Trafikplatsföreståndare och deras avgångssignalering (Järnväg allmänt)

av Jim Hansson, Friday, April 20, 2018, 20:45 (2169 dagar sedan)

Mellan 1951 och 1957 var min far stationerad som stationskarl i Höllviksnäs. Detta var en bemannad hållplats med mycket trafik som, enligt far, förestods av ett trafikbiträde. Enligt far gav föreståndaren "avgång" till tågen. Huruvida han också utväxlade tåganmälan är oklart. (Far är 91 år gammal, och minnet sviker.)

Hur förhöll det sig, säg på 20- till 50-talet INNAN § 100 avskaffades, med avgångssignalering och tåganmälan på bemannade hållplatser?
Gav kvinnliga civilklädda hållplatsvakter avgång?
Gav manliga uniformerade hållplatsföreståndare avgång? Utväxlade de tåganmälan?
Någon ytterligare fråga jag glömt ställa?

Jim

Trafikplatsföreståndare och deras avgångssignalering

av Nils-Eric Sääf, Saturday, April 21, 2018, 09:19 (2168 dagar sedan) @ Jim Hansson

Möttes tåg enl. paragraf 100 skötte tågpersonalen allt. Min far har jobbat på stationer som var klassade som hlp . Där förekom helt vanliga tågmöten men station var inte självständig utan löd under någon annan Men TKL tjänsten fungerade som den skulle med tam och avgång och allt säkerhetsmässigt. Vad det gäller damerna fanns det säkert flera med TKL utbildning som vid de sällsynta tillfället då de tjänstgjorde som TKL inte hade full uniform på sej. Det har jag själv sett i Blekinge /S. Småland.Mina observationer härrör sej från 1948 c:a till 1980.

Trafikplatsföreståndare och deras avgångssignalering

av Gunnar Olson, Saturday, April 21, 2018, 16:22 (2168 dagar sedan) @ Jim Hansson

Det har utretts tidigare i detta forum att det fanns en säo-funktion som kallades platsvakt. Dessa gav klarsignal till tåg med en flagga, grön till färgen, om jag förstått rätt. Kanske trafikplatsföreståndaren var platsvakt i säo-mening, även han hade tjänstemannaanställning och inte platsavktsdito. Jag gissar att klarsignalen betydde att trafikutbytet var avslutat och att eventuella bommar var fällda. Någon tåganmälan lär inte ha utväxlats för dessa platser. På Svt arkiv kan man hitta den film, som SJ spelade inför ÖJ:s förstatligande. Där kan man se en rad platsvakter ge signal med flagga till tåg. Kanske någon av dem som hade anställning som platsvakt vid denna bana var tågklarerare, men merparten var det i varje fall inte.

Trafikplatsföreståndare och deras avgångssignalering

av Nils-Eric Sääf, Saturday, April 21, 2018, 17:12 (2168 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Linköping- Hultsfred som jag känner bra efter att tillbringat mina första år vid. 1940- 48 i Björkhult 48-53 i Kisa och vill nog påstå att jag kände den banan bra den tiden. Där fanns en drös med hållplatser. Först Hackefors , sedan Slattefors, Hovetorp, Gärdala, Kölefors, Korpklev, Björkhult, Slitshult, Fågelhem som alla hade kvinnlig PLV. Utom Hackefors som var manlig. Föreståndaren i Hackefors hade innan jag fanns haft befattning som TKL i Björkhult fram till 1938.De övriga med Kvinnlig PLV hade inte på min tid haft någon TKL.utbildning. De var ute vid tågen med GRÖN flagga. De tog hand om gods och post och biljetter. Inne på Exp. fanns en röd flagga likadant som alla banvakter hade om det var fara åfärde. I Björkhult var Märta Flink föreståndare och maken Hugo Flink var Banvakt. Vid sjukdom eller semester skötte Hjördis Hernström ruljansen på Hlp. Den gröna flaggan hölls utvecklad och stilla om man hade ärende till tåget, annars visades Klart med armen.

