Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963 (Tidtabeller)

av Gunnar Ekeving, Sunday, September 16, 2018, 00:20 (2021 dagar sedan)

I en tidigare diskussion var det någon som tvivlade på att det funnits ett tåg med namnet "Stålmannen". Nu hittade jag [link=https://ekeving.se/hi/SJdok/tdt/B_163_24ts.pdf]några blad från en SJ tjänstetidtabell [/link] där man kan se tider bland annat för snabbpersontågen Stålmannen och Bergsmannen.

En sak jag inte förstår är "Pt2" i rubriken på de två första sidorna. Pt brukade betyda persontåg, men vad står tvåan för? Anmärkningen att tåget skjutes Södertälje S - Södertälje C verkar egendomlig för de tåg som har "X" efter numret, alltså elektromotorvagnståg (Xoa6, senare X6 antar jag). Menar man att föraren körde från bakre hytten (och biträdet, som skulle finnas på just denna korta sträcka, höll utkik från främre hytten)? Att loktåg sköts i ena riktningen mellan dessa två stationer är däremot välkänt.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Överkörmästaren, Sunday, September 16, 2018, 08:56 (2021 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

I en tidigare diskussion var det någon som tvivlade på att det funnits ett tåg med namnet "Stålmannen". Nu hittade jag [link=https://ekeving.se/hi/SJdok/tdt/B_163_24ts.pdf]några blad från en SJ tjänstetidtabell [/link] där man kan se tider bland annat för snabbpersontågen Stålmannen och Bergsmannen.

Gick dessa med TGOJ-motorvagnar och fortsatte nånstans som inte finns i denna tdt-bok? Men vad gick i så fall 869Y med och vart tog den vägen efter Järna?

En sak jag inte förstår är "Pt2" i rubriken på de två första sidorna. Pt brukade betyda persontåg, men vad står tvåan för?

Även 1, 2 förekommer. Kan det vara olika tidtabellsperioder?

Anmärkningen att tåget skjutes Södertälje S - Södertälje C verkar egendomlig för de tåg som har "X" efter numret, alltså elektromotorvagnståg (Xoa6, senare X6 antar jag). Menar man att föraren körde från bakre hytten (och biträdet, som skulle finnas på just denna korta sträcka, höll utkik från främre hytten)? Att loktåg sköts i ena riktningen mellan dessa två stationer är däremot välkänt.

På en motorvagn verkar det väl mer rimligt att biträdet körde från andra hytten i så fall? Men tabellhuvudet verkar ju vara gemensamt för flera tåg med olika sammansättning, så det kanske inte ska läsas bokstavligt för vart och ett av tågen.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963.

av Leif B, Sunday, September 16, 2018, 09:59 (2021 dagar sedan) @ Överkörmästaren

I en tidigare diskussion var det någon som tvivlade på att det funnits ett tåg med namnet "Stålmannen". Nu hittade jag [link=https://ekeving.se/hi/SJdok/tdt/B_163_24ts.pdf]några blad från en SJ tjänstetidtabell [/link] där man kan se tider bland annat för snabbpersontågen Stålmannen och Bergsmannen.


Gick dessa med TGOJ-motorvagnar och fortsatte nånstans som inte finns i denna tdt-bok?

Ja, de gick med [msg=161352]TGOJ Yoa104[/msg]. Mer om [msg=172500]Bergsmannen och Stålmannen[/msg].

Färgbild med [link=http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=1024357]Bergsmannen på Cst[/link].

Men vad gick i så fall 869Y med och vart tog den vägen efter Järna?

Troligt är väl Yoa6 eller Yoa7. Sådana gick ju (bl a) Södertälje - Nyköping - Norrköping, så tänkbart är att tågsättet fortsatte (under annat tågnummer och/eller i en annan tidtabellsbok) mot Nyköping. Kanske mer troligt är att man behövde ett lokaltåg till Södertälje - Järna vid den tiden och utnyttjade en Yoa6/7 som fanns tillgänglig i Södertälje då.

En sak jag inte förstår är "Pt2" i rubriken på de två första sidorna. Pt brukade betyda persontåg, men vad står tvåan för?


Även 1, 2 förekommer. Kan det vara olika tidtabellsperioder?

Anmärkningen att tåget skjutes Södertälje S - Södertälje C verkar egendomlig för de tåg som har "X" efter numret, alltså elektromotorvagnståg (Xoa6, senare X6 antar jag). Menar man att föraren körde från bakre hytten (och biträdet, som skulle finnas på just denna korta sträcka, höll utkik från främre hytten)? Att loktåg sköts i ena riktningen mellan dessa två stationer är däremot välkänt.


