Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO? - 2008

Ibland har ånglok fått tjänstgöra som värmecentraler eller för andra stationära ändamål. Ett exempel som jag inte tidigare kände till framgår av en notis i "Elektrische Kraftbetriebe und Bahnen" 1914 sid 95 f: Två lok från sidolinjen Horndal - Västanhede användes för ett provisoriskt kraftverk i Horndal.

Kraftverksdammen vid Näs i Dalälven hade sommaren 1912 rasat, kraftverket spolats bort och Horndals järnverk, Sandvikens järnverk m fl blivit utan ström. 300 - 400 man arbetade dygnet runt i flera månader med återuppbyggnaden. Järnvägen fick nog också arbeta en hel del med transport av 398 ton cement, 2600 ton grus, 500 ton sten och 1,1 ton dynamit. Inte desto mindre kunde två av loken pallas upp för att driva en 450 hkr trefasgenerator. Det försvunna kraftverkets kapacitet hade varit 5000 hkr, så det lokdrivna provisoriet kunde bara ta över en del av belastningen. Även i Sandviken ordnades ett provisoriskt kraftverk, men det framgår inte vad för drivkraft som nyttjades där. Loken i Horndal var i varje fall övertagna för SJ och avsedda för transporterna mellan järnverket och statsbanan.

Notisen är ett referat från "Aseas egen tidning" 1913 sid 73. Kanske CEO har en kopia även på denna artikel och kan komplettera/korrigera ovanstående?

Finns det fler exempel på att kompletta ånglok använts för kraftcentraler?

Ibland har ånglok fått tjänstgöra som värmecentraler eller för andra stationära ändamål. Ett exempel som jag inte tidigare kände till framgår av en notis i "Elektrische Kraftbetriebe und Bahnen" 1914 sid 95 f: Två lok från sidolinjen Horndal - Västanhede användes för ett provisoriskt kraftverk i Horndal.

Kraftverksdammen vid Näs i Dalälven hade sommaren 1912 rasat, kraftverket spolats bort och Horndals järnverk, Sandvikens järnverk m fl blivit utan ström. 300 - 400 man arbetade dygnet runt i flera månader med återuppbyggnaden. Järnvägen fick nog också arbeta en hel del med transport av 398 ton cement, 2600 ton grus, 500 ton sten och 1,1 ton dynamit. Inte desto mindre kunde två av loken pallas upp för att driva en 450 hkr trefasgenerator. Det försvunna kraftverkets kapacitet hade varit 5000 hkr, så det lokdrivna provisoriet kunde bara ta över en del av belastningen. Även i Sandviken ordnades ett provisoriskt kraftverk, men det framgår inte vad för drivkraft som nyttjades där. Loken i Horndal var i varje fall övertagna för SJ och avsedda för transporterna mellan järnverket och statsbanan.

Notisen är ett referat från "Aseas egen tidning" 1913 sid 73. Kanske CEO har en kopia även på denna artikel och kan komplettera/korrigera ovanstående?

Finns det fler exempel på att kompletta ånglok använts för kraftcentraler?

En del ånglok litt Oc1/Oc2 användes efter slopningen till att driva kapverk för bränslekommissionens räkning i övre norrland. Enligt boken "Normalspåriga ånglok vid statens järnvägar" SJK 13.

Jag har sett en bild i ett lokalarkiv på uppställningen, får se om det går att hitta igen.
inget intressant att vänta då bilden var tagen från sidan på ca 50 meters håll.

notera dock att linjen horndal-västanhede byggdes 6 år senare, man kanske menade morshyttan-näs men den var 891 mm!?
det fanns väl lok inne på området med normal spårvidd

Generatorn lär ha varit den ursprungliga maskinen från näs kraftverk och således en av de första i sverige.

tyvärr känner jag inte till mekaniskt hur det gick till.

