Närbörjade Ra och Rb gå på mellersta Norrland? (Järnväg allmänt)

av Mattias Jansson, Saturday, September 29, 2018, 19:39 (2007 dagar sedan)

I min SvKom från 1967 är det redan ganska gott om expresståg på stambanorna i södra Sverige, så åtminstone fram tills att Rc började levereras bör alla de tio Ra-loken ha gått åt till expresstågskörning, något förenklat på VSb och SSb samt VKB. Sannolikt bör även de sex Rb-loken ha passat där. (Att det fanns Xoa5 och Xoa8 samt Yoa2 är sant, men det lär inte ha räckt utan Ra/b-loken i alla fall.)

Den tidtabell jag tittar i är från september 1967 och då bör det ha hunnit levereras ett tiotal Rc-lok, men samtidigt så ökade man ytterligare snäll-och expresstågsutbudet i samband med tidtabellsskiftet 1968.

På 70-talet gick Rb väl ofta på Östersund fram till slopningen, och Ra gick mycket på Ostkustbanan, men när började dessa tjänstgöringar? Jag får för mig att det knappast kan ha varit så tidigt som 1967 eftersom de innan dess var fullt sysselsatta söderöver, men har någon koll på när Ra och Rb blev vanligt förekommande i nedre Norrlandstrafiken?

Närbörjade Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av IH, Saturday, September 29, 2018, 21:07 (2007 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Som du skriver så var det när Rc-loken hade levererats i tillräckligt antal för att vara dragare på stambanorna för express- och snälltåg som Ra och Rb kunde började användas för tåg till Norrland. På 60-talet innan Rc levererades så användes lok littera F, Ra och Rb för express- och snälltåg. Förutom VSB, SSB och VKB så gick det snälltåg Stockholm-Oslo. Antalet snälltåg på dessa banor ökade i slutet på 60-talet när Rc-loken började levereras. De första loken som förflyttades till andra banor var F-loken. "överblivna" snälltågslok började också användas i persontåg på stambanorna som tidigare dragits av Dk/Du/Da-lok som tåg Stockholm-Östergötland och Stockholm-Värmland.

Det här ger Dig inget svar på frågan.

Närbörjade Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Oskar F, Saturday, September 29, 2018, 21:57 (2007 dagar sedan) @ IH

Jag roade mig att snabbt titta i Samlingsportalens bildsamling. Det finns enstaka bilder på såväl Ra som Rb norr om Stockholm från 1965, som denna på Rb i Storlien 1965. 1970 tycks i alla fall Ra förekomma mer frekvent på Ostkustbanan av bilderna att döma och det finns även en bild på Rb i Gävle respektive Hudiksvall samma år. Den här färgbilden på Ra i Söderhamn 1973 är fin.

Samlingsportalen har vissa luckor i samlingarna, men att döma av frekvensen skulle jag tro att loken har haft enstaka tåg till Mellannorrland under andra halvan av 1960-talet men att det blev huvudsaklig tjänst runt 1970. Någon som har omloppsplaner eller liknande och kan bekräfta?

Närbörjade Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Lennart Petersen, Saturday, September 29, 2018, 22:12 (2007 dagar sedan) @ Oskar F

Jag roade mig att snabbt titta i Samlingsportalens bildsamling. Det finns enstaka bilder på såväl Ra som Rb norr om Stockholm från 1965, som denna på Rb i Storlien 1965. 1970 tycks i alla fall Ra förekomma mer frekvent på Ostkustbanan av bilderna att döma och det finns även en bild på Rb i Gävle respektive Hudiksvall samma år. Den här färgbilden på Ra i Söderhamn 1973 är fin.

Samlingsportalen har vissa luckor i samlingarna, men att döma av frekvensen skulle jag tro att loken har haft enstaka tåg till Mellannorrland under andra halvan av 1960-talet men att det blev huvudsaklig tjänst runt 1970. Någon som har omloppsplaner eller liknande och kan bekräfta?

Rb hade ju aningen lägre sth ,120km/h , varav följer att dom kanske inte var det bästa för expresståg på SSb och VSb. Jag kan i vart fall inte erinra mog att jag åkt eller sett dom på dessa banor. Godståg bör ju ha fungerat förstås.

Närbörjade Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Bengt Löfgren, Sunday, September 30, 2018, 08:12 (2007 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Jag roade mig att snabbt titta i Samlingsportalens bildsamling. Det finns enstaka bilder på såväl Ra som Rb norr om Stockholm från 1965, som denna på Rb i Storlien 1965. 1970 tycks i alla fall Ra förekomma mer frekvent på Ostkustbanan av bilderna att döma och det finns även en bild på Rb i Gävle respektive Hudiksvall samma år. Den här färgbilden på Ra i Söderhamn 1973 är fin.

Samlingsportalen har vissa luckor i samlingarna, men att döma av frekvensen skulle jag tro att loken har haft enstaka tåg till Mellannorrland under andra halvan av 1960-talet men att det blev huvudsaklig tjänst runt 1970. Någon som har omloppsplaner eller liknande och kan bekräfta?

Rb hade ju aningen lägre sth ,120km/h , varav följer att dom kanske inte var det bästa för expresståg på SSb och VSb. Jag kan i vart fall inte erinra mog att jag åkt eller sett dom på dessa banor. Godståg bör ju ha fungerat förstås.

Jag gjorde min värnplikt i Göteborg från sommaren 1964 till våren 1965. Rb3 1006 användes då flitigt i snälltåg på linjen Göteborg- Stockholm.

Närbörjade Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av IH, Sunday, September 30, 2018, 08:45 (2007 dagar sedan) @ Oskar F

I och med att Rb-loken var provlok så blev nog de använda på många olika linjer. På 60-talet så såg jag ofta Ra-, Rb- och F-loken på stambanan Södertälje-Flen. Det var ju svårt att avgöra vilken sträcka tågen gick utom för Oslo-tågen som hade blandat norska och svenska vagnar. Vad jag minns så drogs Oslo-tågen av F- eller Ra-lok på 60-talets mitt. Jag har inget minne av att jag såg Rb i Oslo-tåg. Det kan ju ha förekommit för jag såg ju långt ifrån alla tåg.

Reservation för att minnet inte är så exakt, i synnerhet inte när det gäller årtal. Det kan ha varit i slutet på 60-talet och tidigt 70-tal som det ibland var Ra i Oslo-tågen. Min uppfattning är att från ungefär 1973 så var det bara Rc-lok som drog persontåg på sträckan Järna-Flen. I Södertälje Södra kunde man se andra loktyper som drog persontåg, men då var det till Eskilstuna eller möjligen ett tåg som gick över Nyköping med slutdestination Norrköping eller Nyköping.

Närbörjade Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Johnny, Saturday, September 29, 2018, 22:10 (2007 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Jag har alltid varit tågintresserad, men började hålla koll på lok- och vagntyper runt 1970. Då var Ra och Rb borta från Göteborg-Stockholm, expresstågen drogs av Rc och snälltågen av Rc eller F. Vintern 1972 var jag i Ånn och då syntes Rb ofta i tågen till och från Storlien.

Lite OT i förhållande till din fråga, men användningen av lok i resandetågen till och från Göteborg såg ut ungefär så här, utöver vad som nämns ovan (efter vad jag kommer ihåg) runt 1970:

Anslutningstågen 755/756 till Lapplandspilen skiftade från F till Rc ca 1970.
På Västkustbanan gick loktågen med F eller Rc förutom det enda persontågsparet som gick med Du eller Da, ett expresståg (Örestad?) gick med X5. På Boråsbanan gällde Du/Dk/Da, På Bohusbanan var det Du/Dk eller Da förutom 16.20 från Göteborg till Uddevalla som gick med Ma, X5/X8 och X7 förekom också. På Bergslagsbanan användes Du/Dk eller Bk, 1973 kom F hit. Oslotågen gick med El11 eller El13, ca 1975 kom F-loken även hit. Lokaltågen till Alingsås gick med Du/Dk, Hg eller X7.

Närbörjade Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Kjell Aghult, Sunday, September 30, 2018, 08:48 (2007 dagar sedan) @ Johnny

Anslutningstågen 755/756 till Lapplandspilen skiftade från F till Rc ca 1970.