På en motorvagn verkar det väl mer rimligt att biträdet körde från andra hytten i så fall? Men tabellhuvudet verkar ju vara gemensamt för flera tåg med olika sammansättning, så det kanske inte ska läsas bokstavligt för vart och ett av tågen.

Den senare teorin ansluter jag mig till. Att göra det nya årets tdt-bok är ju mycket att kopiera förra årets - och ändra på det som ska ändras. Att då glömma att "flytta ut" kommentaren om skjutning till de tåg som var lokdragna i stället för att som hittills "klumpa ihop" kommentaren i sidhuvudet verkar högst mänskligt, tycker jag. Men jag kan också föreställa mig att det fanns lokförare som inte ansåg att det ingick i deras arbetsuppgifter att gå längs plattformen i Södertälje Södra, utan att det var Tbfh som skulle hålla uppsikt på den sträckan.

Biträdet tror jag hade till uppgift att hålla uppsikt bakåt (från loket) för att kunna se Tbfh:s handsignaler när föraren inte kunde se dem i kurvor. Om man av gammal vana och enligt avtal gjorde så även med Xoa6, vet jag inte.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963.

av Hans Broman, Wednesday, September 26, 2018, 10:40 (2011 dagar sedan) @ Leif B

- - -

Men vad gick i så fall 869Y med och vart tog den vägen efter Järna?


Troligt är väl Yoa6 eller Yoa7. Sådana gick ju (bl a) Södertälje - Nyköping - Norrköping, så tänkbart är att tågsättet fortsatte (under annat tågnummer och/eller i en annan tidtabellsbok) mot Nyköping. Kanske mer troligt är att man behövde ett lokaltåg till Södertälje - Järna vid den tiden och utnyttjade en Yoa6/7 som fanns tillgänglig i Södertälje då.
- - -

Ja, i varje fall under den tidtabellsperioden (tdt 163) gick 869Y Södertälje C - Nyköping C. Sträckan Järna - Nyköping ingår inte i den tidtabellsbok som trådstartaren återgav. Utan tvivel utgjordes tåget av YBoa6 eller YBoa7, troligen också manövervagn UBFo6ye eller UBFo7ye. Jag tror mer på YBoa6 än på YBoa7, utifrån mina minnesbilder från Eskilstuna vid samma tid. Elmotorvagnarna ingick i ett omfattande omlopp från placeringsorten Norrköping till bl a Södertälje, Strängnäs och Eskilstuna.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Anders.k., Sunday, September 16, 2018, 11:20 (2021 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

I en tidigare diskussion var det någon som tvivlade på att det funnits ett tåg med namnet "Stålmannen". Nu hittade jag [link=https://ekeving.se/hi/SJdok/tdt/B_163_24ts.pdf]några blad från en SJ tjänstetidtabell [/link] där man kan se tider bland annat för snabbpersontågen Stålmannen och Bergsmannen.

En sak jag inte förstår är "Pt2" i rubriken på de två första sidorna. Pt brukade betyda persontåg, men vad står tvåan för? Anmärkningen att tåget skjutes Södertälje S - Södertälje C verkar egendomlig för de tåg som har "X" efter numret, alltså elektromotorvagnståg (Xoa6, senare X6 antar jag). Menar man att föraren körde från bakre hytten (och biträdet, som skulle finnas på just denna korta sträcka, höll utkik från främre hytten)? Att loktåg sköts i ena riktningen mellan dessa två stationer är däremot välkänt.

Tvåan står för andra klass.
Någon form av samlingsbenämning för hela gruppen tåg på sidan.

M.V.H Anders.k.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Gunnar Ekeving, Sunday, September 16, 2018, 12:17 (2021 dagar sedan) @ Anders.k.

Tvåan står för andra klass.
Någon form av samlingsbenämning för hela gruppen tåg på sidan.

M.V.H Anders.k.

ja, så är det förstås! Jag ser nu att det på liknande sätt finns (på sidan 54) "Blt2", och under denna rubrik kommer tre stycken elmotorvagnståg som uppenbarligen var blandade tåg med endast andra klass.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Anders.k., Sunday, September 16, 2018, 12:40 (2021 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Scannade lite snabbt tågen ur 1951 års tidtabell.
Då var det 3 klass.

Hela boken fick inte plats i scannern så det ser lite märkligt ut.

[img]http://godsvagnar.se/Index/Saml/T151.jpg[/img]

M.V.H Anders.k.

