Lite korrigeringar av tidigare inlägg om gruvdriftens spår:

Jag ber om ursäkt om jag i nedanstående utlägg avviker från ren järnvägs-
relaterad text, men det är nödvändigt för att förstå konsekvenserna av
gruvans verksamheter som har påverkat järnvägen och samhället i så hög grad
som det gjort för Grängesberg, att jämföra med dagens problem i Kiruna och
Malmberget.

Först vill jag visa en principskiss på hur gruvan bröts samt hur malmens
stupning ser ut och brytnings- och transportorterna ligger, samt hur
sättningarna/rasen har utbrett sig mot tidigare och nuvarande samhälle:

Profil 1960:

Profil 1984:

Gruvbrytningen började med ett mycket stort antal nord-syd gående smala gruv-
öppningar som ägdes av ett stort antal bergsmän, det var s.k. bolag. Med tiden
så uppköptes/sammanslogs flera av dessa gruvor till större enheter. På så
sätt bildades "Skärningen" av ett flertal mindre gruvöppningar, som vid
sekelskiftet bestod av från Norr räknat:
Bersbobrottet, Storbotten och Bredsjöbrottet som ca 1910 hade sammanbrutits
till ett stort dagbrott och som utökades under första halvan av 1930-talet genom brytningen av Lönnfallsmalmen som TGO 1928 tillbytt sig från Stora
Kopparberg.
Underjordsbrytning infördes 1904 och dagbrytningen upphörde i dessa 3 st
nämnda dagbrott 1919. Lönnfallet bröts som dabrott 1932-36.
Malmen stupar brant mot öster, varför man får en liggvägg och en hängvägg.
I det gamla dagbrottet fylldes allt ofyndigt berg alteftersom det
producerades, utkördes först med linbana, sedan med särskilda gråbergståg
som mestadels bestod av interna vagnar med FLJ/TGOJ ånglok litt U som
dragkraft. Detta gråberg var ju ej packat, utan hängväggen rasade, eller
rättare sagt satte sig mer och mer helt naturligt vartefter brytningen gick mot djupet. Denna sättning hade man kontroll över, det skulle sjunka ett
visst antal cm per vecka på de ställen i Skärningsområdet under vilket
brytning utfördes. Det var en sådan sättning som i september 1953 ej hade
kunnat registreras på ett antal veckor, och när ett gråbergssätt var på
väg ut över Skärningen, som kom sättningen. Växlaren visade stopp och
framåt samtidigt som han sprang efter tåget och hann koppla av halva
tågsettet om 8 st Zeppelinare, dvs stora sidtippare, och lok samt de
första 4 st vagnarna kunde återgå till fast mark. De övriga tippade ned i
Skärningen och sjönk med tilde allt djupare ned, men kunde ses ännu i slutet
av 1960-talet i Skärningens botten.

Det är således inget stort ras som medfört den idag så stora vattenfyllda
gruvöppningen, utan succesiva sättningar med föregående sprickbildningar.
Malmen bröts genom både skiv- och blockrasbrytning och malmen bröts i hela
det fyndiga bergets omfång i skivor med varierande tjocklek, alltid med
början vid hängväggen mot liggväggen. När en skiva var utbruten så flyttades
brytningen ned en skivhöjd. Alla transport- och brytningsorter fanns i ligg-
väggen från nivå 310 m, mellan 230-270 m på båda sidor och ovan 230 på
hängväggen och då med motsatt brytningsgång, dvs liggvägg till hängvägg, samt
i viss mån magasinsbrytning.

Vid de båda förhärskande brytningsmetoderna bröts alltså malmen från ortsulan
upp till man stötte på det nedrasade gråberget, varför gråberget alltid
successivt satte sig vid marknivån. Under 230 m nivå har man dock lämnat en
pelare på något 100-tal meters bredd för att inte öka sättningarnas storlek.
Sättningarna slutade därför så snart brytningen upphörde.

I Liggväggen finnes fortfarande de transport- och utfraktsorterna kvar som
har anlagts på de övre nivåerna, doch var det, när jag arbetade på lokverk-
staden på 410 m nivån, icke normalt tillåtet att gå in på 190 m nivån och
högre upp. Första utfraktsnivån under jord var på 110 m och därefter på var
40-de meter tom 310 m, då nästa blev 410, sedan 515 m, den sista nivån med
spårbunden trafik. 515 m hade dieselelektriska lok och alla därovan hade
kontaktledningslok för utfrakten.

Nämnas kan väl i dessa dagar göras att kostnaderna för att successivt flytta
Grängesbergs centrala delar, bostäder, affärer, kyrka, badhus, järnvägar,
landsvägar, elnät, telenät, mm har alltid bekostats av gruvbolaget, TGO, själva.

Inlägget för stort, så jag delar det på en andra del!

Hittade en bild från sprängningen:
Müllers lave på Skarn

M.v.h.
Ola

Sic transit gloria mundi(var det rätt citerat?):-) Sune

jepp, rätt citerat:-) , "all härlighet är förgänglig" men citatet användes ursprungligen med syftet "ära" av julle caesar i sin bok galliska kriget, således med betydelsen "all ära är förgänglig"

(ursäkta, men latin är faktiskt historia, om inte så ursäkta utsvävningen ;-) )

staffan g avec cornudala