Vad jag minns gick dessa tåg med Ma tills Rc insattes. Litterabytet medgav höjd sth
Hallsberg <> Göteborg. Jag vill minnas att Ma gjorde en fyllnadstur på Uddevalla mitt på
dagen.

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Sven Bårström, Sunday, September 30, 2018, 09:34 (2007 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Ra-loken gick i expresståget Ostkusten mellan Härnösand och Stockholm (tåg 55 och 56/66) ganska tidigt. Det bör ha varit när alla tio loken levererats, alltså 1961 eller 1962.
I samband med den stora tidtabellsreformen 1968 sattes Ra-lok in i fler tåg på Ostkustbanan. Det gällde tågen 96 - 261 och 262 - 95 Stockholm - Sundsvall - Mjölby och åter och också fortsättningsvis i Ostkusten, som efter 1965 hade numren 97/98.. Det året hade man fått ett ganska stort antal Rc1 och Rc2 i trafik. Dessa gick då bl a i expresstågen på Västra och Södra stambanorna.
Jag har också ett minne av att tågen 755/756 Krylbo - Hallsberg - Göteborg omkring 1970 drogs av Ma-lok, som senare ersattes med Rc för högre hastighet. Samtidigt hade tågen 751/752 Krylbo - Västerås - Norrköping - Malmö F-lok vid den tiden.
I ett inlägg sägs att Ra har gått på Västkustbanan i något expresståg. Det har jag inget minne av; däremot att alla expresstågen där fr o m tdt 166 (tror jag) och några år framåt gick med X0a5 eller möjligen ibland med X0a8.
Sven B

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Oskar F, Sunday, September 30, 2018, 10:37 (2007 dagar sedan) @ Sven Bårström

Ra-loken gick i expresståget Ostkusten mellan Härnösand och Stockholm (tåg 55 och 56/66) ganska tidigt. Det bör ha varit när alla tio loken levererats, alltså 1961 eller 1962.
I samband med den stora tidtabellsreformen 1968 sattes Ra-lok in i fler tåg på Ostkustbanan. Det gällde tågen 96 - 261 och 262 - 95 Stockholm - Sundsvall - Mjölby och åter och också fortsättningsvis i Ostkusten, som efter 1965 hade numren 97/98.

Bra, då vet vi att enstaka tåg har haft Ra på Ostkustbanan under nästan hela 1960-talet.

Det året hade man fått ett ganska stort antal Rc1 och Rc2 i trafik. Dessa gick då bl a i expresstågen på Västra och Södra stambanorna.

Jag antar att du syftar på 1968. Vid tidtabellsskiftet i maj det året fanns högst 20 Rc(1) under förutsättning att alla levererats, varav ett eller flera lok åtminstone tidvis var uppbundna i prov för att bemästra signalstörningar. Man utökade också expresstågstrafiken i tidtabellsreformen 1968 vilket ökade behovet av lok för sth 130 km/h. Rc2 kom först 1969. Det verkar därför inte troligt att någon större omflyttning av Ra och Rb gjordes förrän flera Rc2-lok levererats. 1970?

I ett inlägg sägs att Ra har gått på Västkustbanan i något expresståg. Det har jag inget minne av; däremot att alla expresstågen där fr o m tdt 166 (tror jag) och några år framåt gick med X0a5 eller möjligen ibland med X0a8.
Sven B

Tre expresstågspar på Västkustbanan gick med Xoa5 från våren 1967 (Nordens Järnvägar 1968, s. 27).

Kan också tillägga att Rb-loken omstationerades från Hagalund till Ånge någon gång runt 1970 (nämns i Nordens Järnvägar 1972 men inte exakt vilket år), vilket bör ha varit i samband med att de började trafikera Mellannorrland mer frekvent.

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Sven Bårström, Sunday, September 30, 2018, 11:02 (2007 dagar sedan) @ Oskar F

Det finns lite mer att säga om det här.
Till att börja med gick det också ett Ra i expresståget "Jämten", (tågen 81 och 82) Östersund - Bollnäs - Stockholm från början av 60-talet. Man hade då alltså Ra i tågen 85, 86/60 (Stockholmaren) och 89/59, 90 (Göteborgaren) Stockholm - Göteborg, i tågen 15, 16 (Öresundspilen) och 45, 46 (Skåningen) Stockholm - Malmö, i tågen 55, 56/66 (Ostkusten) Härnösand - Stockholm och i tågen 81, 82 (Jämten) Östersund - Stockholm. Det innebär ett nettobehov av sex lok. Var gick de övriga vid den tiden?
I och med tdt 166 började den stora reformationen av tågtrafikupplägget i Sverige. Då började expresstågen 55, 56 och 57, 58 (nya nummer efter nummerreformen 1965) gå mellan Stockholm och Oslo. En tid, troligen från början, hade dessa tåg Ra-lok. Det året gick trafiken som tidigare på de andra linjerna, vilket 1966 alltså sysselsatte åtta Ra-lok, vilket väl verkar ett ganska rimligt utnyttjande. Men var gick dessa två Ra-lok före 1966?
I tdt 167 kom det nya upplägget på bl a Stockholm - Göteborg och Göteborg - Malmö; från tdt 168 på resten av nätet med Stockholm - Malmö och Norrlandslinjerna som viktigaste ingrediens. Då ökade Ra-trafiken bl a på Ostkustbanan och Rb-trafiken mot Ånge och Östersund.
Sven B

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Oskar F, Sunday, September 30, 2018, 14:38 (2006 dagar sedan) @ Sven Bårström

Det finns lite mer att säga om det här.
Till att börja med gick det också ett Ra i expresståget "Jämten", (tågen 81 och 82) Östersund - Bollnäs - Stockholm från början av 60-talet. Man hade då alltså Ra i tågen 85, 86/60 (Stockholmaren) och 89/59, 90 (Göteborgaren) Stockholm - Göteborg, i tågen 15, 16 (Öresundspilen) och 45, 46 (Skåningen) Stockholm - Malmö, i tågen 55, 56/66 (Ostkusten) Härnösand - Stockholm och i tågen 81, 82 (Jämten) Östersund - Stockholm. Det innebär ett nettobehov av sex lok. Var gick de övriga vid den tiden?

Kan det vara den dubblerade Öresundspilen respektive Skåningen där dessa två "saknade" Ra-lok gick före 1966? I Sveriges kommunikationer 10/1965 (tdt 165) går Öresundspilen (med dåtidens tågnummer X2/X4) med vagnar från såväl Malmö som Köpenhamn över Hälsingborg. O, To, F och vardag före helgdag gick såväl X2 som X4 med 10 minuters lucka mot Stockholm, övriga dagar som enbart X4 med direktvagnar från båda destinationerna. Med Skåningen (X7) respektive Skåningen direkt (X9) på sydgång från Stockholm med 25 minuters lucka på eftermiddagen (samma gångdagar) gick dock inga direktvagnar till Köpenhamn utan båda grenarna gick till Malmö.

I och med tdt 166 började den stora reformationen av tågtrafikupplägget i Sverige. Då började expresstågen 55, 56 och 57, 58 (nya nummer efter nummerreformen 1965) gå mellan Stockholm och Oslo. En tid, troligen från början, hade dessa tåg Ra-lok.

Det finns en bild på Ra med expresståg i Arvika i juli 1966 (Foto: Björn Malmer) publicerad i boken "Nordvästra stambanan" (Forsaeus, 2012). Samma källa anger också att Ra-loken försvann från Stockholm-Oslo 1973 (ersattes då av F-lok).

Det året gick trafiken som tidigare på de andra linjerna, vilket 1966 alltså sysselsatte åtta Ra-lok, vilket väl verkar ett ganska rimligt utnyttjande. Men var gick dessa två Ra-lok före 1966?