ps jag ska kolla om saltsjöbana imorgon, just nu är det lite för rörigt utanför huset för att koncentrera sig:-D

notera dock att linjen horndal-västanhede byggdes 6 år senare, man kanske menade morshyttan-näs men den var 891 mm!?

det fanns väl lok inne på området med normal spårvidd

Det var jag som rörde ihop det, EB skrev bara att det gällde gamla SJ-lok som användes för transporten mellan järnverket och statsbanan, så säkert avsågs några av de lok som fanns på järnverksområdet. Att två lok användes för den provisoriska kraftstationen påverkade alltså överhuvudtaget inte loktillgången för järnvägen till Näs, som fortfarande var den smalspåriga från Morshyttan

Generatorn lär ha varit den ursprungliga maskinen från näs kraftverk och således en av de första i sverige.

I artikeln påstås att man använde en generator som ASEA råkade ha klar för leverans, men som egentligen var avsedd för ett pappersbruk i Kanada. Man kan väl tänka sig att pappersbruket så småningom ville ha sin generator, kanske man i Näs då plockade fram den avställda reservgeneratorn? Satt den i ett annat äldre kraftverk, eller förvarades den på bortspolningssäker plats?

EB nämner också, att loken pallades upp, varpå ett av lokhjulen förbands med generatorn via en drivrem. Man kan då undra om endast ett av loken var i drift samtidigt, eller om vardera loket hade en koppling till generatoraxeln

notera dock att linjen horndal-västanhede byggdes 6 år senare, man kanske menade morshyttan-näs men den var 891 mm!?

det fanns väl lok inne på området med normal spårvidd

Det var jag som rörde ihop det, EB skrev bara att det gällde gamla SJ-lok som användes för transporten mellan järnverket och statsbanan, så säkert avsågs några av de lok som fanns på järnverksområdet. Att två lok användes för den provisoriska kraftstationen påverkade alltså överhuvudtaget inte loktillgången för järnvägen till Näs, som fortfarande var den smalspåriga från Morshyttan

Generatorn lär ha varit den ursprungliga maskinen från näs kraftverk och således en av de första i sverige.

I artikeln påstås att man använde en generator som ASEA råkade ha klar för leverans, men som egentligen var avsedd för ett pappersbruk i Kanada. Man kan väl tänka sig att pappersbruket så småningom ville ha sin generator, kanske man i Näs då plockade fram den avställda reservgeneratorn? Satt den i ett annat äldre kraftverk, eller förvarades den på bortspolningssäker plats?

EB nämner också, att loken pallades upp, varpå ett av lokhjulen förbands med generatorn via en drivrem. Man kan då undra om endast ett av loken var i drift samtidigt, eller om vardera loket hade en koppling till generatoraxeln

det som förstördes vid raset var dammvallen och de sk utskovsluckorna samt att stationen delvis vattenfylldes, dock överlevde byggnaden.

mycket troligt senario att man efter en tid kunde använda näs-generatorn och återlämna asea,s.

Att de var två lok skall ha berott på, om än inte tydligt angivet att man körde ett lok i taget.
bägge kördes dock vid full last dvs när valsverket kördes.
hur de kopplades ihop är inte dokumenterat i ritning eller beskrivning, men EB,s noteringar lär knappast vara tagna ur luften utan hans ord får nog räcka.

Om uppgiften om gamla tanklok littera Oc stämmer, kan man högst ha fått ut ca 200 hkr ur varje maskin, förutsatt att man hårdkörde loken utan hänsyn till kolåtgången. Bilder av drivsystemet hade varit MYCKET intressanta att få ta del av...!

Om uppgiften om gamla tanklok littera Oc stämmer, kan man högst ha fått ut ca 200 hkr ur varje maskin, förutsatt att man hårdkörde loken utan hänsyn till kolåtgången.

Bilder av drivsystemet hade varit MYCKET intressanta att få ta del av...!
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
Det var inte Oc-lok som var aktuella, de omtalas ju som drivkraft för kapverk under 1:a världskriget. Även A-lok användes här och var som stationär drivkraft.

