SJ standardfärger och NCS (Järnväg allmänt)

av sepernik @, Göteborg, måndag, september 09, 2013, 00:03 (3012 dagar sedan)

I en tidigare tråd, länk till denna, diskuterades NCS-nummer för SJ färger.
Bl a nämndes den översättningsnyckel som åtminstone tidigare funnits på AGJ's hemsida.

NCS-systemet, som ska uttydas Natural Color System, kom i en första utgåva 1979.
1995 utkom systemets andra utgåva vilket är den idag gällande.
Systemet gör anspråk på att kunna beskriva alla ytfärger.
I Sverige kan i princip all förekommande färg erhållas i NCS-kulörer.
Metallicfärger och transparenta material kan inte beskrivas med NCS.
Länk till NCS.

Principen är att de två första siffrorna beskriver färgens svarthet,
siffrorna tre och fyra kulörtätheten, efter bindestrecket följer
sedan en beteckning utvisande kulören.
Den skogsgröna färgen som omnämns i länken ovan, S6020-G30Y, kan uttydas:
S för andra utgåvan (Second Edition)
60% svart, 20% kulörthet, 30 skaldelar från rent grön mot rent gul.

Ett problem med den översättningsnyckel jag har sett att AGJ har haft
publicerad är att den byggt på den första utgåvan av NCS.
Vissa av kulörerna finns inte i den andra utgåvan och flera har en ändrad nyans.

Jag fick för något år sedan av en god vän låna en SJ Färglikare, SJH 730.63,
Utgåva 1, gällande fr o m 15 augusti 1970.
I denna ersätts tidigare SJ färgsystem med bokstavsbeteckningar med ett nytt sifferbaserat.
T ex den traditionellt SJ bruna med beteckning S heter här SJ röd 92.

I färglikaren ingår ett A4-ark med varje förekommande kulör.
Jag har först använt en färgscanner från NCS för att identifiera respektive kulör.
Därefter har jag gjort en okulär jämförelse med färgprover i NCS Album 1950.
(1950 är det antal kulörer som NCS ger ut som färgprover).
Jag har jämfört i såväl dags- som konstljus.
I några fall har resultatet från scanningen justerats efter jämförelsen.

Tänkbara felkällor i detta är för det första att färglikaren nu är över fyrtio år gammal
och att kulörerna därför kan ha förändrats. Å andra sidan har den inte utsatts för väder,
vind och UV-strålning vilket är fallet med järnvägsfordon i drift.
För det andra finns det bara i ett fåtal fall en exakt överenstämmelse mellan färglikaren
och de 1950 prover NCS tillhandahåller.
För det tredje är glansvärdet i färglikaren högt (glans 90) medan de NCS-prover jag
har haft tillgång till har glansvärde 15-20.

Med detta sagt att jag inte gör anspråk på ett vetenskapligt oantastligt resultat.
Nedan är i alla fall en tabell där samtliga i 1970 års färglikare ingående kulörer
har getts ett NCS-nummer.
Jag har även gjort en värdering i en fyrgradig skala av hur väl jag anser NCS-numret
stämmer med färglikaren.

SJH 730.63 Tidigare NCS S Likhet Kommentar

Grå serie
SJ vit 00 A Helvit 0502-Y ####
SJ grå 06 Z Aluminium RAL 9006 - Metalliserad; ej NCS
SJ grå 10 F 2005-G90Y ###
SJ grå 11 G Ljusgrå 4005-G50Y ###
SJ grå 12 H2 5502-B ###
SJ grå 13 H Grå 6502-Y ##
SJ grå 15 K Mörkgrå 6502-B ##
SJ grå 16 7502-G ## Ersätter KY
SJ svart 24 Y Svart 9000-N ####

Blå serie
SJ blå 27 P Blå 8505-R80B ##
SJ blå 28 IP 7020-R90B ##
SJ blå 31 I Ljusblå 1560-R90B ##
SJ blå 32 PH Gråblå 6020-B10G ###
SJ blå 33 5020-B #### ASEA blå
SJ blå 34 4005-B80G ### ASEA gråblå
SJ blå 35 3005-B80G ## ASEA ljus gråblå
SJ blå 36 KP 7010-B50G ##
SJ blå 37 PK 7020-B10G ###

Grön serie
SJ grön 42 MP 5020-B90G ##
SJ grön 45 M2 8010-G70Y ##
SJ grön 47 7010-G30Y # Haldagrön; krymplack
SJ grön 48 M Mörkgrön 5040-G20Y ###
SJ grön 50 MN Grön 5040-G30Y ##
SJ grön 52 N Signalgrön 4050-G20Y ##
SJ grön 54 V Grågrön 5040-G40Y ##
SJ grön 55 L Grågrön 6010-G30Y ##