I tdt 167 kom det nya upplägget på bl a Stockholm - Göteborg och Göteborg - Malmö; från tdt 168 på resten av nätet med Stockholm - Malmö och Norrlandslinjerna som viktigaste ingrediens. Då ökade Ra-trafiken bl a på Ostkustbanan och Rb-trafiken mot Ånge och Östersund.
Sven B

Från 1968 (tdt 168) insattes på Ostkustbanan X95/X96 (som ersatte S971/S972) och S261/S262 (Ostkustbanan 1927-1977; Palén (red) SJK 24/1977). Expresstågen gick väl sannolikt med Ra, men snälltågen?

En annan sak jag funderar på är vilken axellast som tilläts på Ostkustbanan vid tillfället. Under 1950-talet tilläts enbart 15 ton vilket var en anledning till att ombalanserade Da-lok skötte mycket av tågtjänsten efter elektrifieringen. Rälsbytet Gävle-Sundsvall från 34 kg/m till 43 kg/m färdigställdes 1959 (Palén (red.), 1977) varefter man sannolikt kunde höja axellasten (till 18 eller 20 ton?). Även Ra-loken har moderat axellast, medan Rb-loken har 18,5-19 tons axellast. Var det något problem på 1960-talet, på Ostkustbanan eller mot Östersund?

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Kjell Friberg, Sunday, September 30, 2018, 14:51 (2006 dagar sedan) @ Oskar F

1965 gick Ra i dagtåg till Oslo. Jag såg Ra 988 i Oslo vid minst två tillfällen i samband med semestern detta år.

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland? STAX?

av BD, Sunday, September 30, 2018, 18:29 (2006 dagar sedan) @ Oskar F

En annan sak jag funderar på är vilken axellast som tilläts på Ostkustbanan vid tillfället. Under 1950-talet tilläts enbart 15 ton vilket var en anledning till att ombalanserade Da-lok skötte mycket av tågtjänsten efter elektrifieringen. Rälsbytet Gävle-Sundsvall från 34 kg/m till 43 kg/m färdigställdes 1959 (Palén (red.), 1977) varefter man sannolikt kunde höja axellasten (till 18 eller 20 ton?). Även Ra-loken har moderat axellast, medan Rb-loken har 18,5-19 tons axellast. Var det något problem på 1960-talet, på Ostkustbanan eller mot Östersund?


Nog kördes det med högre axellast än 15 ton på OKB söder om Sundsvall på 1950-talet. B-loken hade 16 ton axellast och litt G6 17 ton. Med rälsvikten 34 kg/m gick det tydligen utmärkt

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland? STAX?

av Oskar F, Sunday, September 30, 2018, 21:33 (2006 dagar sedan) @ BD

En annan sak jag funderar på är vilken axellast som tilläts på Ostkustbanan vid tillfället. Under 1950-talet tilläts enbart 15 ton vilket var en anledning till att ombalanserade Da-lok skötte mycket av tågtjänsten efter elektrifieringen. Rälsbytet Gävle-Sundsvall från 34 kg/m till 43 kg/m färdigställdes 1959 (Palén (red.), 1977) varefter man sannolikt kunde höja axellasten (till 18 eller 20 ton?). Även Ra-loken har moderat axellast, medan Rb-loken har 18,5-19 tons axellast. Var det något problem på 1960-talet, på Ostkustbanan eller mot Östersund?

Nog kördes det med högre axellast än 15 ton på OKB söder om Sundsvall på 1950-talet. B-loken hade 16 ton axellast och litt G6 17 ton. Med rälsvikten 34 kg/m gick det tydligen utmärkt

Var det generellt 17 tons tillåten axellast, eller 17 tons största lokaxellast med begränsad hastighet? Har sett någonstans att ombalanseringsmöjligheten för Da (5 x 15 tons axellast istället för 12+17+17+17+12 ton) var tänkt för nyelektrifierade sträckor under 1950-talet, och Ostkustbanan var en, Borås-Alvesta en annan (men jag kan inte ange någon källa så det vore intressant om någon kunde bekräfta eller dementera).

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland? OKB STAX?

av Leif B, Sunday, September 30, 2018, 22:43 (2006 dagar sedan) @ Oskar F

En annan sak jag funderar på är vilken axellast som tilläts på Ostkustbanan vid tillfället. Under 1950-talet tilläts enbart 15 ton vilket var en anledning till att ombalanserade Da-lok skötte mycket av tågtjänsten efter elektrifieringen. Rälsbytet Gävle-Sundsvall från 34 kg/m till 43 kg/m färdigställdes 1959 (Palén (red.), 1977) varefter man sannolikt kunde höja axellasten (till 18 eller 20 ton?). Även Ra-loken har moderat axellast, medan Rb-loken har 18,5-19 tons axellast. Var det något problem på 1960-talet, på Ostkustbanan eller mot Östersund?

Nog kördes det med högre axellast än 15 ton på OKB söder om Sundsvall på 1950-talet. B-loken hade 16 ton axellast och litt G6 17 ton. Med rälsvikten 34 kg/m gick det tydligen utmärkt


Var det generellt 17 tons tillåten axellast, eller 17 tons största lokaxellast med begränsad hastighet? Har sett någonstans att ombalanseringsmöjligheten för Da (5 x 15 tons axellast istället för 12+17+17+17+12 ton) var tänkt för nyelektrifierade sträckor under 1950-talet, och Ostkustbanan var en, Borås-Alvesta en annan (men jag kan inte ange någon källa så det vore intressant om någon kunde bekräfta eller dementera).

OKB hade väl länge lägre STAX norr om Sundsvall? (Eller var det bara norr om Härnösand??) Pengarna höll på att ta slut när man byggt så långt och man fick sänka standarden ännu mer för att pengarna skulle räcka fram till Sollefteå.

Så jag misstänker att det var med tanke på den norra delen som man fick balansera om Da-lok - liksom A-loken tidigare.

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland? STAX?

av Sven Bårström, Monday, October 01, 2018, 10:04 (2006 dagar sedan) @ Oskar F

Jag håller med om att ha läst motiven för att göra Da-loken ombalanserbara till stax 15 ton. Enligt vad jag kommer ihåg var OKB och linjerna Alvesta - Kalmar/Karlskrona motiven för detta. Som jag sagt i ett annat inlägg var OKB byggd för 80 km/h söder om Sundsvall för alla dåtida ånglok. Ungefär vid eldriftens införande under 50-talets mitt (kanske aningen senare) byttes de gamla 34-kg-rälerna ut mot SJ 43 (fortfarande i grusballast), vilket generellt medgav 90 km/h.
Mellan Sundsvall och Härnösand gällde från början lägre hastighet, både med hänsyn till spårets dimensioner och linjeföringen. Under min Sundsvallstid (1967 - 69) vill jag minnas att hela sträckan Sundsvall - Långsele hade fått 43 kg räler i grusballast, och att hastigheten Suc - Härnösand var 85 km/h, 75 km/h Härnösand - Nyland, och 90 km/h Nyland - Långsele, allt under 90 km/h p g a linjeföringen.
Borås - Alvesta byggdes från början med 32 kg räler, som nog låg kvar till dess banan rustades för tyngre trafik, gissningsvis under 40- och 50-talen. Vid elektrifieringens start 1962 bör den ha haft 43 kg räler och 90 km/h, vid full axellast, så någon Da-loksreduktion bör aldrig ha behövt gälla där.
Sven B

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Sven Bårström, Sunday, September 30, 2018, 19:28 (2006 dagar sedan) @ Oskar F

