Dessa förkortningar (Järnväg allmänt)

av Littera JS, Saturday, November 03, 2018, 22:39 