Tryckluft i telefonsystemet? (Signaler/säkerhet)

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, onsdag, januari 23, 2008, 12:56 (4317 dagar sedan)

Idag talade jag emd en karl som påstod att det funnits någon form av tryckluft inkopplat på telefonsystemet längs järnvägen och han visade mig en nippel på en gammal telefonpost. Någon som kan förklara saken närmare?

Tryckluft i telefonsystemet?

av nicke, onsdag, januari 23, 2008, 13:03 (4317 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Jag var nere och rotade i gamla krigscentraler för flygvapnet för 25 år sedan och de hade då kvävgas kopplat till telekablarna med tillhörande AXE-växel.(trycksatta kablar) för att dessa inte skulle oxidera av inträngande vatten och fuktig luft. Så jag antar att det handlar om precis samma sak här.

Varifrån?

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, onsdag, januari 23, 2008, 13:16 (4317 dagar sedan) @ nicke

Om det rör sig om kvävgas, hur försörjdes de vid järnvägen, eller rättare sagt, var pumpades kvävgasen ifrån?

Varifrån?

av Peter Landgren @, onsdag, januari 23, 2008, 13:26 (4317 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Jag vet att televerket hade/har kvävgasfyllda kablar när det krävdes bra överförningskvalitet. Det satt manometrar i kabeländan och en televerkare kom då och då och kollade och fyllde på vid behov.

Varifrån?

av Anders Johansson, onsdag, januari 23, 2008, 19:11 (4317 dagar sedan) @ Peter Landgren

Det förekom t om att det satt en gastub med utrustning på telestolpar, ute på linjen för luftkablar. Om det var för detta ändamål vet jag inte med det verkar ju troligt.
Det har ju i ofs förekommit kvävgasfyllda överspånnings-skydd (avledare för åska mm). Det skulle ju kunna vara något sådant jag sett...

Tryckluft i telefonsystemet?

av Stefan Skoglund @, fredag, januari 25, 2008, 17:39 (4315 dagar sedan) @ nicke

Vad beträffande FV:s anläggningar kan man nog säga att Bastelen var trycksatt med kvävgas.
F6:s baser utanför Lidköping och Moholm liksom Karlsborg hade sådan dylik bastele.

Tryckluft i telefonsystemet?

av Halvorsen, Bergslagen, onsdag, januari 23, 2008, 13:30 (4317 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Antingen sitter det en kompressor, eller står et en flaska med kvävgas, kablarna är trycksatta för att förhindra att fukt kan tränga in i kablen. Skulle kablen få stora skador så sjunker trycket och detta larmar. Vid felsökning kan man byta ut lufetn/kvävet mot en spårgas, spårgasen inhåller väte vilket tar sig upp genom marken och kan mätas med därför avsedd utrustning för att hitta hålet.

Var?

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, onsdag, januari 23, 2008, 13:33 (4317 dagar sedan) @ Halvorsen

Antingen sitter det en kompressor, eller står et en flaska med kvävgas, kablarna är trycksatta för att förhindra att fukt kan tränga in i kablen. Skulle kablen få stora skador så sjunker trycket och detta larmar. Vid felsökning kan man byta ut lufetn/kvävet mot en spårgas, spårgasen inhåller väte vilket tar sig upp genom marken och kan mätas med därför avsedd utrustning för att hitta hålet.

På hur långt avstånd fanns kompressorerna och var fanns de? I vsi-kurarna?

Var?

av Halvorsen, Bergslagen, onsdag, januari 23, 2008, 13:35 (4317 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Ställverken, startar så oväntat att dom kan skrämma livet ur vemsom helst

På Svartåbanan?

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, onsdag, januari 23, 2008, 13:58 (4317 dagar sedan) @ Halvorsen

Ställverken, startar så oväntat att dom kan skrämma livet ur vem som helst

Var skulle goe herr sirep anta att man å enkla järnvägar som Svartåbanan placerade dem? Denna bana hade inga ställverksbyggnader...

På Svartåbanan?

av Halvorsen, Bergslagen, onsdag, januari 23, 2008, 14:41 (4317 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Då innfaller motfrågan: Hade man trycksattkabel?

Jou...

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, onsdag, januari 23, 2008, 19:36 (4317 dagar sedan) @ Halvorsen

...det fanns i alla fall ett urtag i en telefonpost som såg ut som en nippel på ett däck och personen jag talade förklarade att den hade med tryckluft att göra.

På Svartåbanan?

av Sune Nylén @, onsdag, januari 23, 2008, 19:43 (4317 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Någon gång omkring 1960 började man med att trycksätta trunkledningarna d. v. s de som gick mellan de olika telefonstationerna. Det fanns en särskild avdelning på televerket som kort och gott kallades "trycket" Jag kan inte dra mig till minnes att det var kvävgas som användes utan då användes luft som antingen komprimerades i en kompressor eller levererades i stora "bomber" och torkades med kiselgel som luften fick passera genom innan den släpptes ut i blykablarna , som användes på den tiden.Härigenom hindrade man vatten att tränga in i ledningarna i ev sprickor och det fanns även mätare som avlästes regelbundet för att se om det fanns något läckage nån´stans, Förmodligen fanns det även larm. Jag var på den tiden reparatör på de olika tfnstn i Gbg och såg dagligen "gubbarna från tröcket" men studerade det väl inte så där intensivt som jag borde gjort,det förstår jag nu.Detta var på Televerket,men samma system tillämpades väl även på järnvägen. men vilka som var först vet jag ej Sune

Telekablar

av Dag Bonnedal @, onsdag, januari 23, 2008, 20:29 (4317 dagar sedan) @ Sune Nylén

Lite förtydligande: Kablarna var oftast pappersisolerade med blymantel. Kunde vara upp till 500 par (om jag minns rätt). Så man kan förstå att det var lätt att sprickor uppstod i manteln och att isoleringen gick åt skogen om pappret sög upp vatten (kunde sugas långt).
På min tid vid "Verket" (80-talet) talades det mest om kvävgastrycksättning.
Ersättningen kom med plastisolering och då kunde fuktskyddet i stället bestå av vaselin (fullständigt eländigt kladd att jobba med) eller någon form av pulver som svällde (och blev vattentätt) vid kontakt med vatten.

