Bergslagen - Värmland 1974 del 1 (Järnväg allmänt)

av sepernik, Monday, October 08, 2018, 22:33 (1988 dagar sedan)

Denna gång använde jag inte Kodachrome utan Ektachrome High Speed.
Därav blev bilderna ramade i glasramar och jag ser att jag för 14 år sen slarvade med att blåsa rent bilderna ordentligt vid scanningen. Bildtext under respektive bild.

5 mars 1974 hade vi lämnat Södertörns Villastad och via Älvsjö och Södertälje S nått Eskilstuna
[image]
Där väntade X21-10 i 3778X/3779X mot Västerås med vilket vi skulle vidare till Kolbäck

[image]
Innan avgången passerade 7170 från Oxelösund draget av Bt 307 och 304

[image]
Framme i Kolbäck med en okänd T44 delvis skymd

[image]
Vi tillbringade 1½ timme i Kolbäck, först passerade X20-1 i 340X/341X Stockholm C - Norrköping via Eskilstuna

[image]
Strax därefter passerade X9 128 och 127 med två mellanvagnar i 743X Hallsberg - Stockholm C

[image]
X21-2 i 3740X Västerås - Ludvika har ankommit och vi ska strax stiga ombord

[image]
I Köping finns inte tid att stiga av, blir en bild genom fönstret

[image]
I Arboga finns tid att ta en bild då gods ska lastas av (eller på?)

[image]
Denna bild från Fellingsbro har publicerats i annat sammanhang tidigare. Blir lika fascinerad av passagernas klädsel inklusive huvudbonader och bagage varje gång jag ser den.

[image]
Även denna bild har publicerats av SMOK. F 694 i 740 Hallsberg - Stockholm C, vårt tåg med X21-2 som här vänder riktning samt 541X/511X Falun - Hallsberg. Vi byter till det sistnämnda som är sammansatt av X9 141 + UA9 2317 + UB9 2368 + X9 142. Vår nästa destination är Örebro C. Därifrån ska vi med erhållet tillstånd åka lok till denna dags slutpunkt. Mer om det i nästa del.

Bergslagen - Värmland 1974 del 1

av Thomas K Ohlsson, Monday, October 08, 2018, 22:49 (1988 dagar sedan) @ sepernik

Härliga bilder med den typiska HS Ektachrome-grynigheten!

/TKO

Signalobservation Eskilstuna C 1974

av Ulf Pålsson, Monday, October 08, 2018, 23:28 (1988 dagar sedan) @ sepernik

[image]

Här ser vi hur tre utfartssignaler borta vid plattformsänden visar signalbild 'två röda' p.g.a. att tågväg är låst för det ankommande godståget. Fram till 1973 hade 'en röd' inte gällt som stoppsignal för växling, medan 'två röda' innebar "stopp" för både tåg och växling. Men från 1973 var det ingen skillnad längre: "Stopp" i huvudsignal gällde nu formellt inte för växling, oavsett om 'en röd' eller 'två röda' visades (Fast det betydde inte att man utan tillstånd fick sätta igång med växling. Krångligt, det där...)

Mitt för loken ser vi, gällande för spår 5, baksidan av en dvärgsignal (med bara vita sken) och en stopplykta som kunde vara avkortad tågvägs slutpunkt. Huvuddvärgsignalen hade uppfunnits 1973, men det tog ganska många år innan dvärgsignaler med stopplykta vid Eskilstuna C hade bytts ut mot huvuddvärgsignaler, som ju kan visa grönt sken för körsignal för tåg.

I kontaktledningsbryggan hänger en rund uppehållstavla/U-tavla som för spår 5 visar stopplatsen för ett tåg med 20 (vagns-)axlar. Fram till 1973 hade den kallats uppehållsmärke/U-märke, och från 1973 skulle nya U-tavlor vara fyrkantiga, men runda fick användas tills vidare, ända till 1994. Överkurs: Från 1987 började man med att ange tåglängd i meter på U-tavlor, i stället för i axlar. Tavlorna med meter skulle alltid ha tre siffror, medan tavlor med axlar ju hade två siffror. Tavlor med meterangivelse fanns "tillåtna" i säo fram till 2009, men de torde ha försvunnit långt dessförinnan.
/up