En anmärkning i tidtabellsboken.

av S-O Johansson, Monday, September 17, 2018, 23:37 (2019 dagar sedan) @ Anders.k.

Scannade lite snabbt tågen ur 1951 års tidtabell.
Då var det 3 klass.

Hela boken fick inte plats i scannern så det ser lite märkligt ut.

[img]http://godsvagnar.se/Index/Saml/T151.jpg[/img]

M.V.H Anders.k.

Anmärkningen till tåg 309 om framväxlande till viadukten vid bangårdens södra ände för påstigande från Baltic och sedan åter är intressant. Baltic skall ha varit en fabrik i området mellan järnvägen och Igelstaviken. Först ha tillverkat separatorer. Nedlagd 1927 efter brand. Senare även namn på en fabrik i Södertälje för tillverkning av Lättviktare.
I en historik över Södertälje står det att arbetarna bodde nere i Södertälje stad och pendlade med tåg.
Kan tåg 309 varit ett av dem och hur länge höll man på så här kan man undra? Och hade man någon slags plattform för av- och påstigning där? Roligt om någon vet mer om detta.

Plattformen för påstigande från Baltic.

av S-O Johansson, Wednesday, September 19, 2018, 22:19 (2017 dagar sedan) @ S-O Johansson

Scannade lite snabbt tågen ur 1951 års tidtabell.
Då var det 3 klass.

Hela boken fick inte plats i scannern så det ser lite märkligt ut.

[img]http://godsvagnar.se/Index/Saml/T151.jpg[/img]

M.V.H Anders.k.


Anmärkningen till tåg 309 om framväxlande till viadukten vid bangårdens södra ände för påstigande från Baltic och sedan åter är intressant. Baltic skall ha varit en fabrik i området mellan järnvägen och Igelstaviken. Först ha tillverkat separatorer. Nedlagd 1927 efter brand. Senare även namn på en fabrik i Södertälje för tillverkning av Lättviktare.
I en historik över Södertälje står det att arbetarna bodde nere i Södertälje stad och pendlade med tåg.
Kan tåg 309 varit ett av dem och hur länge höll man på så här kan man undra? Och hade man någon slags plattform för av- och påstigning där? Roligt om någon vet mer om detta.

Hittade denna bild tagen vid södra infarten till Södertälje södra på Samlingsportalen. Nog ser det ut som en träplattform som löper längs med nedspåret. Måste vara denna som man syftar på i anmärkningen till tåg 309 i tidtabellsboken.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE01864

Plattformen för påstigande från Baltic.

av ArneL, Monday, September 24, 2018, 17:32 (2013 dagar sedan) @ S-O Johansson

Hittade denna bild tagen vid södra infarten till Södertälje södra på Samlingsportalen. Nog ser det ut som en träplattform som löper längs med nedspåret. Måste vara denna som man syftar på i anmärkningen till tåg 309 i tidtabellsboken.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE01864

Nej, det där är plattformen vid Södertälje Havsbad som låg ca 600-700 m längre söderut, nära tunneln vid Ström ( nuv. S-e syd).

Plattformen för balticarbetarna borde ha legat i anslutning till vägporten Balticvägen/Svalängsvägen, men jag har inget minne av någon plattform där.

Det finns fortfarande sex kraftiga plintar i slänten norr om vägporten, men dessa har jag trott är rester av ett ställverk, men kanske var det där plattformen låg?
/A

En anmärkning i tidtabellsboken.

av Hans Broman, Wednesday, September 26, 2018, 10:42 (2011 dagar sedan) @ S-O Johansson

- - -

Anmärkningen till tåg 309 om framväxlande till viadukten vid bangårdens södra ände för påstigande från Baltic och sedan åter är intressant. Baltic skall ha varit en fabrik i området mellan järnvägen och Igelstaviken. Först ha tillverkat separatorer. Nedlagd 1927 efter brand. Senare även namn på en fabrik i Södertälje för tillverkning av Lättviktare.
I en historik över Södertälje står det att arbetarna bodde nere i Södertälje stad och pendlade med tåg.
Kan tåg 309 varit ett av dem och hur länge höll man på så här kan man undra? Och hade man någon slags plattform för av- och påstigning där? Roligt om någon vet mer om detta.

