K-lok vid Uppsala lokstation, 1967 (2 bilder)

[image]
[image]

OBS! Den förlängda kolboxen på K4 920 för vedförrådet/kolförrådet!

Tack för underbara bilder. Vad är det för märkliga motvikter på hjulen på det andra loket? Bakre motvikter med hål i?

/Peter

Denna K4 har hjul från ett äldre K-lok... antagligen ett Ka. Och det är en drivhjulsaxel som motvikten lättats på genom urborrning för att kunna fungera som koppelaxel.

Tack för bilderna.
K loken verkar ju vara helt idealiska för museibanor, konstigt att inte fler blivit bevarade? Var inte konstruktionen lyckad, trots hyffsad dragkraft och sth 60 km/h?

Mvh Erik

Tack för bilderna.
K loken verkar ju vara helt idealiska för museibanor, konstigt att inte fler blivit bevarade? Var inte konstruktionen lyckad, trots hyffsad dragkraft och sth 60 km/h?

Mvh Erik

När museibanorna etablerades under andra halvan av 60-talet och början av 70-talet var oftast syftet att bevara fordon från en lokal enskild järnväg. De flesta tidiga museibanor fokuserade också på smalspårsbanor. Bland annat för att de mindre fordonen och lättare rälsen krävde mindre underhållsresurser, man kunde göra mer med handkraft helt enkelt. Det var ingen slump att SJK (ÖSLJ) startade med 600 mm och att vi sedan tidigt fick ett antal 600 mm museibanor såsom Sollentuna Enskilda Järnväg, Möja Järnväg och Ohs.

Jag har sett en uppgift på att det fanns en innoficiell uppdelning där SJ Järnvägsmuseum skulle svara för bevarandet av SJ-fordon medan de olika föreningarna tog på sig att bevara minnena från enskilda järvägar.

Några exempel bland många

BJs som tog på sig ansvaret för Bergslagarnas Järnväg
Helsinborgs Veteranjärnväg med initialt fokus på Helsingborgs Hässleholms järnväg och järnvägarna i närheten.
Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar (mfÖSJ) med initialt fokus på ÖSJ
Ostkustbanans vänner (OKBv) med fokus på Ostkustbanan

K-loken passade inte riktigt in i det här sammanhanget eftersom de var typiska SJ-lok (även om en del senare såldes till olika EJ) och alltså Järnvägsmusets ansvar. Det fanns så många unika lok från det egna området som behövde räddas först.

Många av de tidiga normalspårsföreningarna hade också fokus på att köra på SJ-spår, där av beredskapsskäl, mycket av ångloksinfrastrukturen som vändskivor fanns kvar. Då passade det bättre med ett pampigt och snabbt tenderlok med lokal förankring som BJ H3s eller HHJ 21 än ett K-lok. Skulle man ha ett tanklok så var det mest praktiskt med ett S-lok, ett linjelok som gick att köra i 90 km/t, exempel: SJK, Helsingborg (2st) och ÖSJ (2st).

Det var väll bara SÅS som bevarade ett K-tanklok för trafiken på Slakthusbanan.

/Olof

[*]Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar (mfÖSJ) med initialt fokus på ÖSJ

Det var Kristianstads museum som räddade loken först. Där jobbade Yngve Holmgren och min morbror var intendent. mfÖSJ kom senare.
Museet skaffade först ett ÖSJ-lok och sedan lok Ke-lok från Ljunggrens verkstad.
/tell

Slakthusbanan 1975
[image]

Hur statusen för SÅS K-lok idag, är det körbart?
Stog/står det inte ett K-lok (K4 ?) i Vansbro i en park? Hur ser det ut för det loket i dag?

Hur statusen för SÅS K-lok idag, är det körbart?
Stog/står det inte ett K-lok (K4 ?) i Vansbro i en park? Hur ser det ut för det loket i dag?

Ja, K4 1117. Hur framtiden ser ut vet jag inte, men den 25 juli 2015 såg loket i alla fall ut som på mina bilder nedan:

[image]

Tack för bilderna, det ser ju exteriört välskött ut på bilderna. Med tanke på att det står oskyddat utomhus var jag beredd på att det skulle vara rejält rostigt om det ännu fanns kvar där. Klart synd att det bara ska stå som statiskt utställningsföremål, hade varit värt att driftsättas. Men det kanske är helt slut maskinellt?

Tack för bilderna, det ser ju exteriört välskött ut på bilderna. Med tanke på att det står oskyddat utomhus var jag beredd på att det skulle vara rejält rostigt om det ännu fanns kvar där. Klart synd att det bara ska stå som statiskt utställningsföremål, hade varit värt att driftsättas. Men det kanske är helt slut maskinellt?

Jag kan inte svära på det, men det ser ut att ha fått en exteriör uppfräschning de senaste åren. När SJK var där för några år sedan tittade jag litet snabbt på loket och som jag minns det såg det risigare ut då.
Vad gäller Ke-lok så finns fyra bevarade. Spontant skulle jag misstänka att något av de andra tre - eller alla tre - är bättre objekt för att åter bli driftsdugliga då de till skillnad från Vansbro-loket faktiskt rullat efter sin orginaldriftstid.