Signalobservation Eskilstuna C 1974

av Magnus Lindman NÄSSJÖ, Tuesday, October 09, 2018, 19:38 (1987 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

[i]Överkurs[/i]: Från 1987 började man med att ange tåglängd i meter på U-tavlor, i stället för i axlar. Tavlorna med meter skulle alltid ha tre siffror, medan tavlor med axlar ju hade två siffror. Tavlor med [b]meterangivelse[/b] fanns "tillåtna" i säo fram till 2009, men de torde ha försvunnit långt dessförinnan.
/up

Om du menar U-tavlor med axelavgivelse så finns det kvar. Just nu kommer jag bara på Abisko Turist där det finns ganska moderna tavlor med t ex 20 på. Jag tror det finns på någon mer plats utmed malmbanan.

Runda U-tavlor finns i Vretstorp men man kan nog inte påstå att de är giltiga!

Lindman

Signalobservation Eskilstuna C 1974

av Martin Långström, Tuesday, October 09, 2018, 23:58 (1987 dagar sedan) @ Magnus Lindman NÄSSJÖ

[i]Överkurs[/i]: Från 1987 började man med att ange tåglängd i meter på U-tavlor, i stället för i axlar. Tavlorna med meter skulle alltid ha tre siffror, medan tavlor med axlar ju hade två siffror. Tavlor med [b]meterangivelse[/b] fanns "tillåtna" i säo fram till 2009, men de torde ha försvunnit långt dessförinnan.
/up


Om du menar U-tavlor med axelavgivelse så finns det kvar. Just nu kommer jag bara på Abisko Turist där det finns ganska moderna tavlor med t ex 20 på. Jag tror det finns på någon mer plats utmed malmbanan.

Runda U-tavlor finns i Vretstorp men man kan nog inte påstå att de är giltiga!

Lindman

I Skinnskatteberg så finns det kvar U-tavla med axelangivelse.

I Gällivare från finns det en blå U-tavla med meterangivelse men med bara två siffror, den säger 75.

U-tavlor med axlar och med meter

av Ulf Pålsson, Wednesday, October 10, 2018, 08:14 (1987 dagar sedan) @ Martin Långström

[i]Överkurs[/i]: Från 1987 började man med att ange tåglängd i meter på U-tavlor, i stället för i axlar. Tavlorna med meter skulle alltid ha tre siffror, medan tavlor med axlar ju hade två siffror. Tavlor med [b]meterangivelse[/b] fanns "tillåtna" i säo fram till 2009, men de torde ha försvunnit långt dessförinnan.
/up


Om du menar U-tavlor med axelavgivelse så finns det kvar. Just nu kommer jag bara på Abisko Turist där det finns ganska moderna tavlor med t ex 20 på. Jag tror det finns på någon mer plats utmed malmbanan.

Runda U-tavlor finns i Vretstorp men man kan nog inte påstå att de är giltiga!
Lindman


I Skinnskatteberg så finns det kvar U-tavla med axelangivelse.

I Gällivare från finns det en blå U-tavla med meterangivelse men med bara två siffror, den säger 75.

Javisst, Magnus Lindman, jag menar att tavlor med [i]axelangivelse[/i] fanns med i trafikreglerna (säo) fram till 2009. Tanke- och/eller skrivfel av mig.

Att sådana (fyrkantiga) tavlor fortfarande sitter uppe på platser där resandetåg har uppehåll för trafikutbyte kan ju kanske utgöra problem. Bör felanmälas.

Däremot är det väl inte längre något problem att U-tavlor med meterangivelse har bara två siffror, som den i Gällivare som Martin Långström skriver om. Orsaken till att tre siffror alltid ursprungligen användes, t.ex. '050' var ju att man skulle förstå att det var 50 m det handlade om, inte 50 axlar, och det motivet finns ju inte längre eftersom U-tavlor med axelangivelse inte "finns" (inte ska finnas) kvar.
/up

U-tavlor med axlar och med meter

av Magnus Lindman NÄSSJÖ, Wednesday, October 10, 2018, 19:17 (1986 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Javisst, Magnus Lindman, jag menar att tavlor med [i]axelangivelse[/i] fanns med i trafikreglerna (säo) fram till 2009. Tanke- och/eller skrivfel av mig.

