Hjælp til billeder (Fotografier/bildfrågor)

av Ole M. Nielsen ⌂ @, Danmark, tisdag, oktober 23, 2018, 15:52 (363 dagar sedan)

Søger hjælp til disse billeder.

Malmö C, två ånglok, dato ?

[image]

[image]

-----

Museum ?

[image]

[image]

-----

Vilken station ?

[image]

[image]

[image]

--
Ole M. Nielsen, Danmark
www.godsvogne.dk

Hjælp til billeder

av K Lemming @, tisdag, oktober 23, 2018, 16:09 (363 dagar sedan) @ Ole M. Nielsen

Museum ?

[image]

[image]

Fanns väl ett litet järnvägsmuseum i Äsperöd på YEJ, skulle kanske kunna vara där.

-----

Vilken station ?

[image]


Vattentornet ser ut som Vollsjö på YEJ, dom andra två stationsbilderna vet jag inte men dom är kanske från YEJ dom också då.

Hjælp til billeder

av Jonny Saljefeldt @, tisdag, oktober 23, 2018, 16:42 (363 dagar sedan) @ K Lemming

Museum ?

[image]

Fanns väl ett litet järnvägsmuseum i Äsperöd på YEJ, skulle kanske kunna vara där.

Det är ganska troligt, jag tycker mig känna igen innehavaren till höger på bilden.

Hjælp til billeder

av Harald ⌂ @, Göteborg, tisdag, oktober 23, 2018, 17:55 (363 dagar sedan) @ K Lemming

Bilden med vattentornet ser inte ut som Vollsjö, men det beror på att den är spegelvänd. Vänder man på den så ser den ut som Vollsjö och då är bilden ovanför också från Vollsjö. Det samma magasin på den bilden.

Hjælp til billeder

av K Lemming @, tisdag, oktober 23, 2018, 22:20 (363 dagar sedan) @ Harald

Bilden med vattentornet ser inte ut som Vollsjö, men det beror på att den är spegelvänd. Vänder man på den så ser den ut som Vollsjö och då är bilden ovanför också från Vollsjö. Det samma magasin på den bilden.

Funderade också på om Vollsjö bilden var spegelvänd då jag inte riktigt fick ihop tornets placering jämfört med min minnesbild från platsen.

Hjælp til billeder

av Ulfe @, Fagersta, onsdag, oktober 24, 2018, 07:51 (362 dagar sedan) @ K Lemming

Bilden med vattentornet ser inte ut som Vollsjö, men det beror på att den är spegelvänd. Vänder man på den så ser den ut som Vollsjö och då är bilden ovanför också från Vollsjö. Det samma magasin på den bilden.


Funderade också på om Vollsjö bilden var spegelvänd då jag inte riktigt fick ihop tornets placering jämfört med min minnesbild från platsen.

Bild från samlingsportalen. Foto, bildnummer: Jvm.KDAD00849: Fototid, 1971.
[image]

Spårspärr på tågspår?

av Gunnar Olson @, onsdag, oktober 24, 2018, 10:36 (362 dagar sedan) @ Ulfe

Bilden med vattentornet ser inte ut som Vollsjö, men det beror på att den är spegelvänd. Vänder man på den så ser den ut som Vollsjö och då är bilden ovanför också från Vollsjö. Det samma magasin på den bilden.


Funderade också på om Vollsjö bilden var spegelvänd då jag inte riktigt fick ihop tornets placering jämfört med min minnesbild från platsen.


Bild från samlingsportalen. Foto, bildnummer: Jvm.KDAD00849: Fototid, 1971.
[image]

I förgrunden syns en spårspärr på det spår som verkar vara sidotågväg? Hur vanligt var och är det?

Spårspärr på tågspår?

av Anders Johansson @, onsdag, oktober 24, 2018, 12:33 (362 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Mycket vanligt!

De stationer som inte var bevakade hela tiden hade/har ofta denna variant.
Troligen hade ställverket en K16 nyckel så att man kunde utföra obevakad växling på stationen.

