"Skabbig" uniform (Järnväg allmänt)

av P.E, Monday, February 11, 2008, 19:01 (5890 dagar sedan)

Någon ny uniform verkar det inte vara tal om här. Fast så är det bara någon månad kvar tills banan lades ner. Holje stationshus finns bevarat i parken i Olofström. Således det enda kvarvarande från denna sträcka.

[image]

"Skabbig" uniform

av Jöran Johanson ⌂ @, Monday, February 11, 2008, 19:33 (5890 dagar sedan) @ P.E

Ja, kläder har ju en besvärande benägenhet att krympa, särskilt kring midjan. Den andre personen har tagit till mer från början, men har ändå försöktigtvis lättat på knapparna.

För att inte bara tramsa undrar jag var mer exakt stationshuset finns nu (för du menar väl att det är flyttat)?

/Jöran

"Skabbig" uniform

av Björn Rundqvist @, Monday, February 11, 2008, 21:28 (5890 dagar sedan) @ Jöran Johanson

Trevlig vardagsbild som vi tackar för.
För den fåkunnige frågar jag:
Vilket År?
rnd

Holje stationshus

av P.E, Monday, February 11, 2008, 22:59 (5890 dagar sedan) @ Jöran Johanson

Jag har läst att stationshuset skall vara flyttat till en park i södra Olofström. Jag har inte sett det själv dock. Jag har kört längs fd banan för något år sedan och kunde inte hitta något annat stationshus då. Stora delar av banvallen är på vägen mellan Jämshög-Sandbäck-(Pukavik) idag.

[image]

Jämshög

av P.E, Monday, February 11, 2008, 23:03 (5890 dagar sedan) @ P.E

Inte att föväxla med Jämshögsby

[image]

Gränum

av P.E, Monday, February 11, 2008, 23:09 (5890 dagar sedan) @ P.E

På SJ tiden ändrades namnet till Gränumsby och den gamla T semaforen byttes ut.

[image]

Kylinge

av P.E, Monday, February 11, 2008, 23:16 (5890 dagar sedan) @ P.E

Såvitt jag vet rivet.

[image]

Kylinge (Bättre bild)

av P.E, Tuesday, February 12, 2008, 23:36 (5889 dagar sedan) @ P.E

Platsvakten verkar ha bråttom.... Kylinge angavs som hållplats men hade trots detta bemanning.

[image]

Kylinge - strömförsörjning i semaforen

av Thomas Tell, Wednesday, February 13, 2008, 00:27 (5889 dagar sedan) @ P.E


[image]

Se isolatorerna och elledningarna i semaforstolpen.
Ledningarna ser nästan ut att komma från blanktrådstolpen bakom fotografen.
/tell

Kylinge - strömförsörjning i semaforen

av Gunnar Ekeving, Sunday, March 13, 2011, 14:36 (4764 dagar sedan) @ Thomas Tell


[image]


Se isolatorerna och elledningarna i semaforstolpen.
Ledningarna ser nästan ut att komma från blanktrådstolpen bakom fotografen.
/tell


Fram till 1950-talet var det tillåtet med t ex 220 volt-ledningar på samma stolplinje som blanktrådslinjer för tele- och signaländamål. Vet inte om det var allmäna elsäkerhetsföreskrifter som ändrades och tvingade SJ lägga upp luftkabel för strömförsörjning till exempelvis vägskyddsanläggningar, eller om det var Televerket som inte längre accepterade företeelsen på gemensamma linjer.

Fönstren

av Rasmus Axelsson, Tuesday, February 12, 2008, 09:48 (5890 dagar sedan) @ P.E

[image]

Jag har aldrig sett sådana fönster tidigare! Ser lite engelskt ut nästan. Lustigt med en högrest tegelbyggnad samman med de övriga mer lågmälda trästationshusen. Hade Gränum någon slags särställning eller fanns någon rik finansiär i närheten?

Fönstren

av P.E, Tuesday, February 12, 2008, 10:41 (5890 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Jag har för mig att anledningen til den avvikande designen på Gränum var att det uppfördes av en tysk entrepenör. Anledningen skulle ha varit någon form av blockad. Jag tror det är rivet - Jag har inte lyckats att hitta det i alla fall.

