Sjöbobadet 1955 [bilder] (Historiskt material)

av Patrik Eriksson, Sunday, March 08, 2015, 00:22 (3309 dagar sedan)

Ett par bilder från Sjöbobadets hållplats på KjBJ 1955. Bilderna finns på Samlingportalen men ingen information om bilderna ges förutom att de är tagna av Lennart Nilsson. Det kan ju knappast varit en förbättring för de resande med buss jämfört med tåg. Restiden måste varit betydligt längre på sträckan. Inför banans nedläggning våren 1954 hade bl.a Kävlinge kommun frågat SJ om inte speciella badtåg kunde köras under sommarsäsongerna 1954-55 men SJ hade avvisat detta p.g.a att det krävdes en hög bemanning av de många manuella plankorsningarna. Märkligt är dock att SJ låtit plåtstinsen vara kvar och även bommarna trots att hållplatsen är obemannad. 10 år innan denna bilden togs gick "badtåg" hit med B2 lok och ett antal C3/C4 vagnar. En stark kontrast till bussen. Idag finns en stor parkeringsplats här för de många badgästerna.
[image]
Plåtstinsen här visar lustigt nog stopp för tåg från Barsebäckshamn
[image]
Den tillbyggda väntsalen på Sjöbobadets hållplats samt bomveven
[image]
[image]
Och till slut en bild på den f.d platsvakten Anna Persson (t.v vid bordet) som nu kan fika i lugn och ro sedan bussen tagit över. Tror hon och hennes gubbe, banvakten Waldemar Persson bodde kvar här tills de gick av daga.
[image]

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av Jakob E, Sunday, March 08, 2015, 03:39 (3309 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Tack - en kul bildsvit helt klart.

Kan det här vara på samma bana vid samma tid kantro - de verkar ligga i samma "hög" ? Men banan till Barsebäckshamn revs väl först senare - 1957 ?

[image]

Länk till bilden

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av Jakob E, Sunday, March 08, 2015, 03:45 (3309 dagar sedan) @ Jakob E

När man bläddrar vidare iblabd bilderna så framkommer det att svaret torde vara Skäldershus, dvs Ängelholm-Klippan. Det fanns väl inte så många exempel på nedlagda banor att visa på 1953...

[image]

Länk till bilden

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av Patrik Eriksson, Sunday, March 08, 2015, 10:38 (3308 dagar sedan) @ Jakob E

När man bläddrar vidare iblabd bilderna så framkommer det att svaret torde vara Skäldershus, dvs Ängelholm-Klippan. Det fanns väl inte så många exempel på nedlagda banor att visa på 1953...


Jag vet att Lennart Nilsson gjorde en tur längs den då nyligen upprivna EKJ och tog en del bilder längs stationer och banvallen. Annars är bilder på EKJ på femtiotalet väldigt svårt att hitta.

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av MAWJ1, Sunday, March 08, 2015, 07:07 (3309 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Samtliga bilder är tagna av Lennart Nilsson 1956 till SJ:s jubiléumsbok
"Efter 100 år"

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av Harald, Sunday, March 08, 2015, 08:02 (3309 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Ett par bilder från Sjöbobadets hållplats på KjBJ 1955. Bilderna finns på Samlingportalen men ingen information om bilderna ges förutom att de är tagna av Lennart Nilsson. Det kan ju knappast varit en förbättring för de resande med buss jämfört med tåg. Restiden måste varit betydligt längre på sträckan. Inför banans nedläggning våren 1954 hade bl.a Kävlinge kommun frågat SJ om inte speciella badtåg kunde köras under sommarsäsongerna 1954-55 men SJ hade avvisat detta p.g.a att det krävdes en hög bemanning av de många manuella plankorsningarna. Märkligt är dock att SJ låtit plåtstinsen vara kvar och även bommarna trots att hållplatsen är obemannad. 10 år innan denna bilden togs gick "badtåg" hit med B2 lok och ett antal C3/C4 vagnar. En stark kontrast till bussen. Idag finns en stor parkeringsplats här för de många badgästerna.

