Strömavtagare - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

I anslutning till inlägget om pådrag & överkopplingsmotstånd har jag frågor om strömavtagare.

Dessa är ju i princip att likställa med borstar/kol i en motor/generator och då har man ju alltid ett visst spänningsfall i övergången. Detta spänningsfall och dessutom med lite varierande kontakt därav gnistorna, bör ju vara av större betydelse vid start av tungt tåg då Amperen är hög.

På stora kraftverksgeneratorer har man inte bara ett stort kol per pol utan flera stycken. Märks det någon skillnad om man släpper upp även den andra strömavtagaren? Parallellning av motstånd innebär ju mindre spänningsfall och eftersom strömavtagarna sitter en bit ifrån varandra bör de ju inte drabbas av sämre kontakt just samtidigt.

Fråga 2, utomlands har ju enkelarmsavtagare använts länge, hur gör man vid fram & backkörning på bangård? Vad jag förstår kör man med skjutande avtagare, vid högre fart lär väl släpande avtagare komma i studsning men i lägre farter går det bra då? Har man någon varningslampa för fel avtagare uppe, typ över en viss fart?

Fråga 3, sjunger det i taket så det hörs i hytten, om avtagaren som sitter över förarplatsen är uppe?

Fråga 3, sjunger det i taket så det hörs i hytten, om avtagaren som sitter över förarplatsen är uppe?

Har jag aldrig upplevt i något lok utifrån mina erfarenheter. Betvivlar att det skulle vara så i något annat av alla världens ellok som jag inte har erfarenhet av.

Lok med elektronik är känsliga för strömavtagarstudsar.

När Rc-loket byggdes tag man därför fram en ny strömavtagare med två kolslitskenor.
Det var ju mycket riktigt samma ASEA som byggde kratftverkgeneratorer som byggde Rc-loken.

Där är ingen skillnad på fram och back med enbenta strömavtagare. Oavsett hur de är vända är ju kraften riktad rakt upp.

Lok med elektronik är känsliga för strömavtagarstudsar.

När Rc-loket byggdes tag man därför fram en ny strömavtagare med två kolslitskenor.
Det var ju mycket riktigt samma ASEA som byggde kratftverkgeneratorer som byggde Rc-loken.

Där är ingen skillnad på fram och back med enbenta strömavtagare. Oavsett hur de är vända är ju kraften riktad rakt upp.

Jo numera är det faktiskt skillnad men det är fordonsspecifikt och begränsad sth beroende på om en strömavtagare går bakåt eller framåt och var den är placerad på ett fordon.

Riktigt korrekt är det nog inte att upptrycket från en enbent strömavtagare är detsamma oavsett vilken riktning loket/motorvagnen går i. Om strömavtagarens mellersta led är vänd framåt i färdriktningen, ökar upptryckkraften något över den statiska (alltså då fordonet står stilla), medan den minskar något om man kör med en strömavtagare som har leden vänd bakåt. Men troligen spelar detta liten roll; upptryckkraften är nog tillräcklig ändå. Men nog brukar man byta strömavtagare vid riktningsändring? Men jag har faktiskt aldrig tittat efter...
Sven B

I anslutning till inlägget om pådrag & överkopplingsmotstånd har jag frågor om strömavtagare.

Dessa är ju i princip att likställa med borstar/kol i en motor/generator och då har man ju alltid ett visst spänningsfall i övergången. Detta spänningsfall och dessutom med lite varierande kontakt därav gnistorna, bör ju vara av större betydelse vid start av tungt tåg då Amperen är hög.

På stora kraftverksgeneratorer har man inte bara ett stort kol per pol utan flera stycken. Märks det någon skillnad om man släpper upp även den andra strömavtagaren? Parallellning av motstånd innebär ju mindre spänningsfall och eftersom strömavtagarna sitter en bit ifrån varandra bör de ju inte drabbas av sämre kontakt just samtidigt.

Fråga 2, utomlands har ju enkelarmsavtagare använts länge, hur gör man vid fram & backkörning på bangård? Vad jag förstår kör man med skjutande avtagare, vid högre fart lär väl släpande avtagare komma i studsning men i lägre farter går det bra då? Har man någon varningslampa för fel avtagare uppe, typ över en viss fart?

Fråga 3, sjunger det i taket så det hörs i hytten, om avtagaren som sitter över förarplatsen är uppe?

Fråga 1.