Gränum !

av Kurt Möller, Tuesday, February 12, 2008, 20:08 (5889 dagar sedan) @ P.E

NU har jag tid över att försöka rekonstruera inlägget som jag sabbade bort, förut, som jag morrade om...:

Intressant foto. Enligt SvKomm. sommarn -50 gick fortfarande tre blandade tågpar här varje dag + ett extra kvällståg SoH - alla blandade tåg. Inga Y-tåg, som sagt. Tab. 224 b i SvKomm.

"Gränumsby" var i denna tab. den enda mellanstn mellan Olofström och Sandbäck som var angiven med "normalstor" mager stil; alla övriga var tryckta med "liten hpl-stil". Bland busstdt i samma SvKomm. återfanns tab 1711, Olofström-Karlshamn, där man endast talade om "Gränum, Stationsv."

Fotot åtspeglar delvis den eviga bibaneproblematiken - brist på nyinvesteringar p g a dålig lönsamhet...

Datering? 1930? -40? - 50? Dessa gamla semaforer var inte helt ovanliga ännu 1950... Man tycker sej se en smal ledningstråd fr stationsväggen fram till semaforlyktan. Stationsmästarn /?/ har i a f den modernare mössan med "stagad" kulle. Passvagnen är enkelt märkt med påmålat "3 kl" - var detta vanligast på BKB psv.? Bl a denna detalj talar väl för att fotot åtm. är från före 1945, då BKB-materielen började märkas om. Rätt?

Gränum ! Årtal.

av Patrik E, Tuesday, February 12, 2008, 20:46 (5889 dagar sedan) @ Kurt Möller

Jag tror att årtalet för samtliga foton som jag postat, förutom "sillamärren" är 1942. D.v.s i samband med att BKB skulle förstatligas. I samband med förstatligandet gjorde ju man en film om BKB inkl Holjebanan. Naturligt är ju då att man även tog en del foton. Om du tittar noga på Gränumsbilden så skymtar ett stativ på sista vagnen vid sidan om tbf(?). Kanske filmkameran? Bara en teori men...

Gränum ! Årtal. Film?

av Ola Almquist, Tuesday, February 12, 2008, 22:42 (5889 dagar sedan) @ Patrik E

Jag tror att årtalet för samtliga foton som jag postat, förutom "sillamärren" är 1942. D.v.s i samband med att BKB skulle förstatligas. I samband med förstatligandet gjorde ju man en film om BKB inkl Holjebanan. Naturligt är ju då att man även tog en del foton. Om du tittar noga på Gränumsbilden så skymtar ett stativ på sista vagnen vid sidan om tbf(?). Kanske filmkameran? Bara en teori men...

Får man fråga var du hittat bilderna? Det vore intressant med fler uppgifter om filminspelningarna. Någon som har tittat SJ:s reklamavdelnings arkiv? Bör finnas på Riksarkivet.

M.v.h.
Ola

Gränum ! Årtal. Film?

av Kurt Möller, Wednesday, February 13, 2008, 14:56 (5888 dagar sedan) @ Ola Almquist

Bra observation ang. filmkameran, ja. Detta är trol. INTE nån bild ur Nybergs samling - jag minns att Stig klagade över att han hade för lite 1067 ö h t, tyckte han...

Har Karlskrona Museum nån bilddatabas som det är ngt bevänt med...? Eller det kanske heter Länsmuseet? Eller är det kanske Föreningen G:la Carlskrona som har sånt? ÖSLJ gav ut NAEJ-boken, nu tyvärr slutsåld, i samarbete med dom.

Jag tar upp detdär m ommärkning av materiel i en ny tråd...

Gränum ! Årtal. Film? REKA-bilder

av Gunnar Ekeving, Sunday, March 13, 2011, 14:40 (4764 dagar sedan) @ Ola Almquist

Får man fråga var du hittat bilderna? Det vore intressant med fler uppgifter om filminspelningarna. Någon som har tittat SJ:s reklamavdelnings arkiv? Bör finnas på Riksarkivet.


M.v.h.
Ola

Flera av bilderna är från SJ reklamavdelning (REKA). Exempelvis bilderna från Kylinge och Gränum är enligt uppgift tagna för REKA av AKA (antagligen initialerna för en fotograf eller en fotofirma) 1942. Sveriges Järnvägsmuseum har i varje fall kopior på dessa bilder, och såvitt jag vet finns även negativen till REKA-bilderna på muséet, förhoppningsvis nu digitaliserade eller på väg att skannas in

Gränum !

av sääf, Tuesday, February 12, 2008, 22:03 (5889 dagar sedan) @ Kurt Möller

Nu får ni rätta mej om jag har fel men jag har bestämt för mej att banan från Sandbäck inte gick fram till stationen Olofström vid SOEJ. Den slutade vid Holje ett stycke innan. Holje var väl namnet tidigare på Olofström. Vi har ju kvar namnet bl.a. i Holje marknad.Om Holje station är kvar på sin ursprungliga plats eller den är flyttad vet jag inte.