För säkerhets skull vill jag vara petig och betona att det handlar om tåg "309 Se" och inte om tåg 309. Det senare gick Stockholm - Eskilstuna, och 309 Se var ett lokalt matartåg inom Södertälje ställverksområde.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av 53 Wadsten, Sunday, September 16, 2018, 12:47 (2021 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Om jag inte minns fel gick det blandade person ttåget 3009 med avgång Cst 23.35 ända till Hässleholm. Mycket intressant läsning.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Hans Broman, Wednesday, September 26, 2018, 10:29 (2011 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Om jag inte minns fel gick det blandade person ttåget 3009 med avgång Cst 23.35 ända till Hässleholm. Mycket intressant läsning.

Ja, det gick till och med till Malmö C, efter att ha förbigåtts i Hässleholm av snabbpersontåget 1719 Falköping - Nässjö - Malmö. Bt 3009 hade sovvagnar, Stockholm - Alvesta och Stockholm - Nässjö - Jönköping. Mellan Nässjö och Tjörnarp stannade tåget vid varje station och hållplats, trettio uppehåll, varav några var behovsuppehåll. Men mellan Västerljung och Nässjö var det bara åtta uppehåll i den här tidtabellsårgången, tdt 163.

Tidigare hade bt 3009 i många år hetat pt 109. På nordgång hette motsvarande tåg 3010 resp 110.

Tåg 3010

av Gunnar Olson, Wednesday, September 26, 2018, 11:04 (2011 dagar sedan) @ Hans Broman

Om jag inte minns fel gick det blandade person ttåget 3009 med avgång Cst 23.35 ända till Hässleholm. Mycket intressant läsning.


Ja, det gick till och med till Malmö C, efter att ha förbigåtts i Hässleholm av snabbpersontåget 1719 Falköping - Nässjö - Malmö. Bt 3009 hade sovvagnar, Stockholm - Alvesta och Stockholm - Nässjö - Jönköping. Mellan Nässjö och Tjörnarp stannade tåget vid varje station och hållplats, trettio uppehåll, varav några var behovsuppehåll. Men mellan Västerljung och Nässjö var det bara åtta uppehåll i den här tidtabellsårgången, tdt 163.

Tidigare hade bt 3009 i många år hetat pt 109. På nordgång hette motsvarande tåg 3010 resp 110.

3010 hade uppehåll på nästan alla platser ända från Malmö till Nässjö. Jag åkte Åkarp-Lund med detta tåg rätt många gånger senhösten, vintern (som var väldigt kort där då) och tidiga våren 1964/65. Sist i tåget gick en låst sovvagn, som var skyltad Landskrona-Eslöv-Stockholm. I Åkarp lastades på 3010 in många paket med snittblommor från handelsträdgårdar i Nordanå till Hötorgshallen i Stockholm.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av /jes, Monday, September 17, 2018, 09:22 (2020 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

SvK juni 1962. Tågen går till och från Ludvika men i kursvagnsförteckningen anges Kopparberg.

[img]https://i.imgur.com/9SMHYqB.jpg?1[/img]

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Christer Fredriksson, Monday, September 17, 2018, 09:30 (2020 dagar sedan) @ /jes

Beroende på att Bergsmannen utgick från Kopparberg till Ludvika på morgonen samt återgick till Kopparberg från Ludvika på Kvällen, båda tågen som rälsbuss.

Vad gäller förarna för dessa tåg har jag tidigare redogjort på Forumet, dvs vem skulle köra rälsbussar samt vem skulle köra tåg, här blev det strid mellan TGOJ och facket!

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Hans Broman, Wednesday, September 26, 2018, 10:47 (2011 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Beroende på att Bergsmannen utgick från Kopparberg till Ludvika på morgonen samt återgick till Kopparberg från Ludvika på Kvällen, båda tågen som rälsbuss.

Vad gäller förarna för dessa tåg har jag tidigare redogjort på Forumet, dvs vem skulle köra rälsbussar samt vem skulle köra tåg, här blev det strid mellan TGOJ och facket!

Jag har inga synpunkter om vilken personalkategori som faktiskt körde Yoa 104 som morgontåg Kopparberg - Ludvika och kvällståg Ludvika - Kopparberg, och vilket tågslag som angavs i tjänstetidtabellen. Men jag kan konstatera att det tågparet annonserades i Sveriges Kommunikationer som persontåg och inte rälsbuss. alltså samma annonsering som för Bergsmannen men inte som för övriga tåg på linjen Frövi - Ludvika.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Christer Fredriksson, Wednesday, September 19, 2018, 22:59 (2017 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Tågnumren!

Hur kunde man tillåta att ett och samma tågnummer användes för tåg i två riktningar på samma bandel, dvs både upp och ned?

Udda- och Jämna tågnummer, den principen har man tydligen frångott!
Fanns det fler sträckor i Sverige med samma typ av tågnumrens användning?

