Rosten sprider sig genom landet, och med den också rostnostalgin ("rostalgin"?). Jan Jörnmarks övergivna platser är ett exempel, kanske också det första men förmodligen det mest spridda. Det finns fler.
Senaste exemplet hittade jag idag. Det har ingen omedelbar anknytning till järnvägshistoria... men om man tittar på t.ex. projekt Ljusne så finns åtminstone en övergiven perrong. ;-)
Det var ett tag sedan jag tittade på sidan så jag hade missat reportaget från min gamla hemort Hallsberg http://rostsverige.blogs.se/?tag=projekt+folkhem+-+hallsberg järnvägsanknytningen trode vara uppenbar....
Dessutom tipsade jag dem tidigare i höstas om att åka till Björnhammar, utanför Hjortkvarn, berömt i järnvägskretsar för smalspårstrafiken som försvann 1988 - de blev väldigt intresserade av att åka dit!
av Christer Andersson 
, Fornåsa, Motala, Tuesday, January 29, 2008, 20:20 (5928 dagar sedan) @ Klas Blomberg
Just Grängesberg ser ut att vara en av de mest nedgångna ställen jag sett i rostbältet. Sen bruket lades ner flyr folk åt andra håll. Degerfors är också eländigt, trots det stannar tågen sthlm-Oslo där.
Ser ut som Porsmosseverket utanför Orminge?
Berra
av Björn Rundqvist , Wednesday, January 30, 2008, 09:34 (5928 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson
Intressant reningsverk,
Som ung ingeniör jobbade jag ngt år på en liten firma, Arca-regulatorer, som levererade bl a till reningsverk.
Bilderna tycks visa ett ganska stort verk, med rötkamrar där man kan göra biogas om man vill. Det var ganska vanligt med dessa men nu håller man på och uppfinner rötning av avloppsvatten på nytt, så det blir väl någon dyr, stor försökanläggning byggd med EU-bidrag och med studieresor till attraktiva länder.
Sedan upptäcker någon att biogas är miljöfarligt....:-P
rnd
av Henrik Mundt , Saturday, February 02, 2008, 13:39 (5925 dagar sedan) @ Björn Rundqvist
Egentligen är det djup deprimerande att generationers slit bliver lämnat åt sitt öde. Om det är lantbruk skogdito eller industrier kvitter vilket!
Vi har har släppt all kontroll till ekonomerne och praktiskt arbete har inte längre något värde. Optimism har blivet ett perverst tillstånd om det inte är kopplat till börsen och marknaden. Kan det förvåna om man tappar lusten att hänga på "utvecklingen"