Olofström

av Patrik E, Tuesday, February 12, 2008, 22:19 (5889 dagar sedan) @ sääf

Banan förlängdes från Holje till Olofström 1909. Idag har dessa två samhälen växt ihop. Holje station låg där vårdcentralen ligger idag. Olofströms gamla station låg på nuvarande Volvos fabriksområde. Detta revs när Volvo expanderade och senare byggdes ett nytt på fd smalspårsbangården.

[image]

Olofström

av Kurt Möller, Tuesday, February 12, 2008, 22:29 (5889 dagar sedan) @ Patrik E

BKB tycks ha haft gott om gamla T-semaforer... Länge, menar jag.

Intressant!

av Rasmus Axelsson, Tuesday, February 12, 2008, 10:07 (5890 dagar sedan) @ P.E

[image]

Intressant transportspår för gods, det måste varit godsmagasin på änden av stationshuset. Finns det ritningar på dessa hus? En till synes enkel typ av träbyggnad.

Sillamärren...

av P.E, Tuesday, February 12, 2008, 11:53 (5889 dagar sedan) @ P.E

kallades tåget bland lokalbefolkningen längs banan, här strax innan Holje. Rälsbussar gick inte på sträckan även om Yt484 var tänkt för att gå här men hamnade på Listerbanan.

[image]

Sillamärren... -loket?

av Granis, Tuesday, February 12, 2008, 12:48 (5889 dagar sedan) @ P.E

Kan det möjligen vara det i Kristianstad bevarade ångloket W4t 4006 (fd BKB 19/ WBlJ...) som drar tåget? Det gick ju på denna bana och finns med på andra bilder från den.

/ L G

Sillamärren... -loket?

av Patrik E., Tuesday, February 12, 2008, 17:37 (5889 dagar sedan) @ Granis

Nja.. Bilden är från -49. Jag har kollat lite och på de kort jag har så har "Bodekull 4006" två domer så det loket är det inte. 4006 var på vid denna tidpunkt stationerad i Östra Blekinge, kring Torsås. Det finns ett vanligt förekommande Nyberg-kort på 4009 i Olofström och detta liknar det heller inte. På HKJ gick liknande lok bl.a 4038 (Bilden), även om det enligt uppgift är så att 4006 skall ha gått på Holjebenen och HKJ. Jag har dock aldrig sett en bild på 4006 på dessa banor. Det liknar dock mer 4008 enligt mig. Så min gissning är 4008 eller 4009.

[image]

Sillamärren... -loket? AJ då!!

av P.E, Tuesday, February 12, 2008, 18:40 (5889 dagar sedan) @ Patrik E.

BKB19 SJ W4t 4006 I Sandbäck med endast en vagn. Troligen därför från Olofström. Men efter förstatliganet tror jag inte loket gick här.

[image]

Sillamärren... -loket?

av Ola Almquist, Sunday, March 16, 2008, 19:52 (5856 dagar sedan) @ Patrik E.

Nja.. Bilden är från -49. Jag har kollat lite och på de kort jag har så har "Bodekull 4006" två domer så det loket är det inte. 4006 var på vid denna tidpunkt stationerad i Östra Blekinge, kring Torsås. Det finns ett vanligt förekommande Nyberg-kort på 4009 i Olofström och detta liknar det heller inte. På HKJ gick liknande lok bl.a 4038 (Bilden), även om det enligt uppgift är så att 4006 skall ha gått på Holjebenen och HKJ. Jag har dock aldrig sett en bild på 4006 på dessa banor. Det liknar dock mer 4008 enligt mig. Så min gissning är 4008 eller 4009.

[image]

Kommer någon att märka att man svarar på ett så här gammalt inlägg? Nåväl, jag har jämfört bilder och kommit fram till att det måste vara W6t 4008, ja på bilden i ursprungsinlägget alltså.

