Åkte mkt tåg 1976 pga värnplikten. På de då vanliga bekväma röda vagnarna med profilerad plåtpanel så fanns en kardanaxel ut från ena boggin. Axeln gick in i vad jag bedömde som en generator. Fick då för mig att det var en axeldriven laddning av batterier till belysning och hjälpström ombord på vagnen, noterade också att pipet i lysrören var annorlunda vid stillestånd än under rullning. Någon slags växelriktare måste ju ha funnits för att lysrören skulle funka på batterier och den kan ju påverkas av om det laddas med pulserande likström under rull eller inte vid stillestånd. Var det denna generators laddning som styrde dörrlåsen som ju brukade frigöras vid typ 15 km/h?

Det var en generator. Fanns i 2 olika utföranden.
Dels den du såg som satt på utsidan av boggien samt en annan variant är med en kuggväxel och kardan från en axel och generatorn satt under vagnen.
Dom olika pipljuden beror på olika batterispänningar.

Jag vet att jag spanade efter elkopplingar mellan vagnarna men fann bara två luftslangar? så jag antog att även värmen drevs av axelgeneratorn. Jag antog att det för enkelhetens skull vid olika lokalternativ, elavbrott ute på linjen eller ev trafik på linjer utan luftledning var så att vagnarna var självförsörjande på ’fastighets-el’, blink i lyset som på T-banan förekom ju aldrig vid växlar eller olika belastningar på loket.

Det du såg var nog en luftslang samt en elkabel. Luftslangen sitter mellan buffertarna och elkabeln sitter utanför. Dom är nog ugnefär lika stora och svarta. Personvagnar har oftast 2 slangar, en på var sida om kopplet, varav man endast kopplar den ena. Fast idag har vagnarna 4 tryckluftslangar. två som förr för bromsen samt två högtryckslangar.

Just efter man stannat vintertid knäppte det alltid i elementen, berodde det på att värmeströmmen var avstängd när ingen laddning skedde eller att om el ändå kom från loket, det blev högre spänning när inte lokmotorn belastade linjen = högre effekt på elvärmen? Samma sak i de gamla vagnarna med det stora kromade värmehandtaget ’AV - HALV - FULL’.

Nu var det så att generatorerna laddade vagnens batterier som försåg vagnen med belysning. Generatorerna alstrade ström när tåget gick och skötte även dörrföreglingen. Slutade generatorn att ladda så släppte dörrföreglingen. "nyare" vagnar fick en omformare ( Batteriladdare) som drevs av tågvärmeströmmen.
Dom där knäppen i elementen beror mycket riktigt på att tågvärmeströmmen var bruten. Den kom ifrån loket och var oftast på 800 volt, men vid sträng kyla kunde man mata ut 1000 volt

Vid avresa från Kalmar (ändstation på enkelspår) fick man ibland vänta över tiden utan att något mötande tåg kom in och det var enligt en lokförare som pappa kände och brukade tala med när han vinkade av mig, beroende på att linjen var belastad av tunga godståg och man fick vänta tills något stannat på en station/kommit över till en annan omvandlarstation så att inte den i Emmaboda? skulle lösa ut. Är detta en skröna eller sant?

Tror nog att det är en skröna.
Jag vet att Rc loken tog mycket energi, men att ett tåg ska bli kvarhållna pga elbrist tror jag inte. Eftersom det var enkelspår tror jag att linjen var upptagen (överbelastad) pga ditt tunga godståg som gick före inte var framme vid nästa bevakade station.

Värmen kom från loket. Belysningen stod vagnen för själv. Idag kommer allting från loket.
En axeldriven generator alstrade ström till belysningen, antingen från ett vinkeldriv mitt på axeln och en kardanaxel till en generator under vagnsgolvet, eller (senare) ett vinkeldriv direkt på ett axellager och en kardanaxel till en generator på boggins utsida. Stod vagnen still stod batteriet för belysningen. När batteriet var slut tog värmeströmmen från loket över, dvs det blev blinkande lyse (16-2/3 Hz) i vagnen. Ögat hinner med när det är 16 perioder.. När generatorn lämnade ström till batteriet lyste en blå lampa i ena vagnsänden (korridoren), det var mycket spännande (!) för en liten pojke att på nattpromenad, i kallingar, från sovkupé till toaletten se denna trolska blåa lampa i korridoränden...
Berra