Antag i stället ett lok av litt Ke storlek som, med ex vis i två steg förvärmt kondensat, mycket väl kan lämna 450 hk.
Loket kan ha stått inne i någon befintlig panncentral och utnyttjat där redan befintlig utrustning.

På den tiden var det även vanligt med träkonstruktioner och det kan mycket väl ha varit så att drivhjulen "breddats" med träpåbyggnad så att flatrem kunde läggas på för drivning av generatorns remskivor.
Kanske fanns en mellanaxel för uppväxling av varvtalet.
Men, 450 hk är rätt stor effekt för en remtransmission så kanske det var fråga om lintransmission som ju inte var ovanlig i Bergslagen för kraftöverföring.
På den tiden var det nog endast dagdrift på valsverk och pappers- och massabruk.
Det var först i slutet av 1950-talet som s k kontinuerlig drift började införas.

Förvisso fanns de båda NoHAB-byggda C1T-loken från 891-banan som 1909 och 1914 fick ersättare och kan ha funnits tillgängliga. Tveksamt som de kunde leverera effekten, dock.
Däremot sålde/skrotade SJ under 1912 35 lok av olika typer, bl.a Ca, Da, Ga/Gc, Kb, Pa/Pb, VKBa vilka nog kunde användas. Som, stationärt kraftverk duger även ett tenderlok utan tender bra.

Man undrar också hur man pallade upp loket och drivaxeln (övriga axlar lär väl ha varit nedkopplade).
Drivaxeln kan ju inte ha legat på underboxen och snurrat. Ställde man drivaxeln på rullar? Det måste ju vara tryck på drivaxeln om den mindre än halvcirkelformade lagerytan skall kunna ta upp vevstakskraften som pekar än uppåt, än nedåt.

Annars kunde det ju ha varit ett elegant sätt att vända uppochned på storlagerboxarna, men tyngden från drivaxeln räcker nog inte till???

funderar

Dag B

Antag i stället ett lok av litt Ke storlek som, med ex vis i två steg förvärmt kondensat, mycket väl kan lämna 450 hk.
Loket kan ha stått inne i någon befintlig panncentral och utnyttjat där redan befintlig utrustning.

På den tiden var det även vanligt med träkonstruktioner och det kan mycket väl ha varit så att drivhjulen "breddats" med träpåbyggnad så att flatrem kunde läggas på för drivning av generatorns remskivor.
Kanske fanns en mellanaxel för uppväxling av varvtalet.
Men, 450 hk är rätt stor effekt för en remtransmission så kanske det var fråga om lintransmission som ju inte var ovanlig i Bergslagen för kraftöverföring.
På den tiden var det nog endast dagdrift på valsverk och pappers- och massabruk.
Det var först i slutet av 1950-talet som s k kontinuerlig drift började införas.

det ena loket på bild är säkert det NOHAB-lok Pb 375 som direkt då fick tjänsgöra som drivkraft, det andra på bilden vill jag minnas var snarlikt men definitivt inte det Sharp&Stewart-lok som fanns sedan tidigare.
Kan sägas att på bilden jag såg att loken stod uppallade utomhus vid sina spår efter varandra, dock med transmissionen dold.
det var alldeles utanför valsverksbyggnaden så sträckan till motorn var kort.

en ren gissning om jag får drista mig till det var att generatorn stod mellan loken fastsatt i rälsen och med remskivor på bägge ingående axlarna.
(generatorn i näs drevs av två turbiner dvs en på var sida enligt museÃ¨t vid näs)

jag skall när det lugnat ner sig utanför oss åka ner och försöka hitta platsen och se om något finns bevarat

vid tidpunkten var det tvåskift 04-22 men det finns inte noterat om det gällde under nöddriftstiden.
det finns uppgifter om ett avtal med fackklubben att viss verkstadspersonal fick arbeta vid bygget av dammen, så det är nog inte troligt att full drift kunde upprätthållas.

under andra världskriget kördes dock verket dygnet runt, den sk "horndalseffekten" dvs att lyckas öka produktionen med oförändrade medel.

det ena loket på bild är säkert det NOHAB-lok Pb 375 som direkt då fick tjänsgöra som drivkraft, det andra på bilden vill jag minnas var snarlikt men definitivt inte det Sharp&Stewart-lok som fanns sedan tidigare.