Spårspärr på tågspår?

av Kjell Aghult @, onsdag, oktober 24, 2018, 14:54 (362 dagar sedan) @ Anders Johansson

De stationer som inte var bevakade hela tiden hade/har ofta denna variant.
Troligen hade ställverket en K16 nyckel så att man kunde utföra obevakad växling på stationen.

Vollsjö hade till 1963 ej kunnat köras obevakad. Den fick då huvudljussignaler och automatiska bommar. Då få möten förekom, ändrades den till s k enspårsstation med tvåskenssignaler. Tåg till sp 2 fick de fåtaliga gångerna "flaggas" in enligt Säo § 52:2.
Vlö avbemannades 1975 men man ville bevara den som "undangångspunkt" för t ex banarbetsmaskiner. Den fick därför K 16-lås för obevakad växling och senast då spårspärrar i sp 2.

Spårspärr på tågspår?

av Gunnar Olson @, tisdag, oktober 30, 2018, 23:37 (355 dagar sedan) @ Anders Johansson

Mycket vanligt!

De stationer som inte var bevakade hela tiden hade/har ofta denna variant.
Troligen hade ställverket en K16 nyckel så att man kunde utföra obevakad växling på stationen.

Att spårspärr var/är vanligt på sidospår, där vagnar kan ställas upp, det visste jag. Däremot har jag inte lagt märke till det på tågspår. Tydligen var detta spår, av Aghults inlägg att döma, inte klassat som tågspår (sidotågväg), vid den tid som fotot togs. Så detta är alltså inte något exempel på det jag frågade efter.

Spårspärr på tågspår?

av John T ⌂ @, onsdag, oktober 31, 2018, 01:16 (355 dagar sedan) @ Gunnar Olson
Redigerad av John T, onsdag, oktober 31, 2018, 01:32

Mycket vanligt!

De stationer som inte var bevakade hela tiden hade/har ofta denna variant.
Troligen hade ställverket en K16 nyckel så att man kunde utföra obevakad växling på stationen.


Att spårspärr var/är vanligt på sidospår, där vagnar kan ställas upp, det visste jag. Däremot har jag inte lagt märke till det på tågspår. Tydligen var detta spår, av Aghults inlägg att döma, inte klassat som tågspår (sidotågväg), vid den tid som fotot togs. Så detta är alltså inte något exempel på det jag frågade efter.

Jag drar inte samma slutsats av Kjells inlägg. Signalanläggningen gjordes enkel, utan möjlighet att kunna visa två gröna till sidotågväg - men sidotågväg var det väl ändå, bara att man fick ta in tåget med signalering enl. §52:2.

Om tåg, såsom rörelseformen "tåg" skulle tas in på det aktuella spåret (om än sällan) bör det ju per definition vara ett tågspår, likaså sidotågväg, oavsett om någon huvudsignal kan visa en signal till spåret.

Det var väl inte så ovanligt med ett arrangemang som på bilden. Som Anders nämnde i ett annat inlägg (citeras ovan) förekom spårspärrar på sidotågväg på en del mindre stationer som kunde behöva lämnas obevakade. Sidotågvägen försågs då med en låsbar spårspärr om det inte fanns någon växel som kunde fungera som säkerhetsväxel i den änden av spåret. När stationen bevakades låstes spårspärr och ev. skyddande växel upp och möten kunde ske på sidotågvägen.

Spårspärr på tågspår?

av Kjell Aghult @, onsdag, oktober 31, 2018, 06:26 (355 dagar sedan) @ John T

Att spårspärr var/är vanligt på sidospår, där vagnar kan ställas upp, det visste jag. Däremot har jag inte lagt märke till det på tågspår. Tydligen var detta spår, av Aghults inlägg att döma, inte klassat som tågspår (sidotågväg), vid den tid som fotot togs. Så detta är alltså inte något exempel på det jag frågade efter.


Jag drar inte samma slutsats av Kjells inlägg. Signalanläggningen gjordes enkel, utan möjlighet att kunna visa två gröna till sidotågväg - men sidotågväg var det väl ändå, bara att man fick ta in tåget med signalering enl. §52:2.

Om tåg, såsom rörelseformen "tåg" skulle tas in på det aktuella spåret (om än sällan) bör det ju per definition vara ett tågspår, likaså sidotågväg, oavsett om någon huvudsignal kan visa en signal till spåret.