Det börjar nog vara dags för en sammanfattning.
1. I början av 60-talet kan det inte ha varit några problem att köra 17-tons axellast med D-lok eller F-lok på Ostkustbanan; givetvis inte med Ma- eller Rb-lok (stax drygt 18 t) heller. Rälsbytena till SJ 43 måste ha varit färdiga då. Under 60-talets slut gällde sth 110 för Ra-lok på linjen Gävle - Vallvik (troligen sth 100 för andra ellok) och sth 100 för Ra-lok norr om Vallvik. På sträckan Vallvik - Enånger torde det ha berott på kurvorna och norr om Enånger både på kurvor och grusballast, som gällde där vid den tiden.
Vad gäller B-ånglokens hastighet har jag ingen uppgift, men det var förvisso vanligt med sth 80 för dem på 34 kg räler. Och OKB byggdes väl från början för sth 80?
2. Jag minns någotsånär hur loken disponerades i Norrland under tdt 168 och några år framåt.
Ra-lok gick i tågen 96 - 261 Cst - Suc - My och 262 - 95 My - Suc - Cst (2 lok); 97 - 98 Hsd - Cst - Hsd (1 lok), Cst - Ös - Cst i tåg 86 - 85 (1 lok). Senare har jag upplevt Ra-lok i fler tåg: 96 - 95 (eller hette de 996 - 995?) Suc - Lsl, 953 - 954 Lsl - Suc och kanske ännu några.
F-lok gick i tågen 957 - 958 Suc - Cst - Suc; kanske också i tågen 857 - 858 Ös - Suc.
Rb2/3-lok gick i tågen 851 - 951 och 952 - 852 Str - Suc - Cst och åter (2 lok) och Ös - Cst - Ös i 83 och 84 (1 lok), som hade en nattågsdel till Norrbotten (tåg 93/94 norr om Ånge). Kanske
gick det också på ledig tid ett Rb-lok Str - Ös - Str i tågen 85, 86 mellan 852 i Str och 851 på samma ställe.
Ma-lok gick i tågen 91, 92 Bdn - Cst, i tågen 751, 752 Bdn - Avky (eller möjligen Åg) i tågen 901, 902 Bdn - Cst, Ky - H - G i tågen 755, 756 och Suc - Lsl - Vns i tågen 996, 995 (eller kanske de hette 96, 95 vid den tiden?).
I tågen 93, 94 Bdn - Åg gick ofta Dk/Du-lok, omväxlande med Ma-lok.
Jag är osäker på vilka lok som gick i 951, 952 Lsl - Suc, 953, 954 Suc - Cst, 857, 858 Ös - Suc
Så där vill jag minnas att det var...
Sven B

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Oskar F, Sunday, September 30, 2018, 21:34 (2006 dagar sedan) @ Sven Bårström

Ja, ditt minne verkar det inte vara något fel på! Tack för att du skriver ned ihågkomsterna.

Oskar

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Sven Bårström, Tuesday, October 02, 2018, 10:57 (2005 dagar sedan) @ Sven Bårström

I föregående inlägg säger jag att tågen 957 - 958 hade F-lok mellan Sundsvall och Stockholm. Det är nog sant, åtminstone delvis; jag vet att jag då och då åkt i hytten på F-lok i 957 för "inspektion" av banan mellan Sundsvall och Hudiksvall, och jag har också skrivit om det på detta forum. Dessa resor som syftade till att hålla lite koll på uppfrysningarna måste ha ägt rum under våren 1969.
Samtidigt ser jag att jag i ett inlägg i tråden "Omlopp 1967 Rb+Rc" under november 2017 sagt att det från tdt 168 gick Rb-lok i Ös - Suc - Cst i tågen 857-957 och 958-858. Här är det lite oklart, men båda varianterna kan vara sanna, för man kan ha använt båda loktyperna omväxlande. Eller också har man kört ett Rb mellan Ös och Suc i 857, 858 och F-lok söder om Suc.
Ack ja, minnet sviker något, tyvärr.
Sven B

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av bertilb, Sunday, September 30, 2018, 15:06 (2006 dagar sedan) @ Sven Bårström

Hej
Expresståget Jämten som infördes från hösten 1961 mellan Stockholm och Östersund Xt 95-96,
Drogs av rapidlok och med moderna vagnar som det stod i Sv komm när det presenterades . Sedan tror jag att Xt 55-56 Ostkusten till Härnösand även det drogs av Ralok . På somrarna från 1964
Hade vi sommarstuga lite norr om Gamla Uppsala med bra utsikt över OKB Där kunde man njuta av Norrlandstågen.
Från 1968 gick Rb-lok i Östersundaren –Nordpilen tåg 83-93 o 84-94. Nordpilen hade ju sedan mitten av 50-talet dragits av Ma-lok så det var ju lite tråkigt… Men Ma drog ju t XT 91-92 Bottenviken ett tag till
Hälsningar
Bertil i Uppsala

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Billy, Monday, October 01, 2018, 19:03 (2005 dagar sedan) @ Sven Bårström

Det finns lite mer att säga om det här.
Till att börja med gick det också ett Ra i expresståget "Jämten", (tågen 81 och 82) Östersund - Bollnäs - Stockholm från början av 60-talet......"
Sven B

Gick Jämten från tidigt 60-tal via Krylbo eller redan då via Gävle-Uppsala?
mvh

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av LasseE, Monday, October 01, 2018, 20:24 (2005 dagar sedan) @ Billy

Under andra hälften av 60-talet gick Jämten via Gävle-Ockelbo.

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Billy, Tuesday, October 02, 2018, 19:23 (2004 dagar sedan) @ LasseE

Under andra hälften av 60-talet gick Jämten via Gävle-Ockelbo.

Ok tack. Och första halvan som frågan avsåg?

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Hans Broman, Tuesday, October 02, 2018, 21:23 (2004 dagar sedan) @ Billy

Under andra hälften av 60-talet gick Jämten via Gävle-Ockelbo.


Ok tack. Och första halvan som frågan avsåg?

Tidpunkten är antingen den 27 maj 1962 eller någon gång under närmast föregående tidtabellsperiod. Jag har letat i gamla juninummer av Sveriges Kommunikationer och finner att snälltågsparet 95/96 fortfarande gick via Krylbo i juninumret för 1961. I det numrets artikel om sommarens nyheter nämns inget om någon kommande förändring.

Men i juninumret för 1962 har 95/96 blivit expresståget "Jämten" via Gävle, och inte ett ord om den saken finns med i det numrets utförliga artikel om nyheterna för sommaren 1962. Därför funderar jag på om det kanske kan ha varit så att reformen genomfördes antingen vid vintertidtabellens start 1 september 1962 eller möjligen vid något datum under pågående vintertidtabell.

Jag kan förresten nämna att snälltågsparet 77/78, som förr gått Krylbo - Mjölby*, gick Bollnäs - Mjölby* och åter under tidtabellsperioden 162 (1962/63). Fr o m 26 maj 1963 ändrades det till att 77/78 gick Gävle - Mjölby* i stället.

* Brukade sommartid gå till/från Nässjö i stället för Mjölby.

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Billy, Tuesday, October 02, 2018, 21:53 (2004 dagar sedan) @ Hans Broman

Under andra hälften av 60-talet gick Jämten via Gävle-Ockelbo.


Ok tack. Och första halvan som frågan avsåg?


Tidpunkten är antingen den 27 maj 1962 eller någon gång under närmast föregående tidtabellsperiod. Jag har letat i gamla juninummer av Sveriges Kommunikationer och finner att snälltågsparet 95/96 fortfarande gick via Krylbo i juninumret för 1961. I det numrets artikel om sommarens nyheter nämns inget om någon kommande förändring.

Men i juninumret för 1962 har 95/96 blivit expresståget "Jämten" via Gävle, och inte ett ord om den saken finns med i det numrets utförliga artikel om nyheterna för sommaren 1962. Därför funderar jag på om det kanske kan ha varit så att reformen genomfördes antingen vid vintertidtabellens start 1 september 1962 eller möjligen vid något datum under pågående vintertidtabell.

Jag kan förresten nämna att snälltågsparet 77/78, som förr gått Krylbo - Mjölby*, gick Bollnäs - Mjölby* och åter under tidtabellsperioden 162 (1962/63). Fr o m 26 maj 1963 ändrades det till att 77/78 gick Gävle - Mjölby* i stället.

* Brukade sommartid gå till/från Nässjö i stället för Mjölby.

Aha tackar! Då kanske Jämten gick via Krybo med Ra-lok under de första åren mao?

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Hans Broman, Tuesday, October 02, 2018, 23:05 (2004 dagar sedan) @ Billy

Under andra hälften av 60-talet gick Jämten via Gävle-Ockelbo.


Ok tack. Och första halvan som frågan avsåg?


