Var byggde man det första ställverk 59? (Signaler/säkerhet)

av Erik Andersson, Sunday, March 31, 2013, 11:32 (4015 dagar sedan)

Jag har funderat lite på vilken station som var först ut att få ställverk 59. Finns det någon här som vet eller har en teori?

Var byggde man det första ställverk 59?

av Mattias Månsson, Sunday, March 31, 2013, 13:13 (4015 dagar sedan) @ Erik Andersson

Jag har funderat lite på vilken station som var först ut att få ställverk 59. Finns det någon här som vet eller har en teori?

Jag får det till Grönåsen och garderar med Sandträsk.

"Topplistan" när det gäller ritningsdatum på de anläggningar som än idag finns i drift kan se ut på följande sätt:
Grönåsen 15 juni 1957
Sandträsk 26 oktober 1959
Nuortikon 7 juni 1960
Ljuså 20 december 1960

Datumen avser då ritningarna blivit godkända.
Dessutom finns det några slopade anläggningar som kan göra anspråk på att vara med på topplistan.

Dessa är främst Aspeå och Nyhem.

Det kan såklart finnas några andra tidiga anläggningar kvar i drift som fått en majoritet av sina ritningar digitaliserade och man därför inte ser första fastställelsedatum.

Var byggde man det första ställverk 59?

av Mattias Månsson, Sunday, March 31, 2013, 15:26 (4015 dagar sedan) @ Harald

Enligt Per Forsströms ställverksregister togs Sandträsk i drift 1959 och inget annat stlv 59 togs i drift detta år. Åtta ställverk, varibland Grönåsen, togs i drift 1960.

Förvisso är det det. Jag ska vid tillfälle kolla med Per Forsström var årtalen kommer ifrån.

De datum jag angav kom från planritning eller instruktionsritning. Tittar vi på de ursprungliga kretsscheman som finns kvar i dessa båda anläggningar blir bilden ännu mer oklar.

För Grönåsen anges 9 mars 1960 som datum för godkännande på de allra flesta ritningar. Datum för när ritningarna är uppgjorda saknas.

För Sandträsks del anges det 25 november 1965 som datum för uppgjord och 11 augusti 1966 som datum för godkännande på de flesta ritningar.

Var byggde man det första ställverk 59?

av P Forsström, Monday, April 01, 2013, 12:30 (4014 dagar sedan) @ Mattias Månsson

Enligt Per Forsströms ställverksregister togs Sandträsk i drift 1959 och inget annat stlv 59 togs i drift detta år. Åtta ställverk, varibland Grönåsen, togs i drift 1960.

För Grönåsen anges 9 mars 1960 som datum för godkännande på de allra flesta ritningar. Datum för när ritningarna är uppgjorda saknas.

För Sandträsks del anges det 25 november 1965 som datum för uppgjord och 11 augusti 1966 som datum för godkännande på de flesta ritningar.

Mina uppgifter om Grönåsen år 1960 och Sandträsk år 1959 kommer från en ställverksinventering gjord av dåvarande Banverket, daterad 1996-12-31. Det var till stor del denna inventering som låg till grund för mina ursprungliga sammanställningar.

Uppgifter om driftsättningsår för tidiga ställverk 59 är generellt osäkra, framför allt när endast årtal redovisas. Jag har senare insett att många av årtalen ofta avser godkännande av ritningsdokumentationen i grundversion. Inkopplingen har däremot ofta skett något eller några år senare. Detta var vanligt när nya ställverk projekterades inför dåtidens fjb-utbyggnader.

Det förekom även att ställverk 59 togs i bruk innan fjärrstyrningen kopplades in. Stationen var då lokalbevakad under en kortare eller längre övergångsperiod.

Flera ställverkslistor har skapats genom åren inom dåvarande SJ och BV, till exempel som underlag för investeringsplanering. Ibland förekommer avvikande uppgifter i olika listor. En lista från troligen tidigt 1980-tal anger att Grönåsen togs i bruk år 1957 och Sandträsk år 1961.

En annan osäkerhet i listorna är ifall byten från ett äldre till ett nyare ställverk 59 återspeglas i årtalet för inkoppling. I många fall har äldre ställverk 59 av tradionell typ bytts till ett nytt av typen 59 ESIL eller ESIK vid anpassning för samtidig infart.

En säkrare källa till driftsättningstidpunkt är ritningsförteckningarna, framför allt om den ursprungliga förteckningen finns kvar och inte har ritats om under åren. Då finns ibland uppgiften "Anläggningen ibruktagen: ..." noterad.

Var byggde man det första ställverk 59?

av Mattias Månsson, Monday, April 01, 2013, 14:53 (4014 dagar sedan) @ P Forsström

En annan osäkerhet i listorna är ifall byten från ett äldre till ett nyare ställverk 59 återspeglas i årtalet för inkoppling. I många fall har äldre ställverk 59 av tradionell typ bytts till ett nytt av typen 59 ESIL eller ESIK vid anpassning för samtidig infart.