Det var väl inte så ovanligt med ett arrangemang som på bilden....

I undantagsfall kunde spärrar förekomma även i tågspår med full signalering. Fagersta C (ställverk typ ´Mjölby´) blev 1969 tidvis och delvis fjärrstyrt på huvudlinjen. Jag vill minnas att motordrivna spärrar då sattes upp i sp 4. Detta för att t ex en skadad vagn skulle kunna undanväxlas. Rätt?

Karlstad C (ställverk 65) ombyggdes på samma sätt 1977 och sp 20 och 21 fick då motordrivna spärrar.

Spårspärr på tågspår? Stocksund och Uppsala

av Leif B @, onsdag, oktober 31, 2018, 08:43 (355 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Stocksund på Roslagsbanan hade en spårspärr i spår 3 fram till linjeomläggningen 1996. Spår 3 trafikerades då bara av tjänstetåg till och från Mörby verkstad men tidigare även av godståg. Jag vet inte om spårspärren kom upp när Stocksund fick nytt ställverk på 70-talet och avbemannades eller om det fanns innan dess.

Tillägg: på denna skiss från 1942 finns spårspärr både på spår 3 och 4 men däremot var inget av spåren tågspår då.

Före senaste ombyggnaden av Uppsala C var spår 8 stickspår från norr med plattform och användes både som tågspår av vändande Upptåg och Upptågen övernattade där. Spåret hade då spårspärr.Idag använd spåren 3-6 dagtid som tågspår för vändande tåg söder- resp. norrifrån så det vore rimligt att ha spårspärrar i dess spår även idag.

Tillägg: på denna bild framgår att åtminstone spår 6 fick spårspärr vid ombyggnaden.

Spårspärr på tågspår? Stocksund och Uppsala

av Överkörmästaren, onsdag, oktober 31, 2018, 08:57 (355 dagar sedan) @ Leif B

Stocksund på Roslagsbanan hade en spårspärr i spår 3 fram till linjeomläggningen 1996. Spår 3 trafikerades då bara av tjänstetåg till och från Mörby verkstad men tidigare även av godståg. Jag vet inte om spårspärren kom upp när Stocksund fick nytt ställverk på 70-talet och avbemannades eller om det fanns innan dess.

Tillägg: på denna skiss från 1942 finns spårspärr både på spår 3 och 4 men däremot var inget av spåren tågspår då.

Det var de väl inte sen heller; den där spärren fanns väl vid gränsen mellan tågspår och sidospår?


Före senaste ombyggnaden av Uppsala C var spår 8 stickspår från norr med plattform och användes både som tågspår av vändande Upptåg och Upptågen övernattade där. Spåret hade då spårspärr.Idag använd spåren 3-6 dagtid som tågspår för vändande tåg söder- resp. norrifrån så det vore rimligt att ha spårspärrar i dess spår även idag.

Tillägg: på denna bild framgår att åtminstone spår 6 fick spårspärr vid ombyggnaden.

Spårspärr på tågspår? Stocksund

av Leif B @, onsdag, oktober 31, 2018, 17:03 (355 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Stocksund på Roslagsbanan hade en spårspärr i spår 3 fram till linjeomläggningen 1996. Spår 3 trafikerades då bara av tjänstetåg till och från Mörby verkstad men tidigare även av godståg. Jag vet inte om spårspärren kom upp när Stocksund fick nytt ställverk på 70-talet och avbemannades eller om det fanns innan dess.

Tillägg: på denna skiss från 1942 finns spårspärr både på spår 3 och 4 men däremot var inget av spåren tågspår då.


Det var de väl inte sen heller; den där spärren fanns väl vid gränsen mellan tågspår och sidospår?

Oj, nu blir jag osäker. Jag minns faktiskt inte hur långt spårledningen sträckte sig. Vi får väl hoppas att Ulf P tar sig tid att berätta hur det var.