Tidpunkten är antingen den 27 maj 1962 eller någon gång under närmast föregående tidtabellsperiod. Jag har letat i gamla juninummer av Sveriges Kommunikationer och finner att snälltågsparet 95/96 fortfarande gick via Krylbo i juninumret för 1961. I det numrets artikel om sommarens nyheter nämns inget om någon kommande förändring.

Men i juninumret för 1962 har 95/96 blivit expresståget "Jämten" via Gävle, och inte ett ord om den saken finns med i det numrets utförliga artikel om nyheterna för sommaren 1962. Därför funderar jag på om det kanske kan ha varit så att reformen genomfördes antingen vid vintertidtabellens start 1 september 1962 eller möjligen vid något datum under pågående vintertidtabell.

Jag kan förresten nämna att snälltågsparet 77/78, som förr gått Krylbo - Mjölby*, gick Bollnäs - Mjölby* och åter under tidtabellsperioden 162 (1962/63). Fr o m 26 maj 1963 ändrades det till att 77/78 gick Gävle - Mjölby* i stället.

* Brukade sommartid gå till/från Nässjö i stället för Mjölby.


Aha tackar! Då kanske Jämten gick via Krybo med Ra-lok under de första åren mao?

Nej, jag har mycket svårt att tro att det namnlösa snälltågsparet 95/96 via Krylbo skulle ha dragits planmässigt av Ra-lok. Under loppet av 1961 fick SJ de åtta sista av de totalt tio Ra-loken, och jag har uppfattat att Ra-loken behövdes för expresståg söder om Stockholm. Jag har en känsla av att jag har sett Da-lok i snälltåg 95, kanske i en film.

I annat inlägg i denna tråd har Max Goldschmidt skrivit att Ra-lok drog 95/96 när detta tågpar blivit expresståg via Gävle från 1 september 1961.

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Gunnar Olson, Tuesday, October 02, 2018, 23:05 (2004 dagar sedan) @ Billy

Under andra hälften av 60-talet gick Jämten via Gävle-Ockelbo.


Ok tack. Och första halvan som frågan avsåg?


Tidpunkten är antingen den 27 maj 1962 eller någon gång under närmast föregående tidtabellsperiod. Jag har letat i gamla juninummer av Sveriges Kommunikationer och finner att snälltågsparet 95/96 fortfarande gick via Krylbo i juninumret för 1961. I det numrets artikel om sommarens nyheter nämns inget om någon kommande förändring.

Men i juninumret för 1962 har 95/96 blivit expresståget "Jämten" via Gävle, och inte ett ord om den saken finns med i det numrets utförliga artikel om nyheterna för sommaren 1962. Därför funderar jag på om det kanske kan ha varit så att reformen genomfördes antingen vid vintertidtabellens start 1 september 1962 eller möjligen vid något datum under pågående vintertidtabell.

Jag kan förresten nämna att snälltågsparet 77/78, som förr gått Krylbo - Mjölby*, gick Bollnäs - Mjölby* och åter under tidtabellsperioden 162 (1962/63). Fr o m 26 maj 1963 ändrades det till att 77/78 gick Gävle - Mjölby* i stället.

* Brukade sommartid gå till/från Nässjö i stället för Mjölby.


Aha tackar! Då kanske Jämten gick via Krybo med Ra-lok under de första åren mao?

Namnet Jämten kom när tåget blev expresståg och började gå via Gävle. Fram till 1961 fanns bara två Ra-lok. Att man 1961 eller 1962 satte in Ra-lok i ett snälltåg kan nog uteslutas. Jag åkte Östersund-Nässjö i direktvagn i tågen 95 och 77 sommaren 1960. Jag vill minnas att det var Da-lok eller möjligen Na-lok i tåg 95.

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Hans Broman, Tuesday, October 02, 2018, 23:10 (2004 dagar sedan) @ Hans Broman

Under andra hälften av 60-talet gick Jämten via Gävle-Ockelbo.


Ok tack. Och första halvan som frågan avsåg?


Tidpunkten är antingen den 27 maj 1962 eller någon gång under närmast föregående tidtabellsperiod. Jag har letat i gamla juninummer av Sveriges Kommunikationer och finner att snälltågsparet 95/96 fortfarande gick via Krylbo i juninumret för 1961. I det numrets artikel om sommarens nyheter nämns inget om någon kommande förändring.

Men i juninumret för 1962 har 95/96 blivit expresståget "Jämten" via Gävle, och inte ett ord om den saken finns med i det numrets utförliga artikel om nyheterna för sommaren 1962. Därför funderar jag på om det kanske kan ha varit så att reformen genomfördes antingen vid vintertidtabellens start 1 september 1962 eller möjligen vid något datum under pågående vintertidtabell.

Jag kan förresten nämna att snälltågsparet 77/78, som förr gått Krylbo - Mjölby*, gick Bollnäs - Mjölby* och åter under tidtabellsperioden 162 (1962/63). Fr o m 26 maj 1963 ändrades det till att 77/78 gick Gävle - Mjölby* i stället.

* Brukade sommartid gå till/från Nässjö i stället för Mjölby.

Rodnande av förlägenhet måste jag konstatera att jag borde ha läst Max Goldschmidts inlägg i denna tråd bättre, innan jag skrev inlägget ovan, det som börjar med "Tidpunkten är...". Då hade jag helt enkelt kunnat skriva så här:

Det var från den 1 september 1961 som tågparet 95/96 förändrades till att bli expresståget "Jämten" via Gävle. Under sommaren 1961 däremot (och dessförinnan) hade 95/96 varit snälltåg via Krylbo. Max Goldschmidt har i sitt inlägg skrivit att Ra drog det expresstågsparet från 1 sept 1961, eller med andra ord från vintertidtabellens början.

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Staffan Eriksson, Wednesday, October 03, 2018, 00:33 (2004 dagar sedan) @ Hans Broman

Tidpunkten är antingen den 27 maj 1962 eller någon gång under närmast föregående tidtabellsperiod. Jag har letat i gamla juninummer av Sveriges Kommunikationer och finner att snälltågsparet 95/96 fortfarande gick via Krylbo i juninumret för 1961. I det numrets artikel om sommarens nyheter nämns inget om någon kommande förändring.

Men i juninumret för 1962 har 95/96 blivit expresståget "Jämten" via Gävle, och inte ett ord om den saken finns med i det numrets utförliga artikel om nyheterna för sommaren 1962. Därför funderar jag på om det kanske kan ha varit så att reformen genomfördes antingen vid vintertidtabellens start 1 september 1962 eller möjligen vid något datum under pågående vintertidtabell.

Jag kan förresten nämna att snälltågsparet 77/78, som förr gått Krylbo - Mjölby*, gick Bollnäs - Mjölby* och åter under tidtabellsperioden 162 (1962/63). Fr o m 26 maj 1963 ändrades det till att 77/78 gick Gävle - Mjölby* i stället.

* Brukade sommartid gå till/från Nässjö i stället för Mjölby.

Jag bodde i Ånge fram till juni -62. Då fanns ett tåg som måste ha gått från Stockholm på morgonen och gick till Östersund. Detta tåg hade Ra i nya målningen och ibland Rb. 1 sep -61 är ett mycket troligt datum.