Här kommer vi in på hur ombyggnader av ställverken ska klassificeras. Vi kan jämföra t.ex Aspeå, Hyllstofta och Perstorp.

Aspeå ursprungliga stlv 59 anges som slopat 1997 och ett nytt 59 ESIL driftsatt samtidigt. Det är sannolikt helt korrekt att hela ställverket bytts ut då. Det nuvarande ställverket är uppbyggt med JRF-reläet vilket det gamla inte kan ha varit med tanke på driftsättningstidpunkten.

Perstorp anges som slopat 2003-12-14 och ersatt med 59 ESIK. På Hyllstofta anges att det är ett standard 59 driftsatt 1972. Både Hyllstofta och Perstorp är 59:or uppbyggda med huvudsakligen JRK-reläer men som ombyggts till ESIK. All tillkommande förregling, t.ex. låsreläet för stopplyktor, har byggts med JRF-reläer. Jag tycker inte det är slopning och nyinstallation i dessa fall.

En säkrare källa till driftsättningstidpunkt är ritningsförteckningarna, framför allt om den ursprungliga förteckningen finns kvar och inte har ritats om under åren. Då finns ibland uppgiften "Anläggningen ibruktagen: ..." noterad.

Tyvärr blir ju alla ritningsförteckningar genererade i EMIL numera så denna källa försvinner raskt...

Var byggde man det första ställverk 59?

av Gunnar Ekeving, Monday, April 01, 2013, 21:37 (4014 dagar sedan) @ Mattias Månsson

Tyvärr blir ju alla ritningsförteckningar genererade i EMIL numera så denna källa försvinner raskt...

Tidigare fanns också besiktningsprotokoll för signalsäkerhetsanläggningar, där brukade man oftast ange datum när anläggningen togs i bruk. Felaktigheter kan förstås likväl förekomma, och i några fall har det inte tydligt angivits att det gällt besiktning efter ombyggnad, inte nybyggnad.

Var byggde man det första ställverk 59?

av Rolf Johansson, Sunday, March 31, 2013, 21:20 (4015 dagar sedan) @ Erik Andersson

Inget svar på den ursprungliga frågan, men en närbesläktad tilläggsfråga:

I Per Forsströms ställverksregister finns en tabellrad för "Reläställverk av typerna Skruv och Björnlunda" som leder till en förteckning över stationer med dessa ställverkstyper. Någon motsvarande rad för "Ställverk 59" finns inte i tabellen, men ställverkstypen 59 omnämns i den löpande texten.

Är ställverk 59 detsamma som "typ Björnlunda eller Skruv"? Om inte, hur ser då ett ställverk 59 (manöverpanelen) ut? Bild önskas!

Vänliga hälsningar

Rolf J

Var byggde man det första ställverk 59?

av Mattias Månsson, Sunday, March 31, 2013, 21:54 (4015 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Inget svar på den ursprungliga frågan, men en närbesläktad tilläggsfråga:

I Per Forsströms ställverksregister finns en tabellrad för "Reläställverk av typerna Skruv och Björnlunda" som leder till en förteckning över stationer med dessa ställverkstyper. Någon motsvarande rad för "Ställverk 59" finns inte i tabellen, men ställverkstypen 59 omnämns i den löpande texten.

Är ställverk 59 detsamma som "typ Björnlunda eller Skruv"? Om inte, hur ser då ett ställverk 59 (manöverpanelen) ut? Bild önskas!

Vänliga hälsningar

Rolf J

Nej, stlv 59 och Skruv/Björnlunda är inte detsamma. Manöverpanelen är dock i princip identisk. Manövreringen går till på likartat sätt, även om det finns en del skillnader.

[image]
Panel tillhörande ett modernt ställverk 59 i Skillingaryd

[image]
Manöverpanel till ett Skruv/Björnlunda-liknande ställverk i Ystad. Ystad är inte klassat som ett Skruv/Björnlunda eftersom bangårdsutformningen inte stämmer överens med hur en station enligt dessa standarder ser ut. Däremot är förreglingen mycket lik liksom manöverpanelen.

Båda ställverkstyperna har vippor som man ställer tågväg med genom att vippa 2 st i taget åt det håll man vill ha tågvägen. Även växelomläggning och nödutlösning av tågvägar sker på samma sätt i båda ställverkstyperna med vippströmställare.

Förreglingsmässigt skiljer det sig en hel del i relärummet. Ställverk 59 har huvudsakligen 2 låsreläer per tågväg där mellanlåset är gemensamt för både infart och utfartstågväg. Det finns alltså 8 låsreläer på en mötesstation med tåg huvudspår.

På Skruv/Björnlunda är låsreläerna lite annorlunda uppbyggda. Här finns i de flesta fall låsreläer vid driftplatsgränserna och både låsreläer för låst respektive upplåst tågväg. Det innebär att det även här åtgår 8 låsreläer för en 2-spårig mötesstation men dom är disponerade på ett helt annat sätt.

Sen finns det såklart drivor med undantag från dessa principer och grunder. Men det tar sisådär 100 A4-sidor sidor att beskriva detta (been there, done that...).