Busslinjen finns med i kommunickan från 1958. Restiden är densamma som den var med tåg 1950, d.v.s. cirka en halvtimme Barsebäckshamn-Kävlinge. De flesta skulle väl byta där för vidare resa till Lund. Bussen på bilden är uppställd vid sidan av vägen, så det kanske är en badresa för barn med abonnerad buss. I så fall gick det nog fortare till Lund än med tåg.

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av Jonny Saljefeldt, Sunday, March 08, 2015, 10:01 (3308 dagar sedan) @ Harald

Bussen på bilden är uppställd vid sidan av vägen, så det kanske är en badresa för barn med abonnerad buss. I så fall gick det nog fortare till Lund än med tåg.

Det är samma buss som i den här tråden och där är den skyltad Kävlinge. Bilderna behöver iofs inte vara tagna vid samma tillfälle.

Bomtavla?

av Rasmus Axelsson, Sunday, March 08, 2015, 19:36 (3308 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

[image]

Var inte denna tavlas funktion att visa stopp när bommen var uppfälld?

Bomtavla?

av Gunnar Ekeving, Sunday, March 08, 2015, 20:29 (3308 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Var inte denna tavlas funktion att visa stopp när bommen var uppfälld?

jo, och den visar "stopp" mot banan även om den pga vinkeln mellan väg och järnväg i detta fall blir synlig även från vägen. Vridlyktan som under mörker signalerade mot banan har försetts med avskärmningsanordningar för att om möjligt inte synas från vägen

Bomtavla? Plåtstinsen!

av Leif B, Sunday, March 08, 2015, 21:14 (3308 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Plåtstinsen syns på båda de två första bilderna på plattformen, vid stationshusets gavel; på ena bilden parallellt med spåret och på den andra vänd mot fotografen.

Bomtavla? Plåtstinsen!

av Gunnar Ekeving, Monday, March 09, 2015, 18:51 (3307 dagar sedan) @ Leif B

Plåtstinsen syns på båda de två första bilderna på plattformen, vid stationshusets gavel; på ena bilden parallellt med spåret och på den andra vänd mot fotografen.

Förvisso, men jag uppfattade att Rasmus frågade om bomtavlan, även benämnd bomsignalskärm, alltså den vridbara runda röda tavlan med gul rand som syns i förgrunden, på samma stolpe som vridlyktan. Både skärmen och lyktan var mekaniskt kopplade till fällbomsstativet så att de vreds när bommarna sänktes/höjdes, och mot banan visade rött sken/röd skärm respektive vitt sken/skärmen parallellt med spåret

Bomtavla? Plåtstinsen!

av Harald, Monday, March 09, 2015, 19:38 (3307 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Plåtstinsen syns på båda de två första bilderna på plattformen, vid stationshusets gavel; på ena bilden parallellt med spåret och på den andra vänd mot fotografen.


Förvisso, men jag uppfattade att Rasmus frågade om bomtavlan, även benämnd bomsignalskärm, alltså den vridbara runda röda tavlan med gul rand som syns i förgrunden, på samma stolpe som vridlyktan. Både skärmen och lyktan var mekaniskt kopplade till fällbomsstativet så att de vreds när bommarna sänktes/höjdes, och mot banan visade rött sken/röd skärm respektive vitt sken/skärmen parallellt med spåret

Hur var den kopplingen konstruerad? Var det en gradvis vridning medan bommarna fälldes/lyftes eller en snabb vridning nära bommarnas nedre läge?

Bomtavla? Plåtstinsen!

av Gunnar Ekeving, Monday, March 09, 2015, 21:24 (3307 dagar sedan) @ Harald

...Både skärmen och lyktan var mekaniskt kopplade till fällbomsstativet så att de vreds när bommarna sänktes/höjdes, och mot banan visade rött sken/röd skärm respektive vitt sken/skärmen parallellt med spåret


Hur var den kopplingen konstruerad? Var det en gradvis vridning medan bommarna fälldes/lyftes eller en snabb vridning nära bommarnas nedre läge?