Gul serie
SJ gul 64 J Gulgrå 5010-Y10R ####
SJ gul 65 J2 3010-G90Y ##
SJ gul 67 B2 1510-G90Y ###
SJ gul 68 B Benvit 1515-Y ####
SJ gul 71 C Beige 4020-Y20R ##
SJ gul 74 DE Gul 1050-Y10R ##
SJ gul 77 E Signalgul 1080-Y10R ###

Röd serie
SJ röd 81 O Orange 1080-Y50R ##
SJ röd 83 OR 2075-Y70R ##
SJ röd 86 R2 1580-Y80R ###
SJ röd 88 R Signalröd 1580-Y90R ##
SJ röd 92 S Rödbrun 5040-Y70R ##
SJ röd 95 T Havannabrun 6030-Y60R ##

Färger som utgått i SJH 730.63 är (minst):
CZ Beige/Aluminium, D Crèmegul, DN, GA, KZ, KY, MZ Mörkgrön/Aluminium, Ro3c, U Mörkbrun

Utöver ovanstående undrar jag om dessa standardkulörer verkligen användes för byggnader.
I tidigare bokstavsbetecknat system anges användning på fordon och tekniska anordningar.
1970 års system ger tyvärr ingen anvisning om i vilka sammanhang färgerna ska användas.

--
Mvh Per Niklasson

SJ standardfärger och NCS

av Johan L @, Stuvsta, måndag, september 09, 2013, 10:29 (3011 dagar sedan) @ sepernik

Tack, det var en bra korsreferens !

--
Johan.L

SJ standardfärger och NCS

av Thomas Tell @, Vallentuna, måndag, september 09, 2013, 14:29 (3011 dagar sedan) @ sepernik

Att jämföra med Jvms dokument.
[image]

/tell

SJ standardfärger och NCS

av Bo ⌂ @, Gamla stan-Malmö, måndag, september 09, 2013, 15:25 (3011 dagar sedan) @ Thomas Tell

Sånt här är alltid kul och intressant att ta del utav.

Jag som lekman kan då undra.
Y6 Vilken gul-orange-grå är det för nummer.
Kommer säkert fler frågor kring de nummer som är uppsatta.

Tack på förhand.
Bo Andersson

SJ standardfärger och NCS

av sepernik @, Göteborg, måndag, september 09, 2013, 21:16 (3011 dagar sedan) @ Bo

Y6 Vilken gul-orange-grå är det för nummer.
Kommer säkert fler frågor kring de nummer som är uppsatta.

Tack på förhand.
Bo Andersson

Angående Y6-fordonen tror jag att de först levererade hade silverfärgat tak, alltså grå 06 (Z), men att det senare ändrades till grå 11 (G). Korgsidorna i gul 74 (DE) och röd 81 (O). Andra kanske vet detta bättre än jag.

Till det tidigare färgsystemet hörde en nyckel där man kunde utläsa användningen:
[image]
Jag vet inte när detta system infördes eller hur gammal förteckningen ovan är. Klart är dock att ett antal ytterligare färger med bokstavsbeteckning infördes fram till omläggningen av systemet 1970.

Att notera är också att den enda form av byggnad som nämns i förteckningen är hållplatskurar.

--
Mvh Per Niklasson

SJ standardfärger och NCS

av Arne, Kungsholmen 王の島, måndag, september 09, 2013, 22:39 (3011 dagar sedan) @ sepernik

Y6 Vilken gul-orange-grå är det för nummer.
Kommer säkert fler frågor kring de nummer som är uppsatta.

Tack på förhand.
Bo Andersson


Angående Y6-fordonen tror jag att de först levererade hade silverfärgat tak, alltså grå 06 (Z), men att det senare ändrades till grå 11 (G). Korgsidorna i gul 74 (DE) och röd 81 (O). Andra kanske vet detta bättre än jag.

Till det tidigare färgsystemet hörde en nyckel där man kunde utläsa användningen:
[image]
Jag vet inte när detta system infördes eller hur gammal förteckningen ovan är. Klart är dock att ett antal ytterligare färger med bokstavsbeteckning infördes fram till omläggningen av systemet 1970.

Att notera är också att den enda form av byggnad som nämns i förteckningen är hållplatskurar.

Intressant och spännande med de här färgkulörerna och deras nomenklatur. Men kan någon förklara det underliga i att SJ röd 92 S är den rödbruna färgkulör som vi alla lärt oss är den klassiska lok/vagn-färgen men däremot inte en brunröd som man annars lätt skulle kunna förledas att tro av färgnamnet röd 92? Det normala språkligt och logiskt sett är ju att förledet i ett färgnamn syftar på den färgskiftning åt det i detta fallet röda hållet som basfärgen brun har.