Att sådana (fyrkantiga) tavlor fortfarande sitter uppe på platser där resandetåg har uppehåll för trafikutbyte kan ju kanske utgöra problem. Bör felanmälas.

Lugnt! ;-)

Jag ska hålla utkik, vanliga är de inte men några har jag sett.

Lindman

U-tavlor med axlar och med meter

av Överkörmästaren, Wednesday, October 10, 2018, 20:16 (1986 dagar sedan) @ Magnus Lindman NÄSSJÖ

Javisst, Magnus Lindman, jag menar att tavlor med [i]axelangivelse[/i] fanns med i trafikreglerna (säo) fram till 2009. Tanke- och/eller skrivfel av mig.

Att sådana (fyrkantiga) tavlor fortfarande sitter uppe på platser där resandetåg har uppehåll för trafikutbyte kan ju kanske utgöra problem. Bör felanmälas.


Lugnt! ;-)

Jag ska hålla utkik, vanliga är de inte men några har jag sett.

Lindman

I Gävle observerade jag häromdagen en tavla "44" bland alla andra tavlor med meterangivelser. Den satt uppe i en kontaktledningsbrygga så jag kan iofs förstå att den blivit kvar.

Bergslagen - Värmland 1974 del 1 (TGOJ Bt)

av WS, Tuesday, October 09, 2018, 09:29 (1988 dagar sedan) @ sepernik


[img=left]https://9o4pqg.dm.files.1drv.com/y4mLrm0jF40tP4Ca1XtQPyMVEOSnsispIylVHTTOgAXpf1TufZxWUCtM8jUtKlutqCDOExhUNVJA1U3cuWIhFinV7aCn9ZaQvVuZzN8Zy64igF6pFXVYPbpdnWdv0OFUupIz6QhCs93XZYQWpuVDL3g_CYmdwi0DifN3reUxsMpvkr2cU7z_0neNRLAIaziWPf4GKJiQba99IXSxaVmKE5O0Q?width=1024&height=657&cropmode=none[/img]
Innan avgången passerade 7170 från Oxelösund draget av Bt 307 och 304


Tackar för alla fina tillbakablickar från förr :-)
Gränges gamla fina stilrena logotyp är underbar.

En liten fundering:
Varför skrotades Bt loken ut i förtid? /WS/
(Ett lok finns bevarat i Grängesberg)

Bergslagen - Värmland 1974 del 1 (TGOJ Bt)

av Christer Fredriksson, Tuesday, October 09, 2018, 11:55 (1988 dagar sedan) @ WS

När Bt-loken blev övertaliga så försökte TGOJ att sälja loken, men inga intressenter visade sig, då togs ett snabbt beslut att skrota alla loken utom ett som hade skänkts till GBBJ.

Bergslagen - Värmland 1974 del 1 (TGOJ Bt)

av WS, Tuesday, October 09, 2018, 13:12 (1988 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

När Bt-loken blev övertaliga så försökte TGOJ att sälja loken, men inga intressenter visade sig, då togs ett snabbt beslut att skrota alla loken utom ett som hade skänkts till GBBJ.


Tack. Då fanns väl i princip bara SJ och möjligen NSB
som kunde varit intressenter. Vilket år skrotades loken?

Om vi leker med tanken att loken hade överlevt privatiseringen:
Hade loken på 90-talet/00-talet varit lämpliga för de bolag som
då drev tågtrafik? Typ Tågåkeriet, TGOJ-Trafik och Hector. /WS/

Bergslagen - Värmland 1974 del 1 (TGOJ Bt)

av -RB-, Tuesday, October 09, 2018, 13:28 (1988 dagar sedan) @ WS

Läste från en NSB anställd att NSB funderade på Bt loken . Men man avstod bla pga reservdelsanskaffning , utbildningar för lok - och verkstadspersonal mm . Däremot var lokens sth på 105 km/h inget problem .

mvh Rolf Berg

Bergslagen - Värmland 1974 del 1 (TGOJ Bt)

av Leif B, Tuesday, October 09, 2018, 13:39 (1988 dagar sedan) @ WS

När Bt-loken blev övertaliga så försökte TGOJ att sälja loken, men inga intressenter visade sig, då togs ett snabbt beslut att skrota alla loken utom ett som hade skänkts till GBBJ.

