Lok som aldrig blev av...

Satt och tittade lite på nätet nu på morgonen och trillade av en händelse över denna site med några av de mest osannolika lok man någonsin skådat.

Här är länken till sidan:

http://private.trainzitalia.com/alm/davinci/ing/pagingl/indexingl/gening.html

Detta fick mig att fundera en del över vad man skissat på i ångloksväg åt SJ och andra svenska bolag, men som aldrig såg dagen ljus.

Man kan ju undra över vilka andra ånglokstyper som diskuterades innan man anskaffade t.ex R-loken till malmbanan. Hur resonerade man man innan TGOJ anskaffade sina turbinlok.

Jag undrar om det fanns ett annat tänk i Sverige än i t.ex. Tyskland där Maskinbyrån drog upp ganska snäva riktlinjer för lokbyggarna om hur fordonen skulle se ut.

/Håkan

Denna UP Huge boy ( http://private.trainzitalia.com/alm/davinci/ing/pagingl/seiteningl/usa/hb.html ) var synnerligen intressant.

Ingen aning om det funnits en sådan.

Någon av er som har mera information om den? Alt som kan tänkas vara intressant dragkraft, uppbyggnad ( Mallet lok på 3st drivstationer hur blir det?) m.m önskas.

Måste vara extremt drag för kunna värma upp en sådan panna.

nyfiken
/Mats J

http://home.att.net/~Berliner-Ultrasonics/bwrkapg2.html#anderson

/Håkan

Visst hade väl tidningen tåg en artikelserie om "ångloken vi aldrig fick se".
Vilket år gick den?

Någon "Huge Boy" fanns aldrig. Det är ett rent fantasifoster. Tänk efter, ett lok med en ångpanna av den längden skulle aldrig klara några kurvor utan att komma långt utanför profilen. UP's vändskivor i Cheyenne, Ogden och någon plats till hade nyligen byggts om till 41 m längd för att klara Big Boy. Inte en chans att de skulle kunna vända någon "Huge Boy".

Men det fanns lok, Triplex, med nästan samma axelföljd, 2-8-8-8-2 resp 2-8-8-8-4, som tillhörde Erie Railroad respektive Virginian Railroad. Erie hade tre lok byggda 1914-1916. De användes som pushers och alltså inte i ordinarie tågtjänst. Ett problem var att pannan inte riktigt räckte till att alstra tillräckligt med ånga i hastigheter över ca 16 km/h. Dragkraften ca 72,5 ton, alltså mindre än en Dm3. Virginain's lok, 2-8-8-8-4, var långsammare och hade ännu större problem med ångbildning. Loket fullföljde inte en enda lyckad körning i trafik och byggdes om till två mindre lok. Loken byggdes av Baldwin.

M v h
Ingwar

Någon "Huge Boy" fanns aldrig. Det är ett rent fantasifoster. Tänk efter, ett lok med en ångpanna av den längden skulle aldrig klara några kurvor utan att komma långt utanför profilen. UP's vändskivor i Cheyenne, Ogden och någon plats till hade nyligen byggts om till 41 m längd för att klara Big Boy. Inte en chans att de skulle kunna vända någon "Huge Boy".

Men det fanns lok, Triplex, med nästan samma axelföljd, 2-8-8-8-2 resp 2-8-8-8-4, som tillhörde Erie Railroad respektive Virginian Railroad. Erie hade tre lok byggda 1914-1916. De användes som pushers och alltså inte i ordinarie tågtjänst. Ett problem var att pannan inte riktigt räckte till att alstra tillräckligt med ånga i hastigheter över ca 16 km/h. Dragkraften ca 72,5 ton, alltså mindre än en Dm3. Virginain's lok, 2-8-8-8-4, var långsammare och hade ännu större problem med ångbildning. Loket fullföljde inte en enda lyckad körning i trafik och byggdes om till två mindre lok. Loken byggdes av Baldwin.

M v h
Ingwar

Nedanstående sajt är riktigt underhållande när det gäller lok som är mer innovativa än framgångsrika. (Hela sajten är f ö intressant)

http://www.dself.dsl.pipex.com/MUSEUM/LOCOLOCO/locoloco.htm

De Triplex lok som Ingwar beskriver finns på bild

mvh Anders

Har sett en skiss av ett "RC lok" med axelföljd B0-B0-B0 (tvådelat)
I boken D-lokens historia av Lennart Wretman så finns en skiss på ett D-lok med fyra drivande axlar från slutet av 30 talet Dg2 i strömlinjeform.
BJ
[image]

Här ett förslag från 15 februari 1899.

[image]

Rolig benämning eller hur?
Det finns fler förslag bland SJs ritningar och några av dem har presenterats med teckningar av Karl-Erik Åkerblom i TÅG på 1970-talet.
/tell

Påfallande likt SNJ 1-3. Hur stämmer måtten? (jag lyckas inte tyda dem på bilden)

Om inte Oa loken kommit till malmbanan (elektrifiering) hade vi fått ett malletlok med axelföljden CC.
När det gäller SJ:s anskaffning av S1 lok så föregicks detta av många förslag.
Jag tror det fanns en artikel i "Järnvägsteknik" eller i "Nordisk järbanetidskrift".

Den där siten verkar vara ett rent skämt. Med andra ord: Det verkar inte alls handla om några "riktiga" förslag till lok , utan detta är något som sitens upphovsman eller -män hittat på själva på skoj!

Den där siten verkar vara ett rent skämt. Med andra ord: Det verkar inte alls handla om några "riktiga" förslag till lok , utan detta är något som sitens upphovsman eller -män hittat på själva på skoj!

Skämt - på sätt och vis. Det handlar om fantasier för järnvägssimuleringsspelet Trainz ("modelljärnväg på datorn" om jag förstått det rätt).

Vissa funderingar liknande de i detta forum avhandlas här:
Trainz Classics

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Lok som aldrig blev av... (Järnväg allmänt)