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Sven Bårström, Wednesday, October 03, 2018, 09:19 (2004 dagar sedan) @ Staffan Eriksson

Nu är det motiverat med invändningar!
Max Goldschmidt har gediget redovisat Ra-lokens omlopp i början.
De Ra-lok som passerade Ånge från hösten 1961 gick i tågen 95 - 96 "Jämten" från Östersund på morgonen och åter på kvällen. De tågen gick över Ockelbo - Gävle. Samtidigt gick tåg 92 på morgonen från Stockholm via Krylbo förbi Ånge vid 15.30-tiden till Storlien och tåg 91 i omvänd riktning förbi Ånge vid 14-tiden. De kan nog inte ha haft Ra-lok, annat än möjligen vid enstaka tillfällen.
Man kan ju samtidigt nämna att restiden för de nya expresstågen 95 och 96 var ca sju timmar mellan Östersund och Stockholm; två timmar kortare än de snälltåg 95 och 96 som var deras föregångare.
Jag tror att man redan i länken visat på att expresstågen 95 och 96 hade direktvagnar Östersund - Malmö, som inledningsvis gick i snälltågen 765, 766 söder om Bollnäs och senare söder om Gävle.
Rb-loken, som levererades 1962 gick nog inledningsvis planmässigt bara på sträckan Stockholm - Göteborg. I denna länk sägs att de fanns, åtminstone tillfälligt, i Storlien 1965.
Sven B

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av bertilb, Wednesday, October 03, 2018, 17:38 (2003 dagar sedan) @ Sven Bårström

Bra
Det blev det till slut rätt i denna debatt om Jänten
Jag hade förut en kommunicka från hösten 1961 där det tom på framsidan stod om
det nya tåget Jämten

Hälsningar
Bertil

Ra med Jämten 81 via Ky eller Gä-U?

av Staffan Eriksson, Wednesday, October 03, 2018, 23:16 (2003 dagar sedan) @ Sven Bårström

Nu är det motiverat med invändningar!
Max Goldschmidt har gediget redovisat Ra-lokens omlopp i början.
De Ra-lok som passerade Ånge från hösten 1961 gick i tågen 95 - 96 "Jämten" från Östersund på morgonen och åter på kvällen. De tågen gick över Ockelbo - Gävle. Samtidigt gick tåg 92 på morgonen från Stockholm via Krylbo förbi Ånge vid 15.30-tiden till Storlien och tåg 91 i omvänd riktning förbi Ånge vid 14-tiden. De kan nog inte ha haft Ra-lok, annat än möjligen vid enstaka tillfällen.
Man kan ju samtidigt nämna att restiden för de nya expresstågen 95 och 96 var ca sju timmar mellan Östersund och Stockholm; två timmar kortare än de snälltåg 95 och 96 som var deras föregångare.
Jag tror att man redan i länken visat på att expresstågen 95 och 96 hade direktvagnar Östersund - Malmö, som inledningsvis gick i snälltågen 765, 766 söder om Bollnäs och senare söder om Gävle.
Rb-loken, som levererades 1962 gick nog inledningsvis planmässigt bara på sträckan Stockholm - Göteborg. I denna länk sägs att de fanns, åtminstone tillfälligt, i Storlien 1965.
Sven B

Jag kan ha fel om tiden när tåget gick, det var som skrivet antagligen "Jämten". Men jag är helt säker på att första gången jag såg ett Rb var i detta tåg och det måste ha varit före jun -62 och jag vet att det hände mer än en gång. Det kanske fattades Ra just dom gångerna. Jag bodde nära utfarten mot Bräcke och hade tågen på nära håll.

Ra med Jämten 81. Utbildning på loktyperna!

av S-O Johansson, Thursday, October 04, 2018, 11:37 (2003 dagar sedan) @ Staffan Eriksson

Man får ju tänka på att det inte bara var att skicka iväg vilken loktyp som helst. Det måste ju finnas utbildad personal som kan köra dem på de stationeringsorter som kör tågen. Om det gick Rb till Östersund så var det antagligen instruktionsförare som körde. Innan de blev tursatta i ordinarie trafik på Jämtland hade nog ingen norr om Stockholm utbildning på dem.
Vad gäller Ra så blev det i första hand de som tjänstgjorde på den aktuella gruppen som tågen låg på som fick utbildning på dem plus några förare på reserven. Vad gäller "Jämten" så var det nog Bollnäs- och Östersundpersonal som körde det.
Att ha utbildning på en udda loktyp är inte alltid bra. Hade en äldre kollega i Hagalund som hade Rb-utbildning och en period så gick Rb i ett tåg lördagkvällar som passerade Krylbo på väg till Stockholm. Den turen låg på skubben, vikariet, vilken han gick på. Tillbringade många lördagkvällar med det tåget under den tidtabellsperioden.

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Sven Bårström, Monday, October 01, 2018, 16:17 (2005 dagar sedan) @ Sven Bårström

Jo, förresten; det grumliga minnet skingras en aning genom att jag minns mig ha åkt med X0a5 i tågen 31 och 32 (samma som tåg 67 och 68 fr om tdt 165) redan före 1965, troligen 1963 - 65 mellan Malmö och Göteborg. Där gick det då X0a5, som i början på 60-talet ersatt Y0a2 i det tåget.
Sven B

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Max Goldschmidt, Monday, October 01, 2018, 19:01 (2005 dagar sedan) @ Sven Bårström

Enligt SJ cirkulär och skrivelser:
Ej specificerat lika med från sommartidtabellen respektive år.

Ra-lok i expresståg:
1955 Göteborgaren.
1959 och 1960 Öresundspilen sommartid.
1961 Stockholmaren, Skåningen och Öresundspilen året om. Stockholmaren som loktåg med F-lok redan i september 1960 med sth 125 km/h pga av otillräcklig bromskraft. Endast fem vagnar i stället för erforderliga sju!
1961 Jämten 1 september.
1961 och 1962 Sydvästen sommartid.
1962 Ostkusten 28 oktober.
1964 Värmlänningen 24 september.
1966 Sverigepilen och Norgepilen, obs namngivna först 1967.
1968 Ådalen och Jämtlandspilen.
Xoa5 i expresståg:
1948 Göteborgaren september.
1948 Närkingen och Östergyllen oktober. Östergyllen till sommaren 1952.
1949 Skandiapilen och Mälardalen. TGOJ Yoa104 i Mälardalen mellan 1957 och 1962.
1949 Värmlänningen september. Närkingen förlängdes till Karlstad och bytte namn.
1954 Stockholmaren.
1955 Skåningen.
1958 Öresundspilen.
1961 Ostkusten.
1963 Sydvästen.
1967 Örestad och Snapphanen.
Xoa8 i expresståg:
1947 GDG-expressen 1 april 1947 till 26 maj 1967.
TGOJ Yoa104 i expresståg:
1957 Mälardalen. Ersattes av SJ Yoa2 1962 med oförändrat namn men som snälltåg.
Yoa2/X9 i expresståg:
1960 Sydvästen 1 september till sommaren 1963. Dock Ra-lok sommartid 1961-62. 1963 Xoa5.
1969 Dalpilen till sommaren 1971. Snälltåg med Da-lok från 1955 till januari 1961 då Yoa2 sattes in.
Y3 i expresståg:
1969 Siljan till sommaren 1971. Snälltåg november 1960 med Yoa2. Från februari 1967 med Y3. Från 1972 Rc-lok.

Övrigt:
Skandiapilen loktåg söder om Göteborg 1954 och byte där och loktåg hela vägen 1955.Lok Dk söder om och lok Dr2/Dk2 norr om Göteborg, senare även F-lok och NSB El11 och El 13. Ingick möjligen i Ra-omloppen 1961-62 till 1966 för utjämning av lokkilometer mellan SJ och NSB, dock ej verifierat. Någon som vet? Snälltåg 1965.

När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?

av Hans Broman, Monday, October 01, 2018, 19:34 (2005 dagar sedan) @ Max Goldschmidt

Tack för en Maximalt bra översikt!

Xoa5 i multipel på OKB

av BD, Sunday, September 30, 2018, 17:27 (2006 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Under första halvan av 1960-talet åkte jag ett par gånger med multipel Xoa5 till Sundsvall.
Noterade särskilt då att skruvkopplet hade öglor i båda ändarna enär motorvagnarna enbart hade krokar.

Xoa5 i multipel på OKB

av Svante Andersson, Monday, October 01, 2018, 01:52 (2006 dagar sedan) @ BD

Noterade särskilt då att skruvkopplet hade öglor i båda ändarna enär motorvagnarna enbart hade krokar.

Ett nonsensuttalande!

Vore så fallet måste kopplen ha förekommit i "lösvikt" vilket känns lite svårhanterligt.

SA

Xoa5 i multipel på OKB

av BD, Monday, October 01, 2018, 03:47 (2006 dagar sedan) @ Svante Andersson

Noterade särskilt då att skruvkopplet hade öglor i båda ändarna enär motorvagnarna enbart hade krokar.


Ett nonsensuttalande!

Vore så fallet måste kopplen ha förekommit i "lösvikt" vilket känns lite svårhanterligt.