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Ola Almquist, Wednesday, September 19, 2018, 23:33 (2017 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Tågnumren!

Hur kunde man tillåta att ett och samma tågnummer användes för tåg i två riktningar på samma bandel, dvs både upp och ned?

Udda- och Jämna tågnummer, den principen har man tydligen frångott!
Fanns det fler sträckor i Sverige med samma typ av tågnumrens användning?

Samma bandel? Jag är inte riktigt med men jag har varit uppe för länge...
Inte riktigt samma sak men på [link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/tidtabell-norsholm-vastervik-hultsfred-1933/]NVHJ[/link] hade "södergående" tåg udda nummer och "norrgående" jämna vilket innebar att sträckan Jenny - Västervik trafikerades av tåg i båda riktningarna med både udda och jämna nummer. Detta ändrades efter förstatligandet så att tåg från Hultsfred fick udda nummer trots att de gick norrut.

M.v.h.
Ola

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av yngve nilsson, Saturday, September 22, 2018, 12:35 (2015 dagar sedan) @ Ola Almquist

Det fanns fler bandelar med denna konstiga ordning. Mellan Kalmar C och Kalmar V gick jämna tåg och udda tåg åt samma håll. Således mötte tåg 212 tågen 205 och 256 i Kalmar C, tåg 256 mötte tåg 222 i Kalmar V.
Även mellan Kristianstad och Karpalund blev det på detta sätt då men ändrade tågnummren på tågen Malmö-Karlskrona men inte på tågen Hästveda-Kristianstad.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - mötesbilder

av Kjell Aghult, Saturday, September 22, 2018, 13:51 (2015 dagar sedan) @ yngve nilsson

Liknande var det Arvika-Gilserud (förgreningsväxel), tills denna blev fjärrstyrd 1951. Tågriktningen Laxå > Charlottenberg hade då jämna nummer. Ett sådant tåg kunde i Arvika möta
ett annat "jämnt tåg" från Årjängsbanan. Och ett "udda" utgångståg mot Åj möta ett tåg av samma slag från Charlottenberg. På resp. tågs egen linje stämde förstås nummerindelningen.

Gilserud ansågs från 1959 ingå i Arvika stn. Nummerriktningen på Nordvästra Stambanan vändes 1962, föranlett av "förbigångskurvan" i Laxå (Genomgående tåg t/fr Hallsberg).

Sedan fanns Daglösen-Hornkullen. Ett tåg t ex Filipstad > Kristinehamn kunde i Dgö möta ett
udda tåg från Hällefors och/eller ett jämnt från Khn.

Hkn blev fjärrstyrd först 1973, efter nio års lokalklarering (´SJ längsta provisorium?´).
Först 1984 (25 år efter Gilserud) ansågs platsen ingå i Daglösen stn.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Kjell Aghult, Thursday, September 20, 2018, 06:37 (2017 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Tågnumren!

Hur kunde man tillåta att ett och samma tågnummer användes för tåg i två riktningar på samma bandel, dvs både upp och ned?

Udda- och Jämna tågnummer, den principen har man tydligen frångott!

Specialinstruktion gällde, enligt 1961 års linjebok.

Södertälje S och C hade sedan 1945 gemensamt elektriskt ställverk. Södertälje C var enbart "växlingssignalerad " med just sådana dvärgsignaler (Södra hade normal signalering). I linjebeskrivningen anges sträckan också som del av Södertälje S utan eget linjeavsnitt.
Den står under sträckan Stockholm-Hallsberg.

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Christer Fredriksson, Thursday, September 20, 2018, 13:42 (2017 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Gavs avgång från Tkl vid Se resp. Ses för dessa tåg med tanke på "växlingssignalering" och samma ställverk?

Stålmannen och skjutning i Södertälje - tidtabell från 1963

av Kjell Aghult, Thursday, September 20, 2018, 15:47 (2017 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Gavs avgång från Tkl vid Se resp. Ses för dessa tåg med tanke på "växlingssignalering" och samma ställverk?

"Avgång" vid Centralen gavs av tågvakten - som i då gällande 1959 års Säo var en stationstjänsteman. Tkl vid Södra gav körtillåtelse med växlingsdvärg. På sin egen station gav han "avgång" i vanlig ordning - ingen avvikelse är föreskriven.

Slopandet av tkl avångssignalering vid Södra skedde först 1983. Det var en av de första lokalbevakade icke-storstadsstationerna där så skedde, dessutom med tåganmälan mot
Eskilstunabanan. Saken följdes också intresserat av berörda.