Trafikplatsföreståndare och deras avgångssignalering

av Kjell Aghult, Saturday, April 21, 2018, 17:40 (2168 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Det har utretts tidigare i detta forum att det fanns en säo-funktion som kallades platsvakt. Dessa gav klarsignal till tåg med en flagga, grön till färgen, om jag förstått rätt.

Gröna flaggen motsvarade "plåtstinsen" (utvecklad = tåguppehåll). Bommarna levde sitt eget liv
(bomsignalskärm/-lykta).

En plv var normalt inte tkl. Skulle i så fall bära mössa och signalstav (Jfr Ingeborg Isaksson i Sonstorp). Att "avgång" skulle ges, framgick av platsens stilstorlek i tidtabellsboken
(Förstås kunde stationer vara tillfälligt obevakade).

Frågan gällde 20-och 30-talen. Vid privatbanorna gällde då 1921 års tjänstgöringsreglemente
(utbytt 1936). En plv kunde där utväxla tåganmälan, men någon ytterligare precisering gavs inte: t ex om avgångssignalering.

Man bör minnas en plats´ dubbelroll, trafikalt och infrastrukturellt. I vart fall i modernare
SJ-tid (från 1959 års Säo) kunde platsen vara station enligt Säo (tågmötesplats) men hlp trafikalt
(redovisning etc). Exempel Ingeborgs Sonstorp.

§ 100-möten sköttes "handgripligen" av tågpersonalen. Men i i nära samarbete med angränsande tkl. Bl a utväxla tåganmälan med dem från den obevakade mötesplatsen.

Trafikplatsföreståndare och deras avgångssignalering

av Gunnar Lilienberg, Sunday, April 22, 2018, 07:52 (2168 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Min far har minnen från Hjorteds "station" på NVHJ från 40-talet. Platsvakten hade som nämns en grön flagga. Någon formell tåganmälan var det nog inte frågan om, men platsvakten ringde upp föregående station med orden "Nu kom det". Efter avgång ringde han nästa station och sade "Nu gick det".

Trafikplatsföreståndare och deras avgångssignalering

av Kjell Aghult, Sunday, April 22, 2018, 08:42 (2167 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg

Min far har minnen från Hjorteds "station" på NVHJ från 40-talet. Platsvakten hade som nämns en grön flagga. Någon formell tåganmälan var det nog inte frågan om, men platsvakten ringde upp föregående station med orden "Nu kom det". Efter avgång ringde han nästa station och sade "Nu gick det".

Rutinen var nog högst informell, för att följa tågets tidshållning. I tåganmälan krävs tåg-
nummer, stationsnamn och personsignaturer: Anmälan skall ju journalföras. Hjorted hade fått "plåtstins" i 1958 års linjebok och avbemannades 1963. I SJ var den hela
tiden infrastrukturellt håll- och lastplats, likaså flera år i NVHJ: Troligen från 1939.

Avgångssignalering m.m. av platsvakt vid hp på 1950-talet

av Ulf Pålsson, Sunday, April 22, 2018, 00:07 (2168 dagar sedan) @ Jim Hansson

Mellan 1951 och 1957 var min far stationerad som stationskarl i Höllviksnäs. Detta var en bemannad hållplats med mycket trafik som, enligt far, förestods av ett trafikbiträde. Enligt far gav föreståndaren "avgång" till tågen. Huruvida han också utväxlade tåganmälan är oklart. (Far är 91 år gammal, och minnet sviker.)

Så här var bestämmelserna enligt trafikreglerna i Säo-1947, som gällde fram till 1959:

* En hållplats var en ”för trafikutbyte avsedd plats på linjen utan huvudsignal och sidospår”.
* Vissa hållplatser var bemannade med en platsvakt, en ”föreståndare för hållplats - - -”.
* För avgångssignal vid hållplats gällde: Till genomfartståg gavs ingen avgångssignal. Till tåg med fast uppehåll eller behovsuppehåll gavs avgångssignal. Det var i regel tågbefälhavaren som gav avgångssignal, men på vissa av de hållplatser som var bemannade med platsvakt gavs avgångssignalen i stället av platsvakten.