M.v.h.
Ola

Sillamärren... -loket?

av Jan Frelin, Sunday, March 16, 2008, 20:55 (5856 dagar sedan) @ Ola Almquist

Kommer någon att märka att man svarar på ett så här gammalt inlägg? Nåväl, jag har jämfört bilder och kommit fram till att det måste vara W6t 4008, ja på bilden i ursprungsinlägget alltså.

M.v.h.
Ola

Svaret syns i spalten "nya inlägg" ett tag.

bild

av Sven Eric svensson @, Urshult, Sunday, March 13, 2011, 08:52 (4765 dagar sedan) @ Patrik E.

Hej!

Jag vet inte? Tycker bara att bilden verka vara tagen i Norraryd. KVBjU2tl5w
och loket kan ha nummer 4032???

Holje stationshus

av Lars-Erik Gustafsson, Wednesday, February 13, 2008, 11:24 (5888 dagar sedan) @ P.E

Holje stationshus flyttades någon gång i början av 1950-talet till Olofströms skjutbana och finns kvar än idag. Huset har ny panel men den ursprungliga formen är lätt att känna igen. Huset används idag av skytteklubben och uthyrs ibland som festlokal. Vill man besöka byggnaden så ligger den alltså vid "Danskagården" på Brännaregårdsområdet, där jag f.ö. själv bor.

"Skabbig" uniform

av Sune Nylén @, Monday, February 11, 2008, 22:00 (5890 dagar sedan) @ P.E

Men den där uniformen är väl inte från SJ tiden.Jag tycker det ser ut som om märket i mössan är ett EJ vinghjul av den gamla stabila typen mod 21 :-)SOLIGA HÄLSNINGAR SUNE

"Skabbig" uniform - inte alls!

av Kurt Möller, Monday, February 11, 2008, 22:23 (5890 dagar sedan) @ P.E

Tkl bär alltså en svalrock av tunt bomullstyg, inte nån uniformskavaj.

Han har rak EJ-vinge i mössan, ja, inte SJs vinge.

"Skabbig" uniform - inte alls!

av Björn Rundqvist @, Monday, February 11, 2008, 22:30 (5890 dagar sedan) @ Kurt Möller

Har kollat och bandelen smalspåret till Olofström tycks ha lagts ner 1951. Då var väl BKB förstatligade men denne Tkl har fortfarande EJ-märke i mössan som KM påpekar. Eller????
rnd

.. men en härlig bana!

av Granis, Tuesday, February 12, 2008, 12:43 (5889 dagar sedan) @ P.E

Jag har sagt det förr: Då det finns så lite bevarat (såväl fordon som banor!) och återgivet (som just bilder och böcker) från 1067-banorna blir ju det som finns och publiceras automatiskt intressant. Men dessa fina bilder (såväl på "skabbiga" tkl som de efterföljande) hade "stått sig" även om de handlat om någon annan bana. Men nu blir de ju inte mindre intressanta... Bibanan till Olofström var ju också bokstavligen en sådan, med all charm som hör till. Föga förvånande hade ju en del andra 1067-spår, icke minst då huvudlinjen mellan Kristianstad och Karlskrona, mer eller mindre "stambanekaraktär"!
Mer sånt här och 1067 i största allmänhet; såväl bilder som böcker och filmer. Suck...

/ L G :-)

.. men en härlig bana!

av Ante Svensson, Tuesday, February 12, 2008, 20:37 (5889 dagar sedan) @ Granis

... och en synnerligen givande tråd om en doldis även på 1067-himlen!

"Holjebanan" m m.

av Kjell Aghult @, Sunday, March 13, 2011, 11:57 (4764 dagar sedan) @ Ante Svensson

a) Alla tåg framfördes med enmanslok p g a den låga trafiken. Högsta tillåtna tågstorlek var då 14 axlar. Banans sth tycks aldrig ha varit mer än 30, lågt även på smalspår.

b) Det har sagts (men har aldrig bevisats) att sträckan skulle ha varit landets sista med morsetelegraf. SJ redovisar än ca 1950 några sådana apparater.
"Holjebanan" var nedläggningsobjekt senast vid huvudlinjens breddning och fick därför inga investeringsmedel. SJ sista morseapparat fanns vid Helsingborg F, för kommunikation med DSB i Helsingör. Den slopades 1952.

c) Blekingebanornas signalsystem var överlag omodernt. T-semaforer var vanligast på linjestationerna, t o m på BKB huvudlinje. Även om här fanns några stationer med "vanliga" semaforer (Bromölla, Mörrum etc). Härsjön hade T-semafor kvar ända till två år efter breddningen. Sträckan Karlshamn-Vislanda hade något ännu äldre, skivsignaler (röd signalplåt). De sista byttes ut först 1953.

d) Tkl-tjänsten i Holje och Jämshög indrogs 1945 och i Gränumsby 1946. Ett årtal i uniformsfrågan.