Spårspärr på tågspår? Stocksund

av Överkörmästaren, onsdag, oktober 31, 2018, 18:24 (355 dagar sedan) @ Leif B

Stocksund på Roslagsbanan hade en spårspärr i spår 3 fram till linjeomläggningen 1996. Spår 3 trafikerades då bara av tjänstetåg till och från Mörby verkstad men tidigare även av godståg. Jag vet inte om spårspärren kom upp när Stocksund fick nytt ställverk på 70-talet och avbemannades eller om det fanns innan dess.

Tillägg: på denna skiss från 1942 finns spårspärr både på spår 3 och 4 men däremot var inget av spåren tågspår då.


Det var de väl inte sen heller; den där spärren fanns väl vid gränsen mellan tågspår och sidospår?

Oj, nu blir jag osäker. Jag minns faktiskt inte hur långt spårledningen sträckte sig. Vi får väl hoppas att Ulf P tar sig tid att berätta hur det var.

Spårledning är väl en sak och tågspår en annan sak. Men du har kanske rätt, det fanns ju i alla fall nån dvärgsignal där uppe i norr så det kanske var så att tågvägen slutade först i "slutet" på spår 3 norr om viadukten.

http://a4.pbase.com/u43/jakobe/upload/34265866.19801985X2X4pSsu2.jpg

Spårspärr på tågspår? Stocksund -- minnen

av Ulf Pålsson @, Stockholm, onsdag, oktober 31, 2018, 23:07 (355 dagar sedan) @ Överkörmästaren
Redigerad av Ulf Pålsson, onsdag, oktober 31, 2018, 23:12

Stocksund på Roslagsbanan hade en spårspärr i spår 3 fram till linjeomläggningen 1996. Spår 3 trafikerades då bara av tjänstetåg till och från Mörby verkstad men tidigare även av godståg. Jag vet inte om spårspärren kom upp när Stocksund fick nytt ställverk på 70-talet och avbemannades eller om det fanns innan dess.

Tillägg: på denna skiss från 1942 finns spårspärr både på spår 3 och 4 men däremot var inget av spåren tågspår då.


Det var de väl inte sen heller; den där spärren fanns väl vid gränsen mellan tågspår och sidospår?

Oj, nu blir jag osäker. Jag minns faktiskt inte hur långt spårledningen sträckte sig. Vi får väl hoppas att Ulf P tar sig tid att berätta hur det var.


Spårledning är väl en sak och tågspår en annan sak. Men du har kanske rätt, det fanns ju i alla fall nån dvärgsignal där uppe i norr så det kanske var så att tågvägen slutade först i "slutet" på spår 3 norr om viadukten.

http://a4.pbase.com/u43/jakobe/upload/34265866.19801985X2X4pSsu2.jpg

Så här var det: I det el-mek-ställverk som var ibruk i Stocksund till 1979 var spår 3 (spåret till Mörby verkstad) ett sidospår som anslöt med en klotväxel i spår 2. Klotväxeln och spårspärren var låsta med elektrisk låsapparat. Detta innebar att "verkstadståg" från Stockholm Ö måste tas in på spår 2 och dras fram så långt att tågvägsutlösning skedde. Därefter kunde låsapparaterna friges. Tkl begav sig ut med den nyckelknippa som bl.a. innehöll nycklar till grinden uppe vid Mörby vst och gav knippan till föraren. Därefter växlades tågsättet ut en bit på bron igen, klotväxeln lades om och spärren lades av. Efter passage måste de förstås läggas tillbaka manuellt i normalläge. För ett "verkstadståg" i andra riktningen uppenbarade sig tågsättet på spår 3 (det var då tillåtet att köra "ner" från verkstaden till stationen utan särskilt tillstånd, om tiden sammanföll någorlunda med verkstadstågets tidtabellsenliga avgångstid från Stocksund). Tkl frigav klotväxel och spårspärr och såg noga till att elväxlarna norr och söder om bron låg rätt för ett tåg till nedspåret mot Stockholm Ö. Sedan gick tkl ut, tog emot nyckelknippan, lade av spårspärren och lade om växeln, och visade därefter "avgång" med signalstaven till tåget, som alltså avgick från spår 3. (Det var alltid lite nervöst, för man hade ju inget stöd av någon tågvägslåsning: Man hade väl lagt växeln på södra sidan till nedspåret? Att av misstag skicka i väg ett tåg mot uppspåret, som helt saknade signaler för riktningen mot Stockholm Ö, det hade varit mer än mycket dåligt.) Detta var det enda tillfället under ett normalt arbetspass som tkl Stocksund fick användning av signalstaven. Den kom annars till användning bara i samband med enkelspårdrift på någon av de angränsande stationssträckorna, något som var tämligen sällsynt.