Dvs. att det i grunden är en brun färg som har en dragning mot rött i SJ-fallet. Jag har alltid uppfattat det som att den klassiska färgen på våra ellok och passvagnar är en i utgångspunkten brun färg som visserligen har en dragning mot rött men likt förb**nat är en brun färg! Så varför kalla det hela för SJ röd 92 och inte SJ brun 92? Finns det något bra - historiskt eller annat - skäl till denna motstridiga färgnomenklatur? Och vad syftar S på i namnet SJ röd 92 S? :-)

--
/Arne
en Kungsholmsbos syn på den historiska järnvägen
__________________________
「猿も木から落ちる」
(saru mo ki kara ochiru)
"Even monkeys fall from trees"

SJ standardfärger och NCS

av Lasse M @, måndag, september 09, 2013, 23:05 (3011 dagar sedan) @ Arne

Och vad syftar S på i namnet SJ röd 92 S? :-)

Om jag inte minns helt fel så är det som så att innan kulören fick beteckningen 92 så hette den S. Alltså först S och sen ändrades detta till 92.

SJ standardfärger och NCS

av sepernik @, Göteborg, måndag, september 09, 2013, 23:12 (3011 dagar sedan) @ Arne

Dvs. att det i grunden är en brun färg som har en dragning mot rött i SJ-fallet. Jag har alltid uppfattat det som att den klassiska färgen på våra ellok och passvagnar är en i utgångspunkten brun färg som visserligen har en dragning mot rött men likt förb**nat är en brun färg! Så varför kalla det hela för SJ röd 92 och inte SJ brun 92? Finns det något bra - historiskt eller annat - skäl till denna motstridiga färgnomenklatur? Och vad syftar S på i namnet SJ röd 92 S? :-)

Beteckningen SJ röd 92 ersatte 1970 beteckningen S (för samma färg), de används alltså inte samtidigt.

Till frågan om färgernas namn kan sägas att färglära enligt NCS bygger på att alla färger kan beskrivas utifrån de man anser vara de fyra grundfärgerna nämligen gul, röd, blå och grön, dock i kombination med svart och vitt.
NCS-systemet bygger på ett "färghjul" där gult är i klockan 12 och motsatsfärgen blått i klockan 6, grönt i 9 och dess motsatsfärg rött i klockan 3. Läs gärna mer om detta på länken till NCS hemsida i det ursprungliga inlägget.

I 1970 års färglikare har man valt att dela in färgerna i fem serier, först en grå och därefter de fyra grundfärgerna:
[image]
[image]
[image]
[image]
[image]
[image]

NCS-koden för SJ röd 92, som jag tolkar den, 5040-Y70R kan uttydas som en färg med 50% svarthet, 40% kulörthet och 70% från gult mot rött (blir brunt:-) )

--
Mvh Per Niklasson

SJ1943 färgprover

av Björn S @, tisdag, september 10, 2013, 20:13 (3010 dagar sedan) @ sepernik

en vän skannade för flera år sedan (tyvär med en redan då inte helt modern skanner) målade/emaljerade plåtar ur någonting som hette SJ 1943-nånting (nån form av orginalprover). tyvär så verkar det saknas 2 kulörer (eller om de tillkom senare?)

detta är hur som helst resultatet i datorform som jag gjort via bildredigeringsprog av de skannade bilderna. några av kulörerna verkar inte stämma, men andra ser rätt bra ut tycker jag, vad anser expertisen? :)

[image]

SJ1943 färgprover

av sepernik @, Göteborg, tisdag, september 10, 2013, 22:14 (3010 dagar sedan) @ Björn S

en vän skannade för flera år sedan (tyvär med en redan då inte helt modern skanner) målade/emaljerade plåtar ur någonting som hette SJ 1943-nånting (nån form av orginalprover). tyvär så verkar det saknas 2 kulörer (eller om de tillkom senare?)

detta är hur som helst resultatet i datorform som jag gjort via bildredigeringsprog av de skannade bilderna. några av kulörerna verkar inte stämma, men andra ser rätt bra ut tycker jag, vad anser expertisen? :)

Jag tror att två plåtar saknas, överensstämmelsen med tabellen jag hade med ovan är ju total:
[image]
Din uppgift om beteckningen verkar tyda på att systemet med bokstavsbeteckningar infördes 1943. I den spännande aktuella tråden av Thomas Tell, Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937, framgår att man 1937 ännu inte hade infört bokstavsbeteckningarna.

Och vad gäller kulöröverensstämmelsen tycker jag din skanning fungerar utmärkt som orientering, även om det är möjligt att översätta t ex NCS till bildskärms- eller utskriftsfärger så hänger det ändå på bildskärmens eller skrivarens återgivning av färgen. Därav behovet av färglikare respektive färgsystem som NCS.