SA

Noterade redan 1948 att Xoa5 endast hade koppelkrokar men inget skruvkoppel. Så var det ända fram till skrotningen.

Nonsens eller ej, men så var det!!

Antagligen förvarades kopplet inne i något skåp när det inte behövde användas.

Xoa5 i multipel på OKB

av Bengt Löfgren, Monday, October 01, 2018, 04:39 (2006 dagar sedan) @ BD

Noterade särskilt då att skruvkopplet hade öglor i båda ändarna enär motorvagnarna enbart hade krokar.


Ett nonsensuttalande!

Vore så fallet måste kopplen ha förekommit i "lösvikt" vilket känns lite svårhanterligt.

SA


Noterade redan 1948 att Xoa5 endast hade koppelkrokar men inget skruvkoppel. Så var det ända fram till skrotningen.

Nonsens eller ej, men så var det!!

Antagligen förvarades kopplet inne i något skåp när det inte behövde användas.

Inte helt oväntat har ni båda fel, eller rätt, om man så vill. Om man går igenom det här bildmaterialet så ser man att båda varianterna förekom.:-)

Xoa5 i multipel på OKB

av BD, Monday, October 01, 2018, 06:31 (2006 dagar sedan) @ Bengt Löfgren

Noterade särskilt då att skruvkopplet hade öglor i båda ändarna enär motorvagnarna enbart hade krokar.


Ett nonsensuttalande!

Vore så fallet måste kopplen ha förekommit i "lösvikt" vilket känns lite svårhanterligt.

SA


Noterade redan 1948 att Xoa5 endast hade koppelkrokar men inget skruvkoppel. Så var det ända fram till skrotningen.

Nonsens eller ej, men så var det!!

Antagligen förvarades kopplet inne i något skåp när det inte behövde användas.


Inte helt oväntat har ni båda fel, eller rätt, om man så vill. Om man går igenom det här bildmaterialet så ser man att båda varianterna förekom.:-)

Nu gällde det hur det såg ut på de multipelkopplade Xoa5 i början av 1960-talet som trafikerade OKB. De var kopplade med "löskoppel".

Xoa5 i multipel på OKB

av Sven Bårström, Monday, October 01, 2018, 09:45 (2006 dagar sedan) @ BD

Det förefaller som om kopplen med tiden har bytts ut mot vanliga fast monterade i koppelkroken. Det är ganska naturligt, eftersom tågsätten mer och mer kom att gå kopplade, både X0a5 och X0a8 och dessa i kombination. Så visst har båda lösningarna funnits. Vagnarna byggdes ju om ganska påtagligt med bl a ny inredning på 60- eller början av 70-talet.
I sammanhanget funderar man på om tågen varit multipelkopplingsbara från början. I fronten - också på de tidiga bilderna - finns luckor som kan ha dolt kontakterna för multipelkabeln.
Sven B

Xoa5 i multipel på OKB

av Leif B, Monday, October 01, 2018, 11:04 (2006 dagar sedan) @ Sven Bårström

Det förefaller som om kopplen med tiden har bytts ut mot vanliga fast monterade i koppelkroken. Det är ganska naturligt, eftersom tågsätten mer och mer kom att gå kopplade, både X0a5 och X0a8 och dessa i kombination. Så visst har båda lösningarna funnits. Vagnarna byggdes ju om ganska påtagligt med bl a ny inredning på 60- eller början av 70-talet.
I sammanhanget funderar man på om tågen varit multipelkopplingsbara från början. I fronten - också på de tidiga bilderna - finns luckor som kan ha dolt kontakterna för multipelkabeln.
Sven B

På den här - tidiga - bilden finns två kontakter mellan koppelkroken och ena bufferten. Multkontakter? Värmekabel (varför?)? Något annat?

Luckorna skulle ju kunna varit till sandboxar?

/funderar
Leif

Xoa5 i multipel på OKB

av Överkörmästaren, Thursday, October 04, 2018, 20:46 (2002 dagar sedan) @ Leif B

Det förefaller som om kopplen med tiden har bytts ut mot vanliga fast monterade i koppelkroken. Det är ganska naturligt, eftersom tågsätten mer och mer kom att gå kopplade, både X0a5 och X0a8 och dessa i kombination. Så visst har båda lösningarna funnits. Vagnarna byggdes ju om ganska påtagligt med bl a ny inredning på 60- eller början av 70-talet.
I sammanhanget funderar man på om tågen varit multipelkopplingsbara från början. I fronten - också på de tidiga bilderna - finns luckor som kan ha dolt kontakterna för multipelkabeln.
Sven B


På den här - tidiga - bilden finns två kontakter mellan koppelkroken och ena bufferten. Multkontakter? Värmekabel (varför?)? Något annat?

Menar du den här bilden?

Det är luftanslutningar. Av någon anledning saknas kikarna och slangarna, men det är i alla fall huvudledning på båda sidorna och något annat (högtrycksledning?) på endast ena sidan. Jfr denna bild.

Däremot finns det väl tågvärmeanslutning under ena bufferten (den vänstra, sett från utsidan)?

Luckorna skulle ju kunna varit till sandboxar?

/funderar
Leif

På något sätt känns det logiskt att Xoa5 skulle vara levererad med en multipelfunktion som kanske inte fungerade så bra i praktiken. (Varför skulle annars den tredje luftkopplingen finnas?) Men det verkar lite överdrivet med två luckor för detta, så jag är mer inne på din hypotes att det är till någonting annat!

Xoa5 i multipel på OKB

av Leif B, Thursday, October 04, 2018, 21:26 (2002 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Det förefaller som om kopplen med tiden har bytts ut mot vanliga fast monterade i koppelkroken. Det är ganska naturligt, eftersom tågsätten mer och mer kom att gå kopplade, både X0a5 och X0a8 och dessa i kombination. Så visst har båda lösningarna funnits. Vagnarna byggdes ju om ganska påtagligt med bl a ny inredning på 60- eller början av 70-talet.
I sammanhanget funderar man på om tågen varit multipelkopplingsbara från början. I fronten - också på de tidiga bilderna - finns luckor som kan ha dolt kontakterna för multipelkabeln.
Sven B


På den här - tidiga - bilden finns två kontakter mellan koppelkroken och ena bufferten. Multkontakter? Värmekabel (varför?)? Något annat?


Menar du den här bilden?

Ässch, glömde länken...

Jag menade den här bilden.

Men när du påpekar det så ser jag handtagen till ackermannkranarna, så visst är det luftanslutningar.

Det är luftanslutningar. Av någon anledning saknas kikarna och slangarna, men det är i alla fall huvudledning på båda sidorna och något annat (högtrycksledning?) på endast ena sidan. Jfr denna bild.

Den bilden kan jag tyvärr inte se, den kräver nog inloggning.

Däremot finns det väl tågvärmeanslutning under ena bufferten (den vänstra, sett från utsidan)?

Ja, den syns på den bilden som jag länkar till ovan.

Luckorna skulle ju kunna varit till sandboxar?

/funderar
Leif


På något sätt känns det logiskt att Xoa5 skulle vara levererad med en multipelfunktion som kanske inte fungerade så bra i praktiken. (Varför skulle annars den tredje luftkopplingen finnas?) Men det verkar lite överdrivet med två luckor för detta, så jag är mer inne på din hypotes att det är till någonting annat!

Nu börjar jag fundera, var de ens multbara? Eller körde de i kopplin med två lokförare, när de gick tillsammans?

PS Hittade en bild med två Xoa5 i mult/koppling. Där har man kopplat huvudledningen till den tredje anslutning i mitten på egen vagn!

Xoa5 i multipel på OKB

av Överkörmästaren, Thursday, October 04, 2018, 21:47 (2002 dagar sedan) @ Leif B

Det förefaller som om kopplen med tiden har bytts ut mot vanliga fast monterade i koppelkroken. Det är ganska naturligt, eftersom tågsätten mer och mer kom att gå kopplade, både X0a5 och X0a8 och dessa i kombination. Så visst har båda lösningarna funnits. Vagnarna byggdes ju om ganska påtagligt med bl a ny inredning på 60- eller början av 70-talet.
I sammanhanget funderar man på om tågen varit multipelkopplingsbara från början. I fronten - också på de tidiga bilderna - finns luckor som kan ha dolt kontakterna för multipelkabeln.
Sven B


På den här - tidiga - bilden finns två kontakter mellan koppelkroken och ena bufferten. Multkontakter? Värmekabel (varför?)? Något annat?