Redan i samband med inflyttningen i november 1977 av fjbcentralen från Roslags Näsby till Stockholm Ö var det planerat att även Stocksund skulle komma att fjärrstyras. För det behövdes förstås ett nytt ställverk. Man insåg att spår 3 måste uppgraderas till tågspår så att verkstadståg i båda riktningar skulle kunna tas sig in till och ut från spår 3 utan någon komplikation. Så skedde också. Växeln till spår 3 och spårspärren försågs med motordriv. Spårledning lades in fram till en punkt så långt bort att tågspåret skulle kunna rymma ett rimligt långt ankommande verkstadståg från Stockholm Ö. Vid spårledningens slut uppsattes en S-tavla (tågvägens slutpunkt) och motriktat denna en dvärgsignal för frontskydd för tågvägen. (Denna punkt utgjorde alltså en gräns mellan tågspåret spår 3 och sidospåret vidare upp till verkstaden.) Som utfartssignal från spår 3 satte man upp en huvuddvärgsignal. Tågvägar inrättades i ställverket för tåg till och från spår 3. Dvärgsignalen som stod motriktat vid S-tavlan visade normalt "stopp" och ställdes till 'lodrätt' med en särskild manöver, minns jag, alltså en form av läggning av växlingsväg. Med dessa funktioner och signaler var det bara att köra in på och ut från spår 3 som vilket tågspår som helst. Reläställverket stod klar i februari 1979 (säger Per Forsströms Ställverksregistret), och efter några månaders intrimning och utbildning av alla tågklarerare startade man med fjärrstyrningen av Stocksund.

Men nyckelknippan, då? Den flyttades till tågx/fjbc Stockholm Ö och fick avhämtas och återlämnas där i stället, av föraren på verkstadståget.
/up

Stocksund 1944: Spårspärr hejdade skenande fordon

av Gunnar Ekeving @, lördag, november 03, 2018, 10:57 (352 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Den 13 maj 1944 gjorde spårspärren på verkstadsspåret viss nytta för att stoppa fordon som oplanerat avvikit från Mörby verkstad. Enligt DN den 14 maj var det två sammankopplade motorvagnar som kom i rullning på grund av ett växlingsmissöde. På den främre arbetade en verkstadsförman med bromssystemet vilket gjorde handbromsen verkningslös. Förmannen hoppade då av och försökte ta sig upp på den bakre motorvagnen. Detta misslyckades. När vagnarna nått Stocksunds station hade de så god fart att den främre vagnen rev upp spårspärren och spårade ur vid brofästet. Den bakre vagnen stoppades dock och undgick att spåra ur. Inga större skador på motorvagnarna, men en timmes trafikstopp. Ersättningsbussar sattes in.

Nya Dagligt Allehanda hade den 13 maj en mer dramatisk beskrivning av händelsen. Tidningen citerar en postchaufför, som vid Mormors grind fick se ett elektriskt lok som "dånade förbi i rasande fart". Det enda chauffören kunde göra var att ställa sig och se efter loket, som "i hög fart" försvann mot Stocksunds station. Då hörde han bakom sig någon säga "Det kommer att gå åt pipan". Det var föraren som hoppat av när han insåg att det trots att han arbetade "förtvivlat" var omöjligt att stanna. "Loket" var enligt Nya Dagligt Allehanda ute på en provtur. Om man får tro DN var det i så fall en helt oplanerad provtur. Nya Dagligt nämner också att ånglok fick sättas in eftersom kontaktledningen förstörts, och att passagerare fick byta tåg vid Stocksund. Det sistnämnda kanske då gällde efter den första timmens totalstopp?