Det var trafikinspektören som fastställde vid vilka hållplatser som avgångssignal skulle ges av platsvakten. Det som Jim skriver visar ju att Höllviksnäs var en sådan av trafikinspektören fastställd hållplats.

Avgångssignal gavs (oavsett om tågbefälhavaren eller platsvakten gav signalen) med armen förd i cirkel; som nattsignal med grönt sken från handsignallykta fört i cirkel. (Signalstav användes alltså inte.)

Om det fanns en platsvakt vid hållplatsen signalerade denne också vid ankomsten för tåg med fast uppehåll eller behovsuppehåll:

När tåget skulle stanna, gav platsvakten rörlig stoppsignal med röd signalflagga förd fram och åter eller med grönt sken från handsignallykta fört på lodrät linje. Stoppsignal gavs dock inte om det fanns U-märke(-n) (uppehållstavla, -tavlor) som markerade stopplatsen.

Om tåget hade behovsuppehåll, skulle tågbefälhavaren, om uppehållet behövdes för ”avlämnande” (avstigning eller godslossning), visa ”varsamhet” till platsvakten när tåget rullade in vid plattformen, och annars ”klart för avgång”. Platsvakten skulle visa ”varsamhet” till föraren om uppehållet behövdes för ”avhämtande” (påstigning eller godslastning) eller om tågbefälhavaren visade ”varsamhet”. Om tåget inte behövde stanna utväxlade platsvakten ”klart för avgång” med tågbefälhavaren, och därefter gavs ”avgång” så att tåget inte behövde stanna. Denna avgångssignal gavs av platsvakten, om det var en sådan hållplats där avgångssignal gavs av denne till tåg som hade stannat, annars av tågbefälhavaren.

Det var alltså så att vid hållplats med platsvakt skulle denne
* alltid delta i signalering "varsamhet" eller "klart för avgång" till ankommande tåg med behovsuppehåll,
* ge stoppsignal till tåg som skulle stanna, i de fall som det inte fanns några U-märken, men
* ge avgångssignal till tåg bara om detta särskilt hade bestämts av trafikinspektören.

En platsvakt utväxlade inte tåganmälan och hade alltså inget att göra med att säkra sträckan för tåget.
/up

Avgångssignalering m.m. av platsvakt vid hp på 1950-talet

av Ulf Pålsson, Sunday, April 22, 2018, 19:07 (2167 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Om tåget hade behovsuppehåll, skulle tågbefälhavaren, om uppehållet behövdes för ”avlämnande” (avstigning eller godslossning), visa ”varsamhet” till platsvakten när tåget rullade in vid plattformen, och annars ”klart för avgång”. Platsvakten skulle visa ”varsamhet” till föraren om uppehållet behövdes för ”avhämtande” (påstigning eller godslastning) eller om tågbefälhavaren visade ”varsamhet”. Om tåget inte behövde stanna utväxlade platsvakten ”klart för avgång” med tågbefälhavaren, och därefter gavs ”avgång” så att tåget inte behövde stanna. Denna avgångssignal gavs av platsvakten, om det var en sådan hållplats där avgångssignal gavs av denne till tåg som hade stannat, annars av tågbefälhavaren.

Tillägg: "Varsamhet" visades med grön signalflagga utvecklad och hållen stilla eller med en arm sträckt rakt upp; som nattsignal med grönt sken från handsignallykta hållet stilla. "Klart för avgång" visades med en arm sträckt rakt ut och förd uppåt och nedåt; som nattsignal med grönt sken från handsignallykta fört fram och tillbaka på vågrät linje.

Grön flagga och grönt sken hållet stilla var alltså ingen klarsignal, utan alltså i praktiken tvärtom, en signal om att tåget skulle stanna. Detta var en rest av järnvägsvärldens "urfärger": rött för "stopp", grönt för "varsamhet" och vitt för "allt väl".