"Holjebanan" m m.

av Micke Carlsson., Sunday, March 13, 2011, 12:14 (4764 dagar sedan) @ Kjell Aghult

b) Det har sagts (men har aldrig bevisats) att sträckan skulle ha varit landets sista med morsetelegraf. SJ redovisar än ca 1950 några sådana apparater.
"Holjebanan" var nedläggningsobjekt senast vid huvudlinjens breddning och fick därför inga investeringsmedel. SJ sista morseapparat fanns vid Helsingborg F, för kommunikation med DSB i Helsingör. Den slopades 1952.


Jag har fått för mig att Nynäsbanan hade kvar morse till nästan löjligt sent, kanske parallellt med annan kommunikationsmetod de sista åren? Jag inbillar mig att morse fanns kvar då SNJ köptes av staten 1957/58 men försvann senast 1962 vid elektrifieringen. Någon som vet mer bestämt?

Morsetelegrafin

av Kjell Aghult @, Sunday, March 13, 2011, 12:50 (4764 dagar sedan) @ Micke Carlsson.

Det som avses är morselinjen som ordinarie kommunikationsmedel. Ej som kvarbliven reserv el. dyl (Som nyanställda ej fick någon rutin på). SNJ-boken nämner inget om sen morsetelegrafi, vilket borde ha varit ett unikum.

SJ slopade telegrafikravet i trafiksäkerhetstjänst 1929 och bolagsbanorna dito 1934. Sedan gällde det för resp. bolag att skaffa pengar till ersättande telefoni (I regel L M Ericssons selektorsystem). Ofta hade de större råd, men
de mindre inte. Övergången till telefoni fick bli en av förstatligandekostnaderna.

Telegrafiperioden belyses knappast alls i olika historiker. För att bli t ex tkl var det ett absolut krav att kunna lära sig telegrafera. Annars fick man söka sig till annat. Vid SJ var morseutbildningen centraliserad till Tomteboda
i något liknande dagens datasalar. Slutprovet omfattade både SJ:s och Telegrafverkets telegramutföranden och sändtakt och felantal sammanvägdes.

Min far var tomtebodaelev på 1930-1932 års trafikelevkurs. Mycket för tjänstgöringen på övergångsstationer mot bolagsbanor (För pappas del blev det BJ). Vid nästa trafikelevkurs (1936-1938) var telegrafin struken som obligatoriskt ämne. Utbildning fick vid behov ske lokalt.

Morsetelegrafin

av Micke Carlsson., Sunday, March 13, 2011, 13:34 (4764 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Det som avses är morselinjen som ordinarie kommunikationsmedel. Ej som kvarbliven reserv el. dyl (Som nyanställda ej fick någon rutin på). SNJ-boken nämner inget om sen morsetelegrafi, vilket borde ha varit ett unikum.

Telegrafiperioden belyses knappast alls i olika historiker.

Precis.


SJ slopade telegrafikravet i trafiksäkerhetstjänst 1929 och bolagsbanorna dito 1934. Sedan gällde det för resp. bolag att skaffa pengar till ersättande telefoni (I regel L M Ericssons selektorsystem). Ofta hade de större råd, men
de mindre inte. Övergången till telefoni fick bli en av förstatligandekostnaderna.

...och Nynäsbanan blev en del av SJ först 1968, även om banan som statsägt bolag började få se lite pengar redan från 1958.

Har ett vagt minne av att någon av skribenterna här har nämnt att han sett telegraf användas i Handen sent 50-tal? Rävfarmaren kanske? Kurt M, du var väl också i trakten en del under samma tid?

Jag kan ha helt fel också :-)

Morsetelegrafin

av Kjell Aghult @, Sunday, March 13, 2011, 14:18 (4764 dagar sedan) @ Micke Carlsson.

Saken bör bevisas även med dokument, då den skulle vara sensationell. SNJ var varken konservativ eller fattig, med omfattande dieseldrift. Bland de som inte hade råd var Falkenbergs Järnväg. Här utbytte SJ telegrafen först 1945.