SRJ rapporterade förstås missödet till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen; denna skrivelse har jag inte hittat däremot svaret från VoV:
[image]

[VoV handlingar, Riksarkivet]

Spårspärr på tågspår?

av daniel @, torsdag, november 01, 2018, 07:24 (354 dagar sedan) @ Kjell Aghult

I undantagsfall kunde spärrar förekomma även i tågspår med full signalering. Fagersta C (ställverk typ ´Mjölby´) blev 1969 tidvis och delvis fjärrstyrt på huvudlinjen. Jag vill minnas att motordrivna spärrar då sattes upp i sp 4. Detta för att t ex en skadad vagn skulle kunna undanväxlas. Rätt?

Spår 4 i Fagersta är mycket riktigt ett tågspår med spårspärrar i båda ändar.

Men Fagersta är inte ett Mjölby ställverk, utan ett annat, udda reläställverk som påminner om ett uppskalat Skruv/Björnlunda. Liknande ställverk fanns i Skåne, i Lund och Ystad (den i Ytstad finns ännu kvar, men byts väl nästa år?).

De skånska ställverken kallades Tullingar efter sin upphovsman. Det kanske går att hitta någon signalingenjör Tulling i Malmö i rullorna?

Spårspärr på tågspår?

av Kjell Aghult @, torsdag, november 01, 2018, 11:48 (354 dagar sedan) @ daniel

I undantagsfall kunde spärrar förekomma även i tågspår med full signalering. Fagersta C (ställverk typ ´Mjölby´) blev 1969 tidvis och delvis fjärrstyrt på huvudlinjen. Jag vill minnas att motordrivna spärrar då sattes upp i sp 4. Detta för att t ex en skadad vagn skulle kunna undanväxlas. Rätt?


Spår 4 i Fagersta är mycket riktigt ett tågspår med spårspärrar i båda ändar.

Men Fagersta är inte ett Mjölby ställverk, utan ett annat, udda reläställverk som påminner om ett uppskalat Skruv/Björnlunda. Liknande ställverk fanns i Skåne, i Lund och Ystad (den i Ytstad finns ännu kvar, men byts väl nästa år?).

Jag hörde följande definition på ett ´Mjölby´: "Ett ´Skruv´ eller ´Björnlunda´, kommpletterat med växlingsvägar". Och då avsågs just Fagersta. Visst kan jag minnas fel.


De skånska ställverken kallades Tullingar efter sin upphovsman. Det kanske går att hitta någon signalingenjör Tulling i Malmö i rullorna?

Nils Tulling (f 1910) var i 1948 års järnvägsmatrikel driftsingenjör vid signalsektionen på
III distriktet i Malmö.

Spårspärr på tågspår?

av daniel @, torsdag, november 01, 2018, 14:10 (354 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Men Fagersta är inte ett Mjölby ställverk, utan ett annat, udda reläställverk som påminner om ett uppskalat Skruv/Björnlunda. Liknande ställverk fanns i Skåne, i Lund och Ystad (den i Ytstad finns ännu kvar, men byts väl nästa år?).

Jag hörde följande definition på ett ´Mjölby´: "Ett ´Skruv´ eller ´Björnlunda´, kommpletterat med växlingsvägar". Och då avsågs just Fagersta. Visst kan jag minnas fel.

Eller så har du fått en felaktig eller förenklad uppgift.

Fagersta har vad jag kan se i dokumentationen inte särskilda växlingsvägar, utan dvärgarna visar lodrät när huvudsignalen visar körbedked.
Fagersta har, som Skruv/Björnlunda endast börjanpunktslås och två spärrkopplade remanenta reläer som tågvägslås. L som drar i front när väg låses och U som drar i back när väg låses.

Mjölby har börjanpuntlås för växlingsvägar och både början- och slutpunktslås för tågvägar.

För växlingsvägar är det två neutrala reläer, Ld och Td. Ld är normalt draget och faller när väg ställs. Td är normalt fallet och drar när väg ställs.

Börjanpunktslås för tågvägar är Ls som drar i front när väg låses.

Slutpunktslåset för tågvägar heter I (infartsrelä) och det är ett normalt draget neutralt relä som faller när väg låses mot slutpunkten.