I ÖSJ-bladet 4/1981 s 116 - 124 skrev Ulf Fjeld om "Horndalsverken och dess järnvägar". Av loklistan i denna artikel verkar det som om de två ovan nämnda loken var den enda disponibla normalspåriga dragkraften vid denna tid. Ett NOHAB-lok (axelföljd B) hade slopats 1907, och kom åter i tjänst först 1915. Det hade uppenbarligen ersatts av Sharp Stewart-loket, som Horndal 1907 övertog från FLJ. Pb-loket tog man över från SJ 1912.

TYvärr finns det i arkiven här inga kända beskrivningar av konstruktinen som nog "löstes på plats" av mästersmederna vid verket.

mororerna till valsverket var vid drift inkl kringsystem på omkr 160 kw eller 210 hk så generatorn var rejält överdimensionerad för uppgiften.
två lok kan således ha räckt till

uppställningen går tyvärr bara att spekulera om, det finns idag ingen levande som sett den.

Om uppgiften om gamla tanklok littera Oc stämmer, kan man högst ha fått ut ca 200 hkr ur varje maskin, förutsatt att man hårdkörde loken utan hänsyn till kolåtgången. Bilder av drivsystemet hade varit MYCKET intressanta att få ta del av...!

här kommer omsider fortsättning på det hela:

i samband med inlägget om purrning dök det här upp.

jodå, han mindes att det funnits en sådan konstruktion och [color=#f00]att en del stod kvar!![/color]

några sekunder senare var vi där och berättelsen fortsätter (text till varje bild)

den bevarade drivningen, den andra är flyttad till bruksmuseumet.
loket stod ovanpå dom små hjulen och två av hjulparen sänktes ner så att de låg emot dem.
(obs att hjulens avstånd inte är den ursprungliga längre, de sitter lösa)
med sin tyngd drevs hjulen av friktionen runt av hjulen, okänt om det varit mer emellan
av den ursprungliga kolficksbanan ovan hjulen finns nästan inget kvar
[img]http://i330.photobucket.com/albums/l425/shrapnel59/20080918.jpg[/img]

fundamentet för generatorn.

[img]http://i330.photobucket.com/albums/l425/shrapnel59/20080918001.jpg[/img]

remhjulen, tydligen användes den ena för att få samma varv på bägge drivningarna och den andra gick till generatorn.

[img]http://i330.photobucket.com/albums/l425/shrapnel59/20080918002.jpg[/img]

rester av fundamenten till spåren, det var tre el. fyra spår på platsen bredvid varann

[img]http://i330.photobucket.com/albums/l425/shrapnel59/20080918004.jpg[/img]

konstruktionen stod kvar efter att Näs kraftverk lagats som reserv, men han har aldrig sett det i drift.

några kända ritningar eller annan dokumentation finns inte,f otot är utlänat för inscanning av länsmuseÃ¨t (?)

hoppas att någon kan klura ut mer, behövs det mer uppgifter kan jag snabbt åka och fotografera/kolla :-)

kom att tänka på en sak i sammanhanget; har ånglok regulatorer då det ju är viktigt att varvet hålls konstant :-|

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO? (Fordon: lok)

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO?

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO?

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO?

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO?

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO?

Möjliga sätt

Möjliga sätt

Möjliga sätt

Möjliga sätt

Möjliga lok

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO?

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 - CEO?

Ånglok substitut för bortspolat kraftverk i Näs 1912 lösning?