (53 dagar sedan) @ Bobo L

Vi ska kanske också skilja på "riktiga rallare" och tillfälliga inhoppare. En stor del av rallarna var ju sådana som i praktiken hade det som yrke under flera eller många år. Ett kringflackande liv, med några veckor eller månader på samma ställe, sedan iväg till en ny barack någonstans längre fram på samma järnvägsbygge, eller byggandet av en annan järnväg någon annanstans i landet.

Säkert kom också många av dessa att sugas upp av kraftindustrin när byggandet av nya järnvägar avtog. Ungefär samtidigt kom ju de första kraftstationerna, med tex Porjus, Olidan mfl som tidiga exempel.

En annan grupp var de som städslades tillfälligt när järnvägsbygget drog fram genom bygden. Det var daglönare och hemmasöner som tog chansen att för en kort tid göra något annat än att vara dräng, eller så blev de ivägtvingade av föräldrarna, husbonn eller fattigstuguföreståndaren för att bidra till hemmets, gårdens eller fattigstugans försörjning när chansen nu gavs att tjäna några riksdaler på det man hade, nämligen muskler.

Somliga av dessa kanske följde med järnvägsbygget, lockade av ett annat liv eller för att det gav en möjlighet till egen försörjning och utveckling som inte stod till buds hemma i byn. Kanske man var less på att stå med böjd nacke inför husbonn så man tog chansen att lämna ett liv man såg som hopplöst?

Olyckor, sjukvård, försäkringar, pension...?

av Bobo L @, måndag, mars 01, 2021, 07:54 (53 dagar sedan) @ Bobo L
Redigerad av Bobo L, måndag, mars 01, 2021, 08:00

Ämnet kan förresten bli hur stort som helst. Hur såg det ut med tex Olyckor, sjukvård, försäkringar, pension...? Vad hände med den som skadats i arbete, av fallande stenblock, sprängolyckor, förslitningsskador osv?

Svar: Inget skyddsnät fanns alls.


Lyssna också på denna rallarvisa från bygget av Alvestabanan. Ids du inte lyssna på hela sången så lyssna åtminstone vid ca 4:20-4:40.

Olyckor, sjukvård, försäkringar, pension...?

av Stefan Olsson @, måndag, mars 01, 2021, 09:42 (53 dagar sedan) @ Bobo L

Ämnet kan förresten bli hur stort som helst. Hur såg det ut med tex Olyckor, sjukvård, försäkringar, pension...? Vad hände med den som skadats i arbete, av fallande stenblock, sprängolyckor, förslitningsskador osv?

Svar: Inget skyddsnät fanns alls.

Vill nog nyansera "inget" något.

Efter att ha läst styrelseprotokoll från många smalspårspårsbanors första år kan man konstatera att man rätt snart kom att starta både sjuk-, hjälp- och pensionskassor. Vid svårare olyckor bistod man med både sjukhusvård och rent kontanta understöd, kanske inte motsvarande dagens men ändå. Man försökte att inte lämna folk i sticket.

En rolig detalj som jag sett på flera banor är att de böter som personalen fått betala under året för fylleri, avvikande från jobbet och annan ohörsamhet, tillföll sjuk- och hjälpkassorna.

Tjänstemän och arbetare

av mormorsgruvan @, måndag, mars 01, 2021, 10:53 (53 dagar sedan) @ Bobo L

1. Att rälerna slets ut snabbt beror på att fram till omkring år 1880 användes järnräler, och först därefter stålräler.
2. Att nya järnvägar i Sverige skulle byggas med begagnade räler tror jag inte på.
3. I koncessionen för en järnväg finns angiven max lutning, rälsvikt, ballastens krönbredd och tjocklek. Här finns knappast något som en järnvägsbyggare kan snåla in på.

Nivellör

av mormorsgruvan @, måndag, mars 01, 2021, 13:59 (53 dagar sedan) @ Bobo L

Nivellör var en viktig person vid järnvägsbyggande !

Fråga trafikverket om de har någon nivellör anställd !

Nivellör

av Bobo L @, måndag, mars 01, 2021, 14:48 (53 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Nivellör var en viktig person vid järnvägsbyggande !

Fråga trafikverket om de har någon nivellör anställd !

Det har dom. Däremot har de troligen inga nivellerare inom sin egen organisation, sådana hyrs in per timme i tredje, fjärde led nånstans.

powered by my little forum