Primärströmmen om vi pratar Svenska fordon ligger mellan 0 och upp till ca 600-700 A för dom effektstarkaste loken. Kolskenan är ca 30 mm tjock och ligger limmad i en aluminiumskena i hela sin längd och som i sin tur är via kopparlistar leder primärströmmen ner till loket vilket gör att den sträcka strömmen behöver passera genom kolet aldrig blir längre än 30 mm. Alltså försumbart och ingen skillnad med en eller två strömavtagare

Fråga 2

Åt vilket håll en enbent strömavtagare används spelar ingen roll om vi inte börjar köra i hastigheter över ca 160-180 km/h och då beror det sen på fordonstyp vad som fungerar bäst. T.e.x MTR Express X74 eller vad den heter får bara köra 180 km/h om den går med framåtvänd strömavtagare d.v.s med knäet bakåt.

Fråga 3.

Om man står ett par meter under en strömavtagare t.ex utanpå ett fordon vid växling så kan man höra ett svagt "sus" när den glider mot kontakttråden men inte mer ljud än så och då får ingen ventilation eller annat ljudkälla finnas för då hörs inget.

Jag har jämt undrat varför El Banorna i Sverige ofta kör med den främre avatagaren, Är inte det riskabelt om av tagaren pajar slår den väl sönder den bakre och gör loket obrukbart och det stannar på linjen. Om den bakre är använd
så är väl den främre oskadad och kan fällas upp och tåget kan fortsätta sin resa. Det är om inte tråden blev skadad. Med enbenta strömavtagare skulle de nog sitta på loket så, om dom använder den bakre avtagaren att knäet är alltid i färdriktningen. Ser att flera Tyska lok har enbensavtagarna monterade i fel ände av loket så om dom har problem så ger sej enbenta rakt uppåt och river ofta ner ledningen. Om den är riktad i rätt riktning, med knäet så blir de kanske mindre trådlednings skador.

Här i USA på östkusten så var alla enbenta strömavtagare monterade så att knäet vaar i färd riktningen. AEM7 `(Rc4). Nästan 100% så kärs loken med bakre avtagaren up för att spara skador på den främre om en olycka sker.

Jag har jämt undrat varför El Banorna i Sverige ofta kör med den främre avatagaren, Är inte det riskabelt om av tagaren pajar slår den väl sönder den bakre och gör loket obrukbart och det stannar på linjen. Om den bakre är använd
så är väl den främre oskadad och kan fällas upp och tåget kan fortsätta sin resa. Det är om inte tråden blev skadad. Med enbenta strömavtagare skulle de nog sitta på loket så, om dom använder den bakre avtagaren att knäet är alltid i färdriktningen. Ser att flera Tyska lok har enbensavtagarna monterade i fel ände av loket så om dom har problem så ger sej enbenta rakt uppåt och river ofta ner ledningen. Om den är riktad i rätt riktning, med knäet så blir de kanske mindre trådlednings skador.

Här i USA på östkusten så var alla enbenta strömavtagare monterade så att knäet vaar i färd riktningen. AEM7 `(Rc4). Nästan 100% så kärs loken med bakre avtagaren up för att spara skador på den främre om en olycka sker.

Normalt används den bakre strömavtagaren. Men om första vagnen är en tankvagn eller annan vagn med känslig last, skall den främre strömavtagaren användas.

Jag har jämt undrat varför El Banorna i Sverige ofta kör med den främre avatagaren, Är inte det riskabelt om av tagaren pajar slår den väl sönder den bakre och gör loket obrukbart och det stannar på linjen. Om den bakre är använd
så är väl den främre oskadad och kan fällas upp och tåget kan fortsätta sin resa. Det är om inte tråden blev skadad. Med enbenta strömavtagare skulle de nog sitta på loket så, om dom använder den bakre avtagaren att knäet är alltid i färdriktningen. Ser att flera Tyska lok har enbensavtagarna monterade i fel ände av loket så om dom har problem så ger sej enbenta rakt uppåt och river ofta ner ledningen. Om den är riktad i rätt riktning, med knäet så blir de kanske mindre trådlednings skador.

Här i USA på östkusten så var alla enbenta strömavtagare monterade så att knäet vaar i färd riktningen. AEM7 `(Rc4). Nästan 100% så kärs loken med bakre avtagaren up för att spara skador på den främre om en olycka sker.

Normalt används den bakre strömavtagaren. Men om första vagnen är en tankvagn eller annan vagn med känslig last, skall den främre strömavtagaren användas.

Finns det en föreskrift som säger så hos godstågsoperatörerna? Jag har aldrig hört talas om en sådan regel, därav frågan.

Jag har en gång fått lära mig, att man i de flesta fall ska ha bakre strömavtagaren uppe mot ktl. Undantaget gällde för Ra-lok, där vindförhållandena motiverade att främre användes. Om man kör två multipelkopplade lok används strömavtagarna nr 1 och 4. Förmodligen har detta att göra med ledningens svängande reaktion på strömavtagartrycket.
Sven B

Under 37 år på järnvägen har jag aldrig hört talas om den regeln.