Morsetelegrafin

av Micke Carlsson., Monday, March 14, 2011, 10:04 (4764 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Nynäsbanan var otroligt fattig, vilket du kan läsa om i tidningen Dagens artikelserie i maj 1957. Kanske nämns där också något om telegrafin? Tidningen finns att beställa på mikrofilm på bibliotek, jag har lånat den några gånger själv och läst för uppgifterna är ganska så märkliga.

Verkstadspersonalen tvättade sig i kallvatten, bytte om och åt sin matsäck i smedjan för där var det iallafall varmt. När pannspolning pågick fylldes arbetsgraven i bussverkstaden med spolvattnet bakvägen, bussrpr gick då knähögt i iskallt vatten. Gamla system där banvaktshustrun förmodades sköta bommar för småören från 05 till 23 var fortfarande igång. Stallportarna fick stå på glänt därför att ångloken inte fick plats och man inte hade flyttat ut bakväggarna. 1907 var sista året någon nyleverans av ånglok gjordes, efterföljande ånglok köptes begagnade, och många lok hyrdes in för att man inte hade möjlighet att investera i egna. Även den tunga verkstadsutrustningen köptes begagnad som skrot från SJ huvudverkstäder. Dieselloket från 1936 liksom motorvagnarna var inköpt med statsbidrag avsett för fattiga banor så att de kunde sänka sina driftkostnader. Loket brann upp 1939, reparerades men fick ställas av p g a krigets bränslebrist vilket inte gjorde livet enklare. Efterföljande motorvagnar köptes in begagnade under 50-talet, vagnar som annars hade hört hemma på skroten. Dieselloken från 50-talet köptes in genom koncernbidrag, gamle gubben Ax: Johnson sade helt enkelt åt sina andra bolag att bygga och/eller köpa lok åt Nynäsbanan, som aldrig behövde betala för dem. Det fick istället SJ göra när staten köpte aktiestocken 31/12 1957. Denna dokumentation om SJ:s utlösen av loken finns i NJM arkiv.

Nynäsbanan var precis så skabbig och sliten som man föreställer sig att en bana som fortfarande använder telegraf 1957 skulle vara. Det var en hel del som kan betraktas som sensationellt på försiggick. Det utmärkande är att man aldrig verkade ha råd att investera genom nyanskaffning, allt som köptes var redan utslitet av någon annan, eller så hyrde man. Man gjorde en del framsynta investeringar i fordonsmateriel i mitten/slutet av 30-talet, men det var definitivt höjdpunkten. De två Co6-vagnarna kom ungefär samtidigt som Ax: Johnson övertog aktiemajoriteten, var säkerligen beställda dessförinnan, men sedan var det slut på att äga någon nytillverkad järnvägsmateriel. SNJ:s ägda godsvagnspark var i princip vrak och Ba-fordon 1957, man hade 6 fina stålvagnar men resten var ålderdomlig psv-materiel. 6 motorvagnar från 20-30-talet rullade också, de äldsta var avställda som skrot.

Morsetelegrafi m m

av Kurtan, Monday, March 14, 2011, 14:22 (4763 dagar sedan) @ Micke Carlsson.

Nynäsbanan var otroligt fattig...

Men... man hade ju stor trafik...???!!!

Morsetelegrafi m m

av Micke Carlsson., Monday, March 14, 2011, 15:50 (4763 dagar sedan) @ Kurtan

Jo, men man hade en ägare som kanske inte var så ambitiös. Johnsonkoncernen drevs enligt gamla hederliga självförsöjningsprinciper. Man hade sjöfart, alltså ägde man skeppsvarv. Båtar byggdes i stål så man hade stålverk. Det var motorfartyg, alltså ägde man motorfabrik. Man behövde bränsle, alltså ägde man ett raffinaderi. Man hade ett raffinaderi, alltså behövde man transporter för prdukterna så därför ägde man en järnväg för detta. Nordstjernan och Ax: Johnsonkoncernerna var ett nystan av ömsesidigt beroende mellan 50-100 olika företag som skulle ge både kontroll över resurser och göra så att pengarna stannade i koncernen och kom bäst till nytta där de behövdes. Avesta kunde utan vidare få köpa nya däck åt Linjebuss, om Bergsingenjören gav ordern.