Jag kan inte svära på det, men det ser ut att ha fått en exteriör uppfräschning de senaste åren. När SJK var där för några år sedan tittade jag litet snabbt på loket och som jag minns det såg det risigare ut då.
Vad gäller Ke-lok så finns fyra bevarade. Spontant skulle jag misstänka att något av de andra tre - eller alla tre - är bättre objekt för att åter bli driftsdugliga då de till skillnad från Vansbro-loket faktiskt rullat efter sin orginaldriftstid.

Jo, nog är det uppsnyggat rätt nyss.

Om K4-loken...undrar om det inte kan vara tvärtom? 793 lär ha någon form av fyrboxproblem (SÅS eller andra, bekräfta eller dementera gärna). 866 lär ha en panna som inte är så pigg (varför vet jag ej) och 973 hos oss har en panna som verkar ha en tunn botten...

Så vilket lok bör man satsa på...Vi måste ju ha något att göra när N 576 är klar.../HP

Har ni någon uppfattning om vilket skick 1117 är? Om det är i bättre skick än 973 kanske ett byte av loken skulle vara en lösning?

[image]

Som synes på bilden är sidotankarnas nedre del förnyad. Vad som kan synas märkligt är att övre kanten svetsats medan den nedre anslutningen nitats.

Kanske lika märkligt som att litt Mg och de tidiga F-loken hade svetsad korg medan de senare F-loken samt litt Da, Dm och Ma hade nitade korgar. Fanns t o m en Mg som vid reparation av skada fått sidoplåtar på en sida nitade.

Samtidigt tillverkades personvagnar i helsvetsat utförande med plåt av i stort sett samma tjocklek som den i loken.

Som synes på bilden är sidotankarnas nedre del förnyad. Vad som kan synas märkligt är att övre kanten svetsats medan den nedre anslutningen nitats.

Ser du inte kanten precis ovan nitraden?
/tell

Precis det BD ser...

Men av någon anledning verka han tycka att underkanten borde ha svetsats eller tvärt om. Fast det är ju det mest naturliga man har gjort vid rostfixningen... svetsat på nu plåt längst ner och använt befintligt nitföband tii tankens undersida.

Precis det BD ser...

Men av någon anledning verka han tycka att underkanten borde ha svetsats eller tvärt om. Fast det är ju det mest naturliga man har gjort vid rostfixningen... svetsat på nu plåt längst ner och använt befintligt nitföband tii tankens undersida.

SA

Här finns en bild på loket före rostfixningen. Här en artikel om renoveringen.

M.v.h.
Ola

Precis det BD ser...

Men av någon anledning verka han tycka att underkanten borde ha svetsats eller tvärt om. Fast det är ju det mest naturliga man har gjort vid rostfixningen... svetsat på nu plåt längst ner och använt befintligt nitföband tii tankens undersida.

SA

Här finns en bild på loket före rostfixningen. Här en artikel om renoveringen.

M.v.h.
Ola

Det är möjligt att det inte råder någon osäkerhet om hur rostlagningarna gått till, men för säkerhets skull lägger jag in en delförstoring som kanske visar lagningarna lite bättre.

[image]

Jaha, då förstår jag. Tanken har aldrig varit fylld med vatten.
Börjar man svetsa i närheten av nitförband får man det besvärligt. Då drar sig plåten och naglar börjar läcka eller "gråta".

Är det äkta nitskallar? Det ser ut som fejk!

Är plåten punktsvetsad mot gångbordet, ser så ut?

Precis det BD ser...

Men av någon anledning verka han tycka att underkanten borde ha svetsats eller tvärt om. Fast det är ju det mest naturliga man har gjort vid rostfixningen... svetsat på nu plåt längst ner och använt befintligt nitföband tii tankens undersida.

SA

Här finns en bild på loket före rostfixningen. Här en artikel om renoveringen.

M.v.h.
Ola

De har missat en detalj i artikeln. Kanske har hembygdsföreningen glömt detta.
Men visst stod väl ett S1-lok där vid stationen fram till nån gång på 90-talet?

Vill minnas att man gjorde ett lokskifte, S1 togs från Vansbro och K kom dit istället. /WS/

De har missat en detalj i artikeln. Kanske har hembygdsföreningen glömt detta.
Men visst stod väl ett S1-lok där vid stationen fram till nån gång på 90-talet?

Vill minnas att man gjorde ett lokskifte, S1 togs från Vansbro och K kom dit istället. /WS/

Conny Sernfalk har redogjort för K4:ans historia här. Tänks här möjligen på S1 1923, som tidigare stod i Sveg?

De har missat en detalj i artikeln. Kanske har hembygdsföreningen glömt detta.
Men visst stod väl ett S1-lok där vid stationen fram till nån gång på 90-talet?

Vill minnas att man gjorde ett lokskifte, S1 togs från Vansbro och K kom dit istället. /WS/

Conny Sernfalk har redogjort för K4:ans historia här. Tänks här möjligen på S1 1923, som tidigare stod i Sveg?

Min minnesbild var lite diffus kring detta.
Men ja, det va S1 1923 i Sveg som förvrängde minnet. Tack för klargörande. /WS/

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

K-lok vid Uppsala lokstation, 1967 (2 bilder) (Fordon: lok)