Den gröna signalflaggan slopades 1959, men grönt sken hållet stilla (liksom den andra dagsignalen för "varsamhet") finns fortfarande kvar, för "sakta" till växling. (Och så en sidokommentar om annan rest från "urfärgerna": Den fristående försignalens gröna blink för "vänta stopp" och vita blink för "vänta stopp".)
/up

Avgångssignalering m.m. av tågvakt vid lp på 1950-talet

av S-O Johansson, Monday, April 23, 2018, 11:12 (2166 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Mellan 1951 och 1957 var min far stationerad som stationskarl i Höllviksnäs. Detta var en bemannad hållplats med mycket trafik som, enligt far, förestods av ett trafikbiträde. Enligt far gav föreståndaren "avgång" till tågen. Huruvida han också utväxlade tåganmälan är oklart. (Far är 91 år gammal, och minnet sviker.)

Så här var bestämmelserna enligt trafikreglerna i Säo-1947, som gällde fram till 1959:

* En hållplats var en ”för trafikutbyte avsedd plats på linjen utan huvudsignal och sidospår”.
* Vissa hållplatser var bemannade med en platsvakt, en ”föreståndare för hållplats - - -”.
* För avgångssignal vid hållplats gällde: Till genomfartståg gavs ingen avgångssignal. Till tåg med fast uppehåll eller behovsuppehåll gavs avgångssignal. Det var i regel tågbefälhavaren som gav avgångssignal, men på vissa av de hållplatser som var bemannade med platsvakt gavs avgångssignalen i stället av platsvakten.

Det var trafikinspektören som fastställde vid vilka hållplatser som avgångssignal skulle ges av platsvakten. Det som Jim skriver visar ju att Höllviksnäs var en sådan av trafikinspektören fastställd hållplats.

Avgångssignal gavs (oavsett om tågbefälhavaren eller platsvakten gav signalen) med armen förd i cirkel; som nattsignal med grönt sken från handsignallykta fört i cirkel. (Signalstav användes alltså inte.)

Om det fanns en platsvakt vid hållplatsen signalerade denne också vid ankomsten för tåg med fast uppehåll eller behovsuppehåll:

När tåget skulle stanna, gav platsvakten rörlig stoppsignal med röd signalflagga förd fram och åter eller med grönt sken från handsignallykta fört på lodrät linje. Stoppsignal gavs dock inte om det fanns U-märke(-n) (uppehållstavla, -tavlor) som markerade stopplatsen.

Om tåget hade behovsuppehåll, skulle tågbefälhavaren, om uppehållet behövdes för ”avlämnande” (avstigning eller godslossning), visa ”varsamhet” till platsvakten när tåget rullade in vid plattformen, och annars ”klart för avgång”. Platsvakten skulle visa ”varsamhet” till föraren om uppehållet behövdes för ”avhämtande” (påstigning eller godslastning) eller om tågbefälhavaren visade ”varsamhet”. Om tåget inte behövde stanna utväxlade platsvakten ”klart för avgång” med tågbefälhavaren, och därefter gavs ”avgång” så att tåget inte behövde stanna. Denna avgångssignal gavs av platsvakten, om det var en sådan hållplats där avgångssignal gavs av denne till tåg som hade stannat, annars av tågbefälhavaren.

Det var alltså så att vid hållplats med platsvakt skulle denne
* alltid delta i signalering "varsamhet" eller "klart för avgång" till ankommande tåg med behovsuppehåll,
* ge stoppsignal till tåg som skulle stanna, i de fall som det inte fanns några U-märken, men
* ge avgångssignal till tåg bara om detta särskilt hade bestämts av trafikinspektören.

En platsvakt utväxlade inte tåganmälan och hade alltså inget att göra med att säkra sträckan för tåget.
/up

I Säo-1947 finns också en funktion nämnd som heter Tågvakt. Denne ansvarar för tågs klarering enligt Säo bl.a på sådan lastplats vars huvudsignal manövreras av platsens personal. På annan driftplats än station ger tågvakt avgång om sådan tjänstgör för tåget till tåg med fast uppehåll eller behovsuppehåll. Kan Höllviksnäs varit en sådan lastplats?
Tågvakt ingick i begreppet Tågexpeditör men tågvakt som begrepp verkar ha försvunnit under Säo-1947:s giltighetstid.