Som du ser är Fagersta nog ett "Skruv-ställverk med dvärgsignaler som kan visa snett höger" medans Mjölby är mer än ett "Björnlunda-ställverk med växlingsvägar'.

Spårspärr på tågspår?

av Anders_W @, torsdag, november 01, 2018, 15:05 (354 dagar sedan) @ daniel

Det verkar vara rätt stora skillnader mellan olika Mjölby-ställverk; kanske så stor att man kan diskutera om de skall anses vara en och samma typ eller inte, men nu klyver jag nog hårstrån.

Börjanpunktslås för tågvägar är Ls som drar i front när väg låses.

Är det också en neutralt relä?

Spårspärr på tågspår?

av daniel @, torsdag, november 01, 2018, 15:23 (354 dagar sedan) @ Anders_W
Redigerad av daniel, torsdag, november 01, 2018, 15:28

Det verkar vara rätt stora skillnader mellan olika Mjölby-ställverk; kanske så stor att man kan diskutera om de skall anses vara en och samma typ eller inte, men nu klyver jag nog hårstrån.

Det skiljer nog endel numera, tex har ju Karlshamn byggts om för fjärrstyrning. Men ursprungligen var de nog rätt lika.
Men en del ställverk har ju felaktigt kallats för Mjölby, tillexempel Lund och Fagersta, då kan det ju bli svårt att få rätsida på vad Mjölby egentligen är.

Börjanpunktslås för tågvägar är Ls som drar i front när väg låses.


Är det också en neutralt relä?

Nej, Ls är ett remanent relä. Men det drar i front vid låsning, inte i back som på senare ställverkstyper.

Reläställverk typ Mjölby och mer eller mindre liknande

av Gunnar Ekeving @, fredag, november 02, 2018, 00:10 (353 dagar sedan) @ Anders_W

Det verkar vara rätt stora skillnader mellan olika Mjölby-ställverk; kanske så stor att man kan diskutera om de skall anses vara en och samma typ eller inte, men nu klyver jag nog hårstrån.

SJ talade från början om "reläställverk typ Älmhult"; 1957 beslutade man om sådana för Älmhult, Mjölby, Alingsås och Karlshamn. Ritningsarbetet skulle utföras av Ericssons signalbolag. Något senare beställde man ritningsarbete även för Ronneby. I mars 1958 skrev dock SJ elektrotekniska byrå till Signalbolaget att man skulle färdigställa ritningsarbetet för Karlshamn och Alingsås i egen regi, eftersom det visat sig krävas alltför stora avvikelser mot den standardkonstruktion som tidigare utarbetats av Signalbolaget. Det blev då enklare om SJ gjorde jobbet själva eftersom "betungande diskussioner" därigenom kunde undvikas [Ebrsi dnr 6-285/52]. Detta styrker påståendet att anläggningar av typ "Mjölby" (eller "Älmhult" ) kunde vara ganska olika.

Spårspärr på tågspår?

av Sven Bårström @, Järfälla, torsdag, november 01, 2018, 16:31 (354 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Jag kan inte säga att jag är särskilt kunnig i ställverksvarianterna. Men namnen "Skruv" och "Björnlunda" har jag hört nämnas som ett slags typbeteckningar. Visst var de väl tekniskt hyfsat lika med de 59:or som under en tid var standard för fjb?
"Tullingarna" ha jag aldrig hört talas om, men Nils Tulling var en välsedd ingenjör i Malmö under lång tid. Han var siiö (från slutet av 50-talet Olof Andrén) närmaste man under många år före 1964. Det året har jag för mig att Tulling efterträdde Andrén, då denne blev bdc i Växjö.
Sven B

--
Sven B

Hjælp til billeder

av Ulfe @, Fagersta, tisdag, oktober 23, 2018, 17:53 (363 dagar sedan) @ Ole M. Nielsen


Vilken station ?

[image]

[image]

Jag har aldrig varit på platsen, men jag tycker det ser ut som samma godsmagasin på bilderna, övre halvan av stupröret fattas på båda bilderna och en mörkare bräda är med på båda bilderna, är det så, är någon av bilderna spegelvänd?

