Jag har ett minne av att det stod om olika platser som planerades i ett nr av Teknisk Tidskrift år 1938.
Det fanns (finns fortfarande) en hemsida med uppgifter om militära bergrum bla då upplagsplatser. Några som var reserv 1938 blev genomförda som ordinarie.

http://www.bergrum.se/sverige/civilt/verken/upplagspl.php

Som jag förstått det hela så hände ungefär detta i anslutning till omformarstationen i Alingsås.
På grund av det världspolitiska läget under 1930- och 1940-talet bedömde man att man behövde möjlighet till reservmatning av i första hand stambanorna. Då sökte man rätt på platser i anslutning till spåret där man kunde placera elapparaterna i bergrum. Om den tänkta platsen fanns nära en kraftledning var det bra. Då behövde man inte bygga så lång anslutningslinje.
Utanför Alingsås fann man dessa förutsättningar uppfyllas vid Norsesund. Men gissningsvis var det bråttom eftersom man samtidigt anlade en reservupplagsplats ovan mark, i skogen, mer eller mindre i direkt anslutning till den aktuella kraftledningen. En dryg kilometer från det då ännu inte byggda bergrummet.

Det har under åren funnits några välskrivna artiklar om upplagsplatser i tidningen Tåg.

Ul 51 Västra Bodarne färdigställdes 1939 och hade skyddshus i trä. Ul 52 Norsesund färdigställdes 1944/45. 1949 beslutades att avveckla Ul 51.
När jag besökte platsen för Ul 51 2003 fanns fortfarande flertal plintar kvar på platsen, så det var tydligt var skyddshuset hade stått. Några år senare kalhöggs området. Är plintarna kvar idag?

På Ekevings sidor finns ritningar på denna underjordiska omformarstation belägen strax söder om Nässjö. På flygbilder på Eniro kan man skönja hur linjen vek av österut i norrgående. En bit öster om järnvägen finns en kraftledningsgata som nog användes för elförsörjningen. Ritningarna är från 1950-52 men min mor som har varit mycket i området (min mormors kusiner hade bondgård norr om Gullbrohult på västra sidan om spåren samt troligen en del på östra också, det fanns en plankorsning på deras mark) har minne av att den kan ha byggts redan under krigsåren.
Under vilka år fanns denna anläggning? Idag är nog tunneln igenmurad och spåren är borta.
Fanns den parallellt med Nässjö UL (på linje mot Jönköping ungefär vid Äng) eller tog den över dennas roll så att den istället blev uppställningsplats för ånglok? Var det så att man hade reservomformare mm förvarande här även i fredstid? Nässjös ordinarie omformare låg (ligger?) ju vid spåren mot Jönköping där även ryggspåret för rangeringen går.

Upplagsplats nr 81 (Nässjö) togs i bruk 1940. Från början utan skyddshus. Senare byggdes skyddshus av trä. Efter ett par år diskuterades att ersätta denna upplagsplats med det som blev Ul 114 Gullbrohult. Ul 114 togs i bruk 1953 och Ul 81 avvecklades som upplagsplats. Sista gången Gullbrohult provkördes var 1981 strax efter att omriktaren i Nässjö tagits i bruk.
Ul 81 kom senare att husera beredskapsånglok. Även torrluftkonservering utfördes 1972 och tömdes sent 1970 tal.
Vilket år kan skyddshuset ha rivits? En kunnig källa anger mellan 1989-1995.

Tack Conny.
Då var det alltså som jag trodde att Gullbrohult ersatte den tidigare platsen som sedan blev uppställning av ånglok. Är det f.ö den som anges som "Nässjö, vid Dammen" i detta inlägg från gamla Postvagnen?
Sedan kan det ju stått lok någon kortare period i fd HNJ-stallet, men det är ju obekräftat. Lokstationen avvecklades som sådan 1958 enligt vissa uppgifter, vad den användes till därefter är oklart men SSBms skall ha fått erbjudande att köpa den ca 1970. BA använde den därefter, kanske de använde den redan tidigare.
Idag skall spåren till tunneln i Gullbrohult vara borta och troligen är tunneln pluggad. Då den provkördes sista gången 1981 så hade den väl några år kvar, kanske in på 90-talet, men utan att användas.
Om jag har tid när jag är därnere kan jag ju försöka ta några bilder av hur det ser ut idag.