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973

av Ulf Pålsson, Monday, April 23, 2018, 15:44 (2166 dagar sedan) @ S-O Johansson

I Säo-1947 finns också en funktion nämnd som heter Tågvakt. Denne ansvarar för tågs klarering enligt Säo bl.a på sådan lastplats vars huvudsignal manövreras av platsens personal. På annan driftplats än station ger tågvakt avgång om sådan tjänstgör för tåget till tåg med fast uppehåll eller behovsuppehåll. Kan Höllviksnäs varit en sådan lastplats?
Tågvakt ingick i begreppet Tågexpeditör men tågvakt som begrepp verkar ha försvunnit under Säo-1947:s giltighetstid.

Ja, det är riktigt att det mellan 1941 och 1959 fanns både funktionen 'platsvakt' och 'tågvakt' i trafikreglerna (Säo). Så här är historien vid SJ:

1924 inrättades 'platsvakt' i Säo, med följande förklaring: ”tjänstehavare, som på eget ansvar handhar göromålen med tågens expediering enligt säkerhetsordningen å annan driftplats än station”.

1934 justerades förklaringen för 'platsvakt' till: ”tjänstehavare, som på eget ansvar handhar göromålen med tågens expediering enligt säkerhetsordningen å annan driftplats än tåganmälningsstation”.

(Vid enskilda järnvägar gällde delvis andra regler fram till 1936.)

1941 delade man upp dittillsvarande 'platsvakt' i dels 'tågvakt' som hade mer omfattande säkerhetstjänst (och inte förekom vid hållplatser), och 'platsvakt' som inte hade så omfattande säkerhetstjänst (och kunde finnas vid hållplatser). Så här var förklaringarna i Säo:

Tågvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.
1947–1959: ”den tjänstehavare, som ansvarar för tågs klarering enligt säo på blockpost, signalplats och sådan lastplats, vars huvudsignal manövreras av platsens personal”.

Platsvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.
1947–1959: ”föreståndare för hållplats och sådan lastplats, där huvudsignal ej finnes eller där huvudsignalen manövreras av annan personal än platsens”.

På 1950-talet kunde det alltså inte finnas någon tågvakt vid Höllviksnäs, som var en hållplats (d.v.s. utan växel och utan huvudsignal).

Vid SJ:s smalspåriga linjer, där 1948 års Säkerhetsreglemente (Sär) gällde till 1959, fanns inga tågvakter, men platsvakter kunde finnas, med förklaringen ”föreståndare för tåg-, last-, håll- eller signalplats”.

Men, 1959 ändrades terminologin igen: Det som till 1959 var 'platsvakt' ändrades nu till 'tågvakt' (och 'platsvakt' försvann), och det som till 1959 hade utgjort 'tågvakt' utgick utan ersättning. Följande förklaring gällde för 'tågvakt':
1959–1973: ”tjänsteman som har hand om viss säkerhetstjänst på lastplats, hållplats eller obevakad station”.

Så efter 1959 fanns det vid Höllviksnäs förmodligen en 'tågvakt', åtminstone under sommarsäsongen. Men då var tågvakten inte längre inblandad i att ge "avgång". Däremot ålåg det tågvakten att till tåg med behovsuppehåll visa "varsamhet" om uppehållet behövdes för påstigande och annars "klart för avgång". Något utväxlande av signaler med tågbefälhavaren, som platsvakten gjorde fram till 1959, ägde dock inte längre rum, utan föraren skulle stanna tåget om bara någon av tågbefälhavaren eller tågvakten hade visat "varsamhet". Om båda hade gett "klart för avgång", passerade tåget utan att "avgång" gavs.

'Tågvakt' utgick ur säo 1973.
/up

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973

av Jim Hansson, Monday, April 23, 2018, 18:01 (2166 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Tågvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.

Platsvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.