Relativt snabb vridning när bommarna var på väg ned. Därmed var vridlyktan och skärmen inte användbara för att varna vägtrafiken att bommarna höll på att fällas. Däremot kunde det röda skenet mot vägen hindra att vägfordon körde på fällda bommar. Det var ju först på 1930-talet som bommar började målas med reflekterande färg.

Från omkring 1930 blev allt fler fällbomsanläggningar kompletterade med röda kryssmärkeslyktor och/eller lyktor på bomrören, och dessa tändes automatiskt genom en kontakt på fällbomsstativet samtidigt som förringningen startade. Vid vissa plankorsningar skärmade man då av vridlyktorna så att de inte syntes från vägen. Men ännu på 1960-talet kunde man se bommar med vridlykta som signalerade även mot vägen. Jag minns dock inte om det då fortfarande förekom fällbomsanläggningar utan vare sig kryssmärkes- eller bomrörslyktor.

Bommen på bilden från Sjöbobadet har en bomrörslykta, så därför har man kunnat skärma av vridlyktan så att den inte syns särskilt mycket från vägen.

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av dalarna, Monday, March 09, 2015, 21:39 (3307 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

För SJ som även körde SJ buss spelade det ingen roll om det järnvägen var nedlagd man drog medvetet ned på underhållet med sänkt fart samtidigt som det gick allt fler bussar på kortare tid sen var det slut med tågen på linje efter linje.

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av jhje, Thursday, March 12, 2015, 14:34 (3304 dagar sedan) @ dalarna

Korrekt, SJ hade en plan för avveckling av tåg. Buss för tåg

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av Kjell Aghult, Thursday, March 12, 2015, 17:01 (3304 dagar sedan) @ jhje

Korrekt, SJ hade en plan för avveckling av tåg. Buss för tåg

Det var ju dåtida politisk inställning: Småbanor och småtåg var omodernt.
Redan 1957, d v s före 1963 års trafikpolitik, hade SJ fått en rad banor att
analysera. Listan publicerades i bl a SIGNALEN och var alltså fullt offentlig.
Sverige blev 1950-1971 nedläggningstvåa i Europa, summa 23 % av nätet försvann.
Etta i raden var England, där 40 % nedlades. Märkligt nog kom Danmark bara upp
i 11 %, trots att bl a landets största privatbanekomplex (Ålborg Privatbaner)
stängde. Frankrike låg trea i raden med 14 %.

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av Jakob E, Friday, March 13, 2015, 05:18 (3304 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Detta är intressanta procentsiffror - finns denna statistik presenterad någonstans ?

Hur kan motsvarnde siffror se ut för perioden 1950 till 2000 kantro ? Det känns som om länder som Sverige och Storbritannien fattade drastiska beslut tidigt, emedan andra länder tvingats till omfattande nedläggningar senare som kanske var motiverade redan runt 1960... ?

I Sverige var väl 1960-talet den stora utslaktningens tidevarv, emedan 1970-talet var relativt lugnt. Sedan tog det fart igen på mitten av 1980-talet för att sedan lugna ner sig från 1990 och framåt... ?

Sjöbobadet 1955 [bilder]

av Kjell Aghult, Friday, March 13, 2015, 06:49 (3304 dagar sedan) @ Jakob E

Detta är intressanta procentsiffror - finns denna statistik presenterad någonstans ?

Siffrorna är tagna ur Lena Andersson-Ek: "Såsom allmänna inrättningar till
gagnet men affärsföretag till namnet". Utgiven 1993.
Den är ingen doktorsavhandling men tydligen viktig nog för Umeå universitet
att utge som officiell trycksak. Den behandlar den ständiga målkonflikten
för SJ: Att förväntas köra allt och alla men samtidigt förränta statskapital.