--
Mvh Per Niklasson

SJ1943 färgprover

av Ola Almquist @, Göteborg, tisdag, september 10, 2013, 23:03 (3010 dagar sedan) @ sepernik

Din uppgift om beteckningen verkar tyda på att systemet med bokstavsbeteckningar infördes 1943. I den spännande aktuella tråden av Thomas Tell, Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937, framgår att man 1937 ännu inte hade infört bokstavsbeteckningarna.

Den utkom i ny utgåva (från trycket) bl.a. den 21/6 1947 och 15/6 1949. I dessa finns bokstavsbeteckningarna med och det verkar som om ändringstryck/nyheter tillkommit bl.a. 13/11 1942, 16/2 1944, 18/4 1947. Den kopia jag har är så dålig så det är svårt att se datumen. Bestämmelser över smalspåriga vagnar fanns tydligen i Str 454 411:1.

M.v.h.
Ola

SJ1943 färgprover

av Thomas Tell @, Vallentuna, onsdag, september 11, 2013, 00:42 (3009 dagar sedan) @ Ola Almquist

Din uppgift om beteckningen verkar tyda på att systemet med bokstavsbeteckningar infördes 1943. I den spännande aktuella tråden av Thomas Tell, Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937, framgår att man 1937 ännu inte hade infört bokstavsbeteckningarna.

Den utkom i ny utgåva (från trycket) bl.a. den 21/6 1947 och 15/6 1949. I dessa finns bokstavsbeteckningarna med och det verkar som om ändringstryck/nyheter tillkommit bl.a. 13/11 1942, 16/2 1944, 18/4 1947. Den kopia jag har är så dålig så det är svårt att se datumen. Bestämmelser över smalspåriga vagnar fanns tydligen i Str 454 411:1.

M.v.h.
Ola

Jag återkommer med resten av ändringarna. Utgåvan från 1949 har jag inte fått tag på. Är det ändringstrycket från 1947 eller senare?

Bokstavsbeteckningarna kom 1947.
/tell

SJ1943 färgprover

av Ola Almquist @, Göteborg, onsdag, september 11, 2013, 02:02 (3009 dagar sedan) @ Thomas Tell

Din uppgift om beteckningen verkar tyda på att systemet med bokstavsbeteckningar infördes 1943. I den spännande aktuella tråden av Thomas Tell, Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937, framgår att man 1937 ännu inte hade infört bokstavsbeteckningarna.

Den utkom i ny utgåva (från trycket) bl.a. den 21/6 1947 och 15/6 1949. I dessa finns bokstavsbeteckningarna med och det verkar som om ändringstryck/nyheter tillkommit bl.a. 13/11 1942, 16/2 1944, 18/4 1947. Den kopia jag har är så dålig så det är svårt att se datumen. Bestämmelser över smalspåriga vagnar fanns tydligen i Str 454 411:1.

M.v.h.
Ola


Jag återkommer med resten av ändringarna. Utgåvan från 1949 har jag inte fått tag på. Är det ändringstrycket från 1947 eller senare?

Bokstavsbeteckningarna kom 1947.
/tell

Jag fick kopiorna via fax(!) från Sveriges Järnvägsmuseum 1999. Något svårlästa idag. Första och andra spalten (blad 1?) är tryckta 1949 (punkt F - K mom. 1, A - E hade utgått) och resten 1947. Det står längst ned "Vagnar: 2280 (1 blad). Utkom från trycket den 15/6 1949" resp. "Vagnar: 2199 (5 blad). Utkom från trycket den 21/6 1947."

M.v.h.
Ola

SJ standardfärger och NCS

av sepernik @, Göteborg, måndag, september 09, 2013, 19:57 (3011 dagar sedan) @ Thomas Tell

Järnvägsmuseums lista är identisk med den jag sett hos AGJ, undantaget att här finns en kolumn "Uppskattad bästa NCS-beteckning".

Kulörerna angivna i listan är enligt den utgåva av NCS som 1995 ersattes av Second Edition.
7030-R90B (SJ blå 28) och 6040-Y60R (SJ röd 95) har utgått efter 1995, sex av de andra har ersatts av andra beteckningar.

I ett översättningsdokument anger NCS ett ∆E-värde för hur mycket kulören ändrats mellan färger med samma beteckning i första och andra utgåvan.
"∆E is a difference measure frequently used in industrial spectrophotometric colour measurement. A value smaller than 0.5 indicates a very high quality and usually means that the difference is almost impossible to see."

Mer än ett dussin av färgerna har ett ∆E-värde högre än 0,5, däribland den klassiskt bruna SJ röd 92 med ett värde av 2,8. Vilket indikerar att 5040-Y90R kanske inte är den bästa motsvarigheten i nu gällande NCS.
Tyvärr har jag inte tillgång till färgproverna ur den första utgåvan.

--
Mvh Per Niklasson

powered by my little forum