av Thomas K Ohlsson, Tuesday, August 21, 2018, 09:07 (2067 dagar sedan)
I tidernas begynnelse verkar det som att ellok av linjetyp kördes med bägge strömavtagarna aktiva. Numera är som bekant praxis att enbart ha den bakre bygeln aktiv.
- När ändrades detta?
När jag tittar på bilder verkar det ha skett någon gång vid decenieskiftet 1940/50.
undrar
Thomas K Ohlsson
av Per Ljungberg, Tuesday, August 21, 2018, 10:04 (2067 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson
I början bestod kontaktskenan av aluminium. Då hade man två strömavtagare uppe. Någon gång på 1940-talet tror jag att BJ började använda kolslitskenor. Detta fungerade bra och även SJ började med kolslitskenor. Man kom då fram till att endast en kolslitskena räckte.
Det pågick också utveckling av både kontaktledning och strömavtagare för att undvika att kontaktskenan studsade vid högra hastigheter.
av Sune Nylén, Tuesday, August 21, 2018, 10:55 (2067 dagar sedan) @ Per Ljungberg
BJ loken hade kolslitskenor redan från början.De förorsakade mycket problem då de dels var tyngre och bredare så fartvinden lyfte dem. och trycket ökade.Tråden höjdes då för mycket och när man i hög fart passerade sidospår högg skenan i avvikande kontaktledning som inte lyfts tillräckligt, och rev ner denna. Den lutande fronten gjorde det extra knepigt. Den bakre pressades i gengäld ner. Höjde man upptrycket sjönk den inte ned vid nedfällning av strömavtagaren.Det hände vid tillfälle när man stannat att den sjönk ner någon centimeter och ljusbåge uppstod som brände av ledningstråden. Sveriges Enskilda Järnvägars Ingenjörsförenings Meddelanden belyser en del av dessa problem
:-) Sune
av Torbjorn_Forsman, Tuesday, August 21, 2018, 11:29 (2067 dagar sedan) @ Per Ljungberg
Även på senare tid, efter den allmänna övergången till kolslitskenor, har det förekommit att man har kört med båda strömavtagarna uppe i speciella fall. T ex vid kraftig isbildning på kontaktledningen eller hård vind. Jag har för mig att jag har sett i trådar på antingen detta forum eller Postvagnen, att det har talats om att vissa loktyper hade problem med turbulens som gjorde att man var tvungen att ha båda strömavtagarna uppe vid högre hastigheter.
av Stefan Isaksson, Tuesday, August 21, 2018, 20:24 (2067 dagar sedan) @ Torbjorn_Forsman
Jag har för mig att jag har sett i trådar på antingen detta forum eller Postvagnen, att det har talats om att vissa loktyper hade problem med turbulens som gjorde att man var tvungen att ha båda strömavtagarna uppe vid högre hastigheter.
Det verkar konstigt, annars gäller ju att den främre strömavtagaren sätter ledningen i rörelse vilket gör att den bakre strömavtagaren studsar, med påföljande gnistbildning som skadar bygel och framför allt ledning. Och detta problem accentueras av högre hastighet.
På en järnvägsteknisk kurs jag gick i slutet av 80-talet talades det om varför man inte ville multipelköra X2 (som då ännu inte kommit i trafik). Anledningen var att den bakre bygeln - och den gick ju inte precis nära den främre - studsade oacceptabelt mycket på befintlig luftledning. Jag vill minnas att elavdelningen helst ville ha hastighetsnedsättning till 180 eller rentav 160 km/tim vid multipelkörning.
En del av problemet var att äldre svensk luftledning hade en ovanligt låg mekanisk dragspänning, och därför var lätt att sätta i svängning. Skillnaden var om jag kommer ihåg rätt tämligen stor: ca 7 kg i Sverige jämfört med ca 25 kg på kontinenten. Och det var inte bara att hänga på högre vikter, för stolpfundamenten var grunda för att hindra stolparna från att kollapsa i kurvor om man höjde spänningen.
SI
av Överkörmästaren, Tuesday, August 21, 2018, 21:52 (2067 dagar sedan) @ Stefan Isaksson
Jag har för mig att jag har sett i trådar på antingen detta forum eller Postvagnen, att det har talats om att vissa loktyper hade problem med turbulens som gjorde att man var tvungen att ha båda strömavtagarna uppe vid högre hastigheter.
Det verkar konstigt, annars gäller ju att den främre strömavtagaren sätter ledningen i rörelse vilket gör att den bakre strömavtagaren studsar, med påföljande gnistbildning som skadar bygel och framför allt ledning. Och detta problem accentueras av högre hastighet.På en järnvägsteknisk kurs jag gick i slutet av 80-talet talades det om varför man inte ville multipelköra X2 (som då ännu inte kommit i trafik). Anledningen var att den bakre bygeln - och den gick ju inte precis nära den främre - studsade oacceptabelt mycket på befintlig luftledning. Jag vill minnas att elavdelningen helst ville ha hastighetsnedsättning till 180 eller rentav 160 km/tim vid multipelkörning.
En del av problemet var att äldre svensk luftledning hade en ovanligt låg mekanisk dragspänning, och därför var lätt att sätta i svängning. Skillnaden var om jag kommer ihåg rätt tämligen stor: ca 7 kg i Sverige jämfört med ca 25 kg på kontinenten. Och det var inte bara att hänga på högre vikter, för stolpfundamenten var grunda för att hindra stolparna från att kollapsa i kurvor om man höjde spänningen.
SI
kg eller kN?
av Stefan Isaksson, Wednesday, August 22, 2018, 05:20 (2066 dagar sedan) @ Överkörmästaren
kg eller kN?
Kommer inte ihåg.
SI
av Överkörmästaren, Wednesday, August 22, 2018, 08:30 (2066 dagar sedan) @ Stefan Isaksson
kg eller kN?
Kommer inte ihåg.SI
En faktor hundra hit eller dit ;-)
kN ska det nog vara.
av Anders Järvenpää, Wednesday, August 22, 2018, 16:33 (2066 dagar sedan) @ Torbjorn_Forsman
Här i öster kan man inte köra med två eller flera parallellkopplade strömavtagare på statsbanan eftersom det skulle förorsaka jord- och/eller kortslutning i skyddssektionerna som dels alltid är jordade och dels kan matas från olika faser åt vardera hållet (man får ju ca 43 kV = 3-fassystemets huvudspänning över skyddssektionen (25 kV * kvadratroten ur 3) vid fasolikhet). Såvitt jag vet används inte scottkopplade inmatningstransformatorer vid den finska statsbanan vilket leder till att vinkeln mellan olika faser alltid är 120 grader.
När man kör med elektrolok i multipeldrift (Sr2, Sr3) sjunker sth från 200 till 160 eftersom strömavtagarna är för nära varandra. Med motorvagnståg (Sm3 och liknande) torde multipelkörning inte leda till sänkt sth (det är vanligen 6-7 vagnar mellan strömavtagarna).