Jo men det är väl skillnad på lok som används av museum och lok som används i ordinarie tjänst?

Jag missade de indiska krokodilerna som är/var helt äkta - och konstruerade och delvis tillverkade i Schweiz (SLM).

Det finns inga (äkta) krokodillok i Tyskland.

Hur definierar du "äkta" krokodillok?

Tredelat lok med låga huvar på maskinboggierna. Motorerna monterade i maskinboggierna. Förarhytter, transformator och reglerutrsutning i den korgdel som hänger mellan maskinboggierna.
.......................................

/Leif
som faktiskt gjort översyn på minst en krokodil :-)

Min uppfattning om vad som är en "äkta Krokodil" överensstämmer ganska bra med den ovan men med tilläggen ledat lok med långa sluttande huvar.
Det bör nog också vara ett koppelstångslok!

PS. Om loket är tredelat är det naturligtvis per automatik ledat.

De franska krokodilliknande loken har istället andra mycket intressanta egenheter.
Den ena kortare serien är utrustad med dubbla roterande omformare enfas - likström - trefas där spänning och frekvens till drivmotorerna av asynkrontyp är interferensstyrd genom smärre ändringar i drivspänningen till omformare 2 och den interferens som uppstår mellan linjespänningen och omformarens varvtal. När denna omformare går med synkront varvtal för linjespänningen är dess utspänning noll volt vid noll herz på grund av interferens. En smärre ökning ger en spänning och frekvens som är proportionell till skillnaden mellan aktuellt varvtal och det synkrona medan en minskning ger samma resultat men med omvänd fasföljd. För att erhålla detta matas generatorns fält i denna omformare med nedtransformerad linjespänning. Spänning och frekvens till drivmotorerna är maximalt 1300 volt och 130 herz.
Den andra litet längre serien har en Leonardomformare med två generatordelar, en för vardera boggin, och likströmsmotorer.
Varför dessa konstrujktikoner enligt principen varför göra något enkelt närdet finns så många underbara komplicerade lösningar? Helt enkelt för att linjespänningen är 50-periodig och större motorer för denna frekvens har låg driftsäkerhet och dålig reglerbarhet vilket andra provlok visar. Numera löser man dessa problem med halvledarteknik men denna var inte tillräckligt utvecklad när dessa lok byggdes. För övrigt provades även styrbara kvicksilverlikriktare (ignitroner) i en serie franska lok liksom mera normal lågspänningsreglering och kvicksilverlikriktare.

Krokodil eller inte. I vilket fall, imponerande lok, här framfört av imponerande kvinna.

http://www.youtube.com/watch?v=oZ3MGgk0Jk4

Förvånande att E94 fick lågspänningsreglering med vev.

De tyska E32-loken som en tid användes i Norge under kriget var illa omtyckta just p g a det tröga vevandet av lågspänningsregleringen med sina rattar, kardanstänger, växel m m. Konstigt att tyska förare stod ut så länge med vevandet.

Den som besöker Verkehrsmuseum i Nürnberg kan där prova på att veva en E32.

Ett lok som nästan var en krokodil var norska El 4 med transformatorn i "mitthuset".

Vad är äkta för dig då?
Koppelstänger?

Ja.

/Leif

PS Väl medveten om det subjektiva i definitioner av smeknamn

Där slog du nog huvudet på rälsspiken! :-D Alltsedan jag första gången stötte på smeknamnet Krokodilen i Märklinkatalogen i mitten av 50-talet så är det alltså denna schweiziska skapelse i grönt utförande och med bl.a. koppelstänger som för mig - och säkert många, för att inte säga flertalet, andra - är den äkta Krokodilen. Allt annat är inte Krokodiler - möjligen krokodilinspirerade ellok!

Därför är det meningslöst att försöka katalogisera lok efter sådana kriterier som exempelvis smeknamn. Det blir lätt lite för mycket av knappologiskt vetande över sådana sammanställningar eftersom de bygger på så många subjektiva bedömningar. Men ända sedan jag första gången fick en Märklin mj-anläggning av pappa 1956 så har jag haft en äkta schweizisk Krokodil som mitt utländska favvolok tillsammans med tyska DB BR103! :-)

(fetmarkeringen ovan i blått av mig)