Dag B

På Svartåbanan?

av Jan Långström, torsdag, januari 24, 2008, 18:22 (4316 dagar sedan) @ Sune Nylén

Var du möjligen på Hisingen (22 23 51) år 1965?
Jan

Tryckluft i telefonsystemet?

av Lars-Henrik Eriksson ⌂ @, onsdag, januari 23, 2008, 13:44 (4317 dagar sedan) @ Halvorsen

Antingen sitter det en kompressor, eller står et en flaska med kvävgas, kablarna är trycksatta för att förhindra att fukt kan tränga in i kablen. Skulle kablen få stora skador så sjunker trycket och detta larmar. Vid felsökning kan man byta ut lufetn/kvävet mot en spårgas, spårgasen inhåller väte vilket tar sig upp genom marken och kan mätas med därför avsedd utrustning för att hitta hålet.

ULJ äger en dylik kabel (övertagen från Telia) mellan Marielund och Almunge. Kompressorn står f.n. i tågx Almunge.

En enda?

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, onsdag, januari 23, 2008, 13:59 (4317 dagar sedan) @ Lars-Henrik Eriksson

ULJ äger en dylik kabel (övertagen från Telia) mellan Marielund och Almunge. Kompressorn står f.n. i tågx Almunge.

Vet du för hur lång sträcka den är tänkt att kunna försörja systemet?

En enda?

av Lars-Henrik Eriksson ⌂ @, onsdag, januari 23, 2008, 22:01 (4316 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

ULJ äger en dylik kabel (övertagen från Telia) mellan Marielund och Almunge. Kompressorn står f.n. i tågx Almunge.


Vet du för hur lång sträcka den är tänkt att kunna försörja systemet?

Nej, tyvärr.

En enda?, Nej men nästan...

av Per Wirback @, tisdag, januari 29, 2008, 18:29 (4311 dagar sedan) @ Lars-Henrik Eriksson

Trycksättning av kablar är en sen länge använd metod som andra har beskrivit.
Hurvida man använder tub eller kompressor är mer en ekonomsik fråga.
En kompressor med avfuktning, tryckreglering larm mm kostar ca 40.000:- (Finns på BV materialservice) och är sen i princip gratis i drift. En tub kostar ca 1000:-/år i hyra och därtill kommer 400:- för en fyllning. Om det är ett stort hål räcker gasen bara en kort period och då drar kostnaden iväg, att sända ut en gubbe i bil med en ny tub osv..

Den kabel som ULJ har är 11 km lång och jag har projekterat/byggt med matning från kompressor i Almunge och har en tub i andra änden (Lövstahagen) för backup. Justeringaran är tänkt att ligga med ca 0,5 bar ut från kompresorn och 0,4 bar från tuben så att luften för småläckor tas från kompressorn. I händelse av att kabeln grävs av kan man snabbt plugga respektive ända vid brottet och tuben kan förse delen närmast lövstahagen med luft tills kabeln är hopskarvad. Det hydrauliska motståndet i en telekabel av lite längd är förvånasvärt högt, det tog flera veckor innan fullt tryck hade uppnåtts i hela kabeln, så all luft läcker inte ut direkt i händelse av brott.
Banverkets BVF/BVH om trycksatta kablar specificerar om jag minns rätt max 10 km mellan inmatningspunkter för luft, så 11 km kabel med ändmatningar kan vara ok för oss.
Jag minns från min ungdomstid (1978) som PRYOelev på SJ signalavdelning i Katrineholm uppsättningarna med två tuber för trycksättning på i alla ställverk mellan K och Björnlunda, alla försedda med manomterar med små kontakter som larmade om trycket sjönk för mycket. Vad jag har hört så har man numera bytt ut tuberna till kompressorer hos BV.

/Per

Tryckluft i telefonsystemet?

av Anders Ö/NJM ⌂ @, Skogås, Länna, torsdag, januari 24, 2008, 08:12 (4316 dagar sedan) @ Halvorsen

Inom försvaret använder vi helium för att spåra tryckluftsläckor på 300bars system med en "sniffer"....

Ger väldigt lustiga rösteffekter när gasen sprids i lokalen ;o) Man får en känsla av julafton...:-D

Tryckluft i telefonsystemet?

av patrik ekman @, torsdag, januari 24, 2008, 16:52 (4316 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Hej!

Lite info!

Övertryck (ca 4 hg vid inmatningen.
Tryckfall beroende på kabeldimension och sträcka) finns i kablarna för att skydda mot inträngande fukt, om och när det blir ett litet hål på yttermanteln, t.ex. frätskada på grund av galvaniska strömmar som fräter på blymanteln. Bly är ju en ganska oädel metall.

Kvävgas används för att den binder inte någon fukt när den förvaras under tryck i gastuber. Används endast vid tillfälliga trycksättningar av kablar ute i terrängen och på mindre stationer och då endast i riks- och förbindelsekablar.

Normalt sker trycksättningen med torkad tryckluft. Kompressorer och torkfilter finns då på stationerna.

Vid läcksökning på kablar används en blandning av vätga och kvävgas. Speciella kännare kan då spåra gasen ovan mark så att de stackars arbetarna inte behöver gräva så mycket.

Mvh
Patrik Ekman

RSS-feed av trådar
powered by my little forum