Jag får det till att definitionerna är identiska. Är inte de märkligt?
Jim

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973 -- rättelse

av Ulf Pålsson, Monday, April 23, 2018, 19:32 (2166 dagar sedan) @ Jim Hansson

Tågvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.

Platsvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.


Jag får det till att definitionerna är identiska. Är inte de märkligt?
Jim

Men, ack, det beror ju på att jag har kopierat in fel text... Det som är märkligt är att jag har så dålig förmåga att korrekturläsa min egen text. Beklagar detta! Så här ska det vara:

- - - klipp
1941 delade man upp dittillsvarande 'platsvakt' i dels 'tågvakt' som hade mer omfattande säkerhetstjänst (och inte förekom vid hållplatser), och 'platsvakt' som inte hade så omfattande säkerhetstjänst (och kunde finnas vid hållplatser). Så här var förklaringarna i Säo:

Tågvakt:
1941–1947: ”tjänstehavare, som på eget ansvar handhar de löpande göromålen med tågens expediering enligt säo å driftplats, vilken ej är tåganmälningsstation men är försedd med huvudsignal, som manövreras av platsens personal. Anm: Såsom tågvakt anses ej person, som endast i samband med bommanövrering å obevakad driftplats, där förreglingsanordningarna äro låsta, manövrerar huvudsignal, emedan denna först efter fällning av bommarna kan ställas till kör.”.
1947–1959: ”den tjänstehavare, som ansvarar för tågs klarering enligt säo på blockpost, signalplats och sådan lastplats, vars huvudsignal manövreras av platsens personal”.

Platsvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.
1947–1959: ”föreståndare för hållplats och sådan lastplats, där huvudsignal ej finnes eller där huvudsignalen manövreras av annan personal än platsens”.

På 1950-talet kunde det alltså inte finnas någon tågvakt vid Höllviksnäs, som var en hållplats (d.v.s. utan växel och utan huvudsignal).

Vid SJ:s smalspåriga linjer, där 1948 års Säkerhetsreglemente (Sär) gällde till 1959, fanns inga tågvakter, men platsvakter kunde finnas, med förklaringen ”föreståndare för tåg-, last-, håll- eller signalplats”.
- - - klipp

/up

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973 -- rättelse

av Christer Fredriksson, Monday, April 23, 2018, 19:39 (2166 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Vad kallades den SJ tjänsteman som på plats svarade för tågtjänsten i Hålland mellan Östersund och Storlien?

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973 -- rättelse

av Överkörmästaren, Tuesday, April 24, 2018, 04:49 (2166 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Vad kallades den SJ tjänsteman som på plats svarade för tågtjänsten i Hålland mellan Östersund och Storlien?

Vakthavande hålländare?

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973 -- rättelse

av S-O Johansson, Tuesday, April 24, 2018, 16:08 (2165 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Tack för genomgång. Jag antar att det var linjeboken som gällde för att få reda på vid vilka lastplatser som avgång skulle ges vid.

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973 -- rättelse

av Christer Fredriksson, Tuesday, April 24, 2018, 16:26 (2165 dagar sedan) @ S-O Johansson

Nej, men Tdt-boken.

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973 -- rättelse

av S-O Johansson, Tuesday, April 24, 2018, 16:55 (2165 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Nej, men Tdt-boken.

Det stämmer att det var tidtabellsboken som gällde som källa men man får läsa i både A-delen, Allmänna bestämmelser som motsvarar linjeboken, och B-delen, tjänstetidtabellen, för att få någon ordning på det. Och ändå är det inte helt solklart vad som kan vara last- respektive hållplats. Båda anges med samma stil i både tjänstetidtabell och graf. Källan här är tidtabellsböcker från 2 trafiksektionen från tdt 136, 1936, resp. tdt 137, 1937. Alltså innan de ovan refererade Säo:na gällde. Har inte tillgång till någon tidtabellsbok från 40-talet att jämföra med.

