Tp-loket är imponerande, har det funnits med andra spårvidder än 891mm? Undrar också om det trafikerat östgötska smalspår som t.e.x. Finspång-Hjortkvarn? Var godstrafiken tyngre på Västervik-Växjö jämfört med Finspång-Hjortkvarn?

Tp-loken var bara för 891-spårvidden. (Underlitterat "p" står för just 891.)
Det har dock inte funnits några motsvarande lok för andra smalspårvidder i Sverige.
Däremot byggdes 15 st Tp lok om till normalspår och fick littera T23. Det handlade i.o.f.s. om nya ramverk och hjulsatser, men det brukar klassas som en ombyggnad.

Mig veterligen gick aldrig några Tp på Finspång-Hjortkvarn, jag har för mig att banöverbyggnaden var för klen. Sträckan Finspång-Hjortkvarn som kvarvarande smalspårsrest trafikerades av multipelkopplade Z4p. De två godskunderna var på slutet främst Gryts bruk i Björnhammaren och sågen i Hjortkvarn, men även gods från Ljusfallshammar kunde väl förekomma.
På sträckan Växjö-Klavreström var det såvitt jag vet mest Lidboholms sågverk i Kvarnagården samt Volvo BM i Braås som lastade dumprar m.m. Dumpertågen kunde visst bli mycket långa och tunga, men det där vet säkert andra mer om.

Den urspr. förslags- och spec.ritningen från Maschinenbau Kiel (årsskiftet 51-52?) visar ett lok av exakt denna typ - för spv. 750 mm och med sth 85 km/h!!

Jag har försökt ta reda på om ngn sådan maskin byggdes för nån tysk hemmabana men har inte lyckats. Inte ens meterspåren i Ty. hade (då) nån enda bjässe som denna, vad jag vet. Men jag kan ju ha missat någon...

Beteckningen sth 85 är f ö rätt häpnadsväckande - inget lok på tyska smalspår hade då högre sth än 40, såvitt jag vet, och sth över 60 för motorvagnar var ovanligt! SJ satte sen sth på Tp-loken till 65, på vissa bandelar bara.