Järnvägens investeringar 1948-1957 då den helägdes av Johnsons grundades på att raffinaderiet behövde transportapparaten. Alltså fick Nynäs Petroleum köpa två MaK-lok åt järnvägen, som SJ fick lösa ut då de köpte järnvägen. Hedemora och Motala fick bygga en Månraket så att den nya tekniken fick en tillämpning. Persontrafiken var nog bra på sitt sätt men den enda kopplingen den hade till koncernen var att folk åt bananer och potatis, och det hade inte ändrats av att investera i persontrafiken. Bananer fraktar man i båt och köper styckvis på Åhléns.

Vertikalmonopol

av Anders Ljung, Monday, March 14, 2011, 16:23 (4763 dagar sedan) @ Micke Carlsson.

Jo, men man hade en ägare som kanske inte var så ambitiös. Johnsonkoncernen drevs enligt gamla hederliga självförsöjningsprinciper. Man hade sjöfart, alltså ägde man skeppsvarv. Båtar byggdes i stål så man hade stålverk. Det var motorfartyg, alltså ägde man motorfabrik. Man behövde bränsle, alltså ägde man ett raffinaderi. Man hade ett raffinaderi, alltså behövde man transporter för prdukterna så därför ägde man en järnväg för detta. Nordstjernan och Ax: Johnsonkoncernerna var ett nystan av ömsesidigt beroende mellan 50-100 olika företag som skulle ge både kontroll över resurser och göra så att pengarna stannade i koncernen och kom bäst till nytta där de behövdes. Avesta kunde utan vidare få köpa nya däck åt Linjebuss, om Bergsingenjören gav ordern.

Oj, ett vertikal-monopol av värsta slag. Det ser bra ut på pappret men det gjorde den sovjetiska planekonomin också.

Vad är egentligen problemet med detta? Jo, skeppsvarvet måste ha kapacitet för exakt så många fartyg som rederiet köper. Får varvet en period för stor kapacitet och försöker sälja till ett annat rederi blir det problem; detta andra rederi vill inte göra affärer med sin egen konkurrent. Tvärs om, har varvet överbeläggning kan det egna redereiet knappast få rättvisa offerter från andra varv.

I teorin skulle vertikalmonopolet fungera om alla steg i kedjan alltid kunde förväntas hålla samma takt, något som i praktiken är omöjligt.

Vertikalmonopol

av Micke Carlsson., Monday, March 14, 2011, 16:28 (4763 dagar sedan) @ Anders Ljung

Det slutade inte alldeles lyckligt heller. Arvet till mänskligheten torde vara kunskapen om hur livsmedel kylförvaras och fryses, i övrigt en storm i ett vattenglas.

För övrigt gjorde man mycket affärer med Sovjet, man förstod väl varandra ganska så bra. Bilmärket Vaz kom till Sverige 1973-74 genom byteshandel, råolja processad till produkt och processen betald i bilar som förväntades köpas av koncernens anställda. Priffe!

"Skabbig" uniform - stationshus som finns kvar!

av Lars-Erik Gustafsson, Monday, March 14, 2011, 06:57 (4764 dagar sedan) @ P.E

Stationshuset i Holje finns bevarat vid Olofströms skjutbana, i samhällets östligaste kant, f.ö. ca 500 m från min egen bostad. Huset är ombyggt men känner man till husets historia är det lätt identifierbart. På den gamla stationsplanen i Holje finns bara den gamla stationsallén kvar. På platsen finns numera kedjehus och Olofströms vårdcentral.

[image]

[image]

I Olofström finns också den höga bron över Snöflebodaån kvar, ombyggd till cykel- och gångväg. Den låg på sammanbindningsbanan mellan Holje (BKB) och Olofström (SOEJ).

[image]

Nästa hållplats var Rösjö. Den finns bevarad i nära ursprungsskick och ligger några hundra meter söder om Olofströms bilprovning. Här är banvallen omlagd till väg.

Jämshög är riven och kvar finns idag endast jordkällaren. Vid platsen finns idag en gårdsbutik invid väg 121.Strax söder om Jämshög finns minneskorset över banans svåra dödsolycka.

Gränum station är riven och väg 121 går rakt över gamla stationsområdet. En del av godsmagasinet finns idag tillbyggt i en gård.

Kylinge stationshus är kraftigt ombyggd till villa med vita tegelstenar. Delar av godsmagasinet finns inbyggt i en annan magasinsbyggnad.

Banvallen är bitvis synbar och farbar. Från mina fönster på LEG videos kontor/studio kan jag blicka ut på den gamla linjen.