Hjælp til billeder

av Ingemar B @, tisdag, oktober 23, 2018, 18:39 (363 dagar sedan) @ Ole M. Nielsen

Änglokståget i Malmö är från Det stora ångslaget oktober 1974 (Vet ej datum). Loken är S 1260 och S6 1611.

Ingemar

Hjælp til billeder

av Magnus Lindman NÄSSJÖ ⌂ @, Nässjö, tisdag, oktober 23, 2018, 20:30 (363 dagar sedan) @ Ole M. Nielsen

Intressanta signaler på spåren till vänster. Det verkar vara en dvärg på varje spår och en gemensam huvudljussignal mitt för växeln.

Lindman


[image]

--
lindman.dk
Lokförare och instruktionsförare på Krösatågen / VY Tåg

Hjælp til billeder

av Stefan Olsson @, tisdag, oktober 23, 2018, 23:25 (363 dagar sedan) @ Ole M. Nielsen

Tror att sista bilden är tagen i Äsperöd.

Hjælp til billeder

av Thomas Tell @, Vallentuna, tisdag, oktober 23, 2018, 23:55 (363 dagar sedan) @ Ole M. Nielsen

Søger hjælp til disse billeder.

Malmö C, två ånglok, dato ?

[image]

[image]

Bilderna tagna 12-13 oktober 1974 vid "Det stora ånglaget" med tåg Malmö Ystad Eslöv i dagarna två. Det var väl andra dagen som var såå blöt och där tåget var timmar försenat till Malmö på kvällen.
/tell

Hjælp til billeder

av Joakim L @, onsdag, oktober 24, 2018, 13:37 (362 dagar sedan) @ Ole M. Nielsen

Søger hjælp til disse billeder.

Malmö C, två ånglok, dato ?

Bilderna tagna oktober 1974 under "det stora ångslaget". Loken var som deltog SJ S 1260 och CHJ 17 ((SJ L11 1657), båda från MfÖSJ samt SJ S6 1611 från HVJ (Helsingborgs Veteranjärnväg, senare KLJ och numera Föreningen Veteranjärnvägen, FVJ).


[image]

[image]

-----

Museum ?

[image]

[image]

Bilderna tagna i Äsperöd. Mannen till höger är Vincent Kærager som också ägde stationen och drev ett litet järnvägsmuseum.


-----

Vilken station ?

Torde vara Vollsjö


[image]

[image]

[image]

Ångloken idag?

av Bobo L @, torsdag, oktober 25, 2018, 12:06 (361 dagar sedan) @ Ole M. Nielsen

Var finns de i tråden nämnda ångloken idag, och i vilket skick är de?

Det är alltså S 1260, S6 1611 och CHJ 17 ((SJ L11 1657) som nämnts i olika inlägg.

Ångloken idag?

av montfrooij ⌂ @, torsdag, oktober 25, 2018, 13:02 (361 dagar sedan) @ Bobo L

Vollsjö it is
http://banvakt.se/eslov-bjarsjolagard-tomelilla/vollsjo/

[image]

--
Visit www.trainsandtrucks.nl?lang=EN for more pictures and video\'s from trains and trucks (Swedish and Dutch)

Ångloken idag?

av Mattias Jansson @, torsdag, oktober 25, 2018, 13:14 (361 dagar sedan) @ Bobo L

Var finns de i tråden nämnda ångloken idag, och i vilket skick är de?

Det är alltså S 1260, S6 1611 och CHJ 17 ((SJ L11 1657) som nämnts i olika inlägg.

S 1260 och L11 1657 finns i Kristianstad, S6 1611 fanns i många år i Kappeln i Nordtyskland men sedan 2002 är loket istället hos S.T.A.R. i Staadskanaal, Holland.


Skick har jag ingen aning om.

Ångloken idag?

av Thomas Tell @, Vallentuna, torsdag, oktober 25, 2018, 13:38 (361 dagar sedan) @ Mattias Jansson

S 1260 och L11 1657 finns i Kristianstad,

S 1260 har Järnvägsmuseum i dag.
/tell

RSS-feed av trådar
powered by my little forum