Tack. Då fanns väl i princip bara SJ och möjligen NSB
som kunde varit intressenter. Vilket år skrotades loken?

Om vi leker med tanken att loken hade överlevt privatiseringen:
Hade loken på 90-talet/00-talet varit lämpliga för de bolag som
då drev tågtrafik? Typ Tågåkeriet, TGOJ-Trafik och Hector. /WS/

Det var ju när SJ tog över TGOJ kring 1990 som Bt försvann. På TGOJ var ju Bt-loken en standardmaskin (den vanligaste loktypen!), medan på SJ blev det en liten udda lokserie. Även "standardloket" Da försvann ju vid ungefär samma tid. Rent allmänt så är ju lågkonjunkturer farliga tider för godstågslok som börjar komma till åren .... Vill minnas att en bra bit över hälften av SJ:s växellok och lokomotorer försvann vid ungefär samma tid, vilket visar vilken dels minskning men också dels omstrukturering av godstrafiken som skedde vid den tiden. För persontågslok började en sth på bara 105 km/h bli ett hinder.

På Wikipedia anges dessutom som skäl att skrota Bt att få loss reservdelar till Ma. Ma, med sin större dragkraft, var ju betydligt värdefullare lok än Bt. Trots det kan man undra om Ma-loken hade överlevt så länge som de faktiskt gjorde om inte SJ skapat TGOJ Trafik som något slags intern konkurrent med Ma-loken som tillgång.

Bergslagen - Värmland 1974 del 1 (TGOJ Bt)

av WS, Tuesday, October 09, 2018, 22:04 (1987 dagar sedan) @ Leif B

När Bt-loken blev övertaliga så försökte TGOJ att sälja loken, men inga intressenter visade sig, då togs ett snabbt beslut att skrota alla loken utom ett som hade skänkts till GBBJ.

Tack. Då fanns väl i princip bara SJ och möjligen NSB
som kunde varit intressenter. Vilket år skrotades loken?

Om vi leker med tanken att loken hade överlevt privatiseringen:
Hade loken på 90-talet/00-talet varit lämpliga för de bolag som
då drev tågtrafik? Typ Tågåkeriet, TGOJ-Trafik och Hector. /WS/


Det var ju när SJ tog över TGOJ kring 1990 som Bt försvann. På TGOJ var ju Bt-loken en standardmaskin (den vanligaste loktypen!), medan på SJ blev det en liten udda lokserie. Även "standardloket" Da försvann ju vid ungefär samma tid. Rent allmänt så är ju lågkonjunkturer farliga tider för godstågslok som börjar komma till åren .... Vill minnas att en bra bit över hälften av SJ:s växellok och lokomotorer försvann vid ungefär samma tid, vilket visar vilken dels minskning men också dels omstrukturering av godstrafiken som skedde vid den tiden. För persontågslok började en sth på bara 105 km/h bli ett hinder.

På Wikipedia anges dessutom som skäl att [link=https://sv.wikipedia.org/wiki/Bt_(lok)]skrota Bt att få loss reservdelar till Ma[/link]. Ma, med sin större dragkraft, var ju betydligt värdefullare lok än Bt. Trots det [link=https://sv.wikipedia.org/wiki/Ma_(lok)]kan man undra om Ma-loken hade överlevt så länge som de faktiskt gjorde[/link] om inte SJ skapat TGOJ Trafik som något slags intern konkurrent med Ma-loken som tillgång.


Tack Leif B och -RB- /WS/

Bergslagen - Värmland 1974 del 1

av jean, Tuesday, October 09, 2018, 18:25 (1987 dagar sedan) @ sepernik

Härliga bilder! Stort tack!

Bergslagen - Värmland 1974 del 1

av montfrooij, Wednesday, October 10, 2018, 10:15 (1987 dagar sedan) @ sepernik

Amazing pictures!