Litt Mas-vagnar - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Med anledning av mina tidigare inlägg från Malmbanan, så vill jag fråga hur många olika typer av Litt Mas- och Masä-vagnar som har funnits genom åren?

Olika höjd på de lodräta vagnssidorna och olika bottenplåts-vinklar, samt olika frigång mellan rälerna och bromsstagen kring hjulen som förbinder samtliga bromsblock .
Dessutom tycks vagnskorgens sido- och gavelstöd mot vagnsramen och buffertbalken vara olika mellan de olika vagns-typerna

Här 3 st olika Mas-vagns-typer:

[image]

Här 2 st olika Mas-vagns-typer (Förstoringar från fotot på O Ob-loket):

[image]

Enligt översta bilden i denna tråd med Mas-vagnar, så noterar jag att det i samma vagn lastats två olika grovlekar av malmen - och följdfrågan blir då; hur lossades lasten utan sammanblandning...eller var det beställt en blandning/mix av mottagaren? Svar önskas om det är möjligt.
/LYR

Enligt översta bilden i denna tråd med Mas-vagnar, så noterar jag att det i samma vagn lastats två olika grovlekar av malmen - och följdfrågan blir då; hur lossades lasten utan sammanblandning...eller var det beställt en blandning/mix av mottagaren? Svar önskas om det är möjligt.
/LYR

****
När jag var i Kiruna, 1973, så fick jag åka med en T46:a och lasta malm. Då fick jag veta att det var olika tillsatser i malmen, beroende på vilken kvalité kunden beställt. Det skulle kunna vara en sådan tillsats man ser i vagnen. Isåfall ska den blandas med malmen.

HJP

Det var ofta som kunderna hade beställt "blandmalm", dvs malm av olika storlek som skulle lastas i samma vagn.

Orsaken till detta var att få bättre "zinterkakor" så att hyttorna skulle få bästa luftdrag och utnyttjande genom ugnarna, dvs ej för täta kakor och ej för stora stenar med för mycket luftgenomsläpp.
Visst kunde man krossa malmen vid framkomsten till hyttorna, men det ville man ofta undvika!

Tack, HJP och Christer för uttömande svar!
/LYR

Vid sintring använder man enbart slig, inte styckemalm! Den har ingenting med luftgenomsläppligheten i hyttorna att göra.
Däremot tycker jag att det ser mycket märkligt ut med de olika fraktionerna i samma Mas-vagn. Jag kan inte komma på någon metallurgisk förklaring. Jag skulle tro att lösningen skulle kunna vara denna: Vid mineralberedningen vid gruvan får man malm i olika storlekar. Den här malmen skall exporteras till något kontinentalt verk med egen mineralberedning där allt krossas och mals till önskad fraktion. Man kan då ta emot alla fraktioner eftersom allt passerar genom mineralberedningen. Eftersom malmen ändå blandas vid bulklastning av fartygen kan man lasta lasta malmvagnarna från flera fickor samtidigt.

Kent

Från Grängesberg gick det mycket ofta hela malmtåg med blandade fraktioner, dvs mull och mindre styckemalm(ca 3-5 cm stora stycken) ofta i proportionerna 50 - 50, både på export och till OJA. Sedan kunde det vara uppehåll med dessa blandningar en längre tid då bara mull/slig resp styckemalm lastades var för sig.
Vi fick ofta den förklaringen att dessa blandningar gick "lättare" i hyttorna än bara en fraktion.
Domnarvet däremot skulle alltid ha ren mull/slig, utom då man skulle återstarta en hytta efter ett stopp då den kallnat, ty då skulle man ha sättningsmalm, dvs styckemalm ca 3-5 cm och med så liten apatithallt som möjligt.

Christer, en sak slog mig. I mitt resonemang ovan utgick jag från egna erfarenheter i modern tid d.v.s. från 1975 och framåt. Då användes inte styckemalm utan enbart sinter vid påsättning i hyttor med någorlunda modern drift. I äldre tider var sintringsprocessen inte utvecklad och man använde uteslutande osintrad malm. Då var blandningen av olika fraktioner mycket viktig för att få god hyttgång och då gav större styckemalm i mixen bättre permeabilitet (gasgenomsläpplighet) precis som Du skriver. För mycket mull (finkornig malm) - och man satte igen hyttan, för lite mull och man fick genomblåsning.
Vet Du när den övre bilden är tagen?

De flesta bilderna om LKAB och TGO verkar vara tagna mellan 1915 och 1920.