Om tågvakt och platsvakt mellan 1924 och 1973

av Gunnar Olson, Monday, April 23, 2018, 18:04 (2166 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

I Säo-1947 finns också en funktion nämnd som heter Tågvakt. Denne ansvarar för tågs klarering enligt Säo bl.a på sådan lastplats vars huvudsignal manövreras av platsens personal. På annan driftplats än station ger tågvakt avgång om sådan tjänstgör för tåget till tåg med fast uppehåll eller behovsuppehåll. Kan Höllviksnäs varit en sådan lastplats?
Tågvakt ingick i begreppet Tågexpeditör men tågvakt som begrepp verkar ha försvunnit under Säo-1947:s giltighetstid.


Ja, det är riktigt att det mellan 1941 och 1959 fanns både funktionen 'platsvakt' och 'tågvakt' i trafikreglerna (Säo). Så här är historien vid SJ:

1924 inrättades 'platsvakt' i Säo, med följande förklaring: ”tjänstehavare, som på eget ansvar handhar göromålen med tågens expediering enligt säkerhetsordningen å annan driftplats än station”.

1934 justerades förklaringen för 'platsvakt' till: ”tjänstehavare, som på eget ansvar handhar göromålen med tågens expediering enligt säkerhetsordningen å annan driftplats än tåganmälningsstation”.

(Vid enskilda järnvägar gällde delvis andra regler fram till 1936.)

1941 delade man upp dittillsvarande 'platsvakt' i dels 'tågvakt' som hade mer omfattande säkerhetstjänst (och inte förekom vid hållplatser), och 'platsvakt' som inte hade så omfattande säkerhetstjänst (och kunde finnas vid hållplatser). Så här var förklaringarna i Säo:

Tågvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.
1947–1959: ”den tjänstehavare, som ansvarar för tågs klarering enligt säo på blockpost, signalplats och sådan lastplats, vars huvudsignal manövreras av platsens personal”.

Platsvakt:
1941–1947: ”den som förestår driftplats, vars personal ej handhar säkerhetstjänsten (…); detta gäller sådan driftplats, där huvudsignal ej skall finnas eller vars huvudsignal manövreras under ansvar av annan än platsens personal”.
1947–1959: ”föreståndare för hållplats och sådan lastplats, där huvudsignal ej finnes eller där huvudsignalen manövreras av annan personal än platsens”.

På 1950-talet kunde det alltså inte finnas någon tågvakt vid Höllviksnäs, som var en hållplats (d.v.s. utan växel och utan huvudsignal).

Vid SJ:s smalspåriga linjer, där 1948 års Säkerhetsreglemente (Sär) gällde till 1959, fanns inga tågvakter, men platsvakter kunde finnas, med förklaringen ”föreståndare för tåg-, last-, håll- eller signalplats”.

Men, 1959 ändrades terminologin igen: Det som till 1959 var 'platsvakt' ändrades nu till 'tågvakt' (och 'platsvakt' försvann), och det som till 1959 hade utgjort 'tågvakt' utgick utan ersättning. Följande förklaring gällde för 'tågvakt':
1959–1973: ”tjänsteman som har hand om viss säkerhetstjänst på lastplats, hållplats eller obevakad station”.

Så efter 1959 fanns det vid Höllviksnäs förmodligen en 'tågvakt', åtminstone under sommarsäsongen. Men då var tågvakten inte längre inblandad i att ge "avgång". Däremot ålåg det tågvakten att till tåg med behovsuppehåll visa "varsamhet" om uppehållet behövdes för påstigande och annars "klart för avgång". Något utväxlande av signaler med tågbefälhavaren, som platsvakten gjorde fram till 1959, ägde dock inte längre rum, utan föraren skulle stanna tåget om bara någon av tågbefälhavaren eller tågvakten hade visat "varsamhet". Om båda hade gett "klart för avgång", passerade tåget utan att "avgång" gavs.

'Tågvakt' utgick ur säo 1973.
/up

Tack för uttömmande svar! Kanske trots allt mina till större delen felaktiga gissningar i mitt föregående inlägg i denna tråd ändå lockade fram det rätta svaret.