Menar du den här bilden?

Ässch, glömde länken...

Jag menade den här bilden.

Men när du påpekar det så ser jag handtagen till ackermannkranarna, så visst är det luftanslutningar.

Det är luftanslutningar. Av någon anledning saknas kikarna och slangarna, men det är i alla fall huvudledning på båda sidorna och något annat (högtrycksledning?) på endast ena sidan. Jfr denna bild.


Den bilden kan jag tyvärr inte se, den kräver nog inloggning.

Om du går in här då, och sedan klickar på bilden "X5 216 i Borås" då?

Däremot finns det väl tågvärmeanslutning under ena bufferten (den vänstra, sett från utsidan)?


Ja, den syns på den bilden som jag länkar till ovan.

Luckorna skulle ju kunna varit till sandboxar?

/funderar
Leif


På något sätt känns det logiskt att Xoa5 skulle vara levererad med en multipelfunktion som kanske inte fungerade så bra i praktiken. (Varför skulle annars den tredje luftkopplingen finnas?) Men det verkar lite överdrivet med två luckor för detta, så jag är mer inne på din hypotes att det är till någonting annat!


Nu börjar jag fundera, var de ens multbara? Eller körde de i kopplin med två lokförare, när de gick tillsammans?

PS Hittade en bild med två Xoa5 i mult/koppling. Där har man kopplat huvudledningen till den tredje anslutning i mitten på egen vagn!

Att slangarna är ihopkopplade sådär kan ju möjligen vara för att de inte ska slänga och dingla? Det ser ut som om kranarna är stängda.

Xoa5 i multipel på OKB

av Leif B, Thursday, October 04, 2018, 22:26 (2002 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Det förefaller som om kopplen med tiden har bytts ut mot vanliga fast monterade i koppelkroken. Det är ganska naturligt, eftersom tågsätten mer och mer kom att gå kopplade, både X0a5 och X0a8 och dessa i kombination. Så visst har båda lösningarna funnits. Vagnarna byggdes ju om ganska påtagligt med bl a ny inredning på 60- eller början av 70-talet.
I sammanhanget funderar man på om tågen varit multipelkopplingsbara från början. I fronten - också på de tidiga bilderna - finns luckor som kan ha dolt kontakterna för multipelkabeln.
Sven B


På den här - tidiga - bilden finns två kontakter mellan koppelkroken och ena bufferten. Multkontakter? Värmekabel (varför?)? Något annat?


Menar du den här bilden?

Ässch, glömde länken...

Jag menade den här bilden.

Men när du påpekar det så ser jag handtagen till ackermannkranarna, så visst är det luftanslutningar.

Det är luftanslutningar. Av någon anledning saknas kikarna och slangarna, men det är i alla fall huvudledning på båda sidorna och något annat (högtrycksledning?) på endast ena sidan. Jfr denna bild.


Den bilden kan jag tyvärr inte se, den kräver nog inloggning.


Om du går in här då, och sedan klickar på bilden "X5 216 i Borås" då?

Ja, nu ser jag den. Jo, det är väl tydligt att i början prioriterade man en "ren" och slät front som såg snygg och fartfylld ut (utan slangar och skruvkoppel) och med åren fick praktiska synpunkter större vikt. En inte helt ovanlig utveckling. Kanske får vi till slut se buffertar och skruvkoppel på X2?

Däremot finns det väl tågvärmeanslutning under ena bufferten (den vänstra, sett från utsidan)?


Ja, den syns på den bilden som jag länkar till ovan.

Luckorna skulle ju kunna varit till sandboxar?

/funderar
Leif


På något sätt känns det logiskt att Xoa5 skulle vara levererad med en multipelfunktion som kanske inte fungerade så bra i praktiken. (Varför skulle annars den tredje luftkopplingen finnas?) Men det verkar lite överdrivet med två luckor för detta, så jag är mer inne på din hypotes att det är till någonting annat!


Nu börjar jag fundera, var de ens multbara? Eller körde de i kopplin med två lokförare, när de gick tillsammans?

PS Hittade en bild med två Xoa5 i mult/koppling. Där har man kopplat huvudledningen till den tredje anslutning i mitten på egen vagn!


Att slangarna är ihopkopplade sådär kan ju möjligen vara för att de inte ska slänga och dingla? Det ser ut som om kranarna är stängda.

Xoa5 i multipel i "Bråviken".

av S-O Johansson, Thursday, October 04, 2018, 23:23 (2002 dagar sedan) @ Leif B

Nu börjar jag fundera, var de ens multbara? Eller körde de i kopplin med två lokförare, när de gick tillsammans?

Har ett svagt minne av att det gick dubbla Xoa5 vid helger i "Bråviken" Norrköping-Nässjö-Falköping-Göteborg i slutet av 60-talet. Dessa var då bemannade med två förare, en i varje vagn, och att den som körde koppelvagnen körde frän bakhytt så att det blev rätt hytt med en gång vid riktningsändring i Nässjö och Falköping.


PS Hittade en bild med två Xoa5 i mult/koppling. Där har man kopplat huvudledningen till den tredje anslutning i mitten på egen vagn!

Xoa5 i multipel på OKB

av Lennart Petersen, Monday, October 01, 2018, 16:23 (2005 dagar sedan) @ Sven Bårström

Det förefaller som om kopplen med tiden har bytts ut mot vanliga fast monterade i koppelkroken. Det är ganska naturligt, eftersom tågsätten mer och mer kom att gå kopplade, både X0a5 och X0a8 och dessa i kombination. Så visst har båda lösningarna funnits. Vagnarna byggdes ju om ganska påtagligt med bl a ny inredning på 60- eller början av 70-talet.
I sammanhanget funderar man på om tågen varit multipelkopplingsbara från början. I fronten - också på de tidiga bilderna - finns luckor som kan ha dolt kontakterna för multipelkabeln.
Sven B

Efter att ha gått igenom lite bilder ,både i böcker och på nätet, så verkar det nog som att bägge varianter funnits.

Xoa5 i multipel på OKB

av Sven Bårström, Sunday, October 14, 2018, 20:47 (1992 dagar sedan) @ Sven Bårström

I SJK/Tore Nordins bok om svenska elmotorvagnar (utgiven 2003) finns ett avsnitt om X0a5 (och X0a8). Av texten framgår att X0a5 var multipelkopplingsbara (2 eller 3 vagnsätt tillsammans), såvitt jag förstår redan från början.
Beträffande kopplen finns en bild från leveranstidpunkten då det bara fanns koppelkrok i framänden, medan en senare bild från Katrineholm visar ett vanligt komplett skruvkoppel. Så vi får väl tro att sådana har satts in efter hand.
Sven B

Xoa5 i multipel på OKB

av Lennart Petersen, Monday, October 01, 2018, 16:21 (2005 dagar sedan) @ BD

Noterade särskilt då att skruvkopplet hade öglor i båda ändarna enär motorvagnarna enbart hade krokar.


Ett nonsensuttalande!

Vore så fallet måste kopplen ha förekommit i "lösvikt" vilket känns lite svårhanterligt.

SA


Noterade redan 1948 att Xoa5 endast hade koppelkrokar men inget skruvkoppel. Så var det ända fram till skrotningen.

Nonsens eller ej, men så var det!!

Antagligen förvarades kopplet inne i något skåp när det inte behövde användas.


Inte helt oväntat har ni båda fel, eller rätt, om man så vill. Om man går igenom det här bildmaterialet så ser man att båda varianterna förekom.:-)


Nu gällde det hur det såg ut på de multipelkopplade Xoa5 i början av 1960-talet som trafikerade OKB. De var kopplade med "löskoppel".

Du skrev ju om vad du såg 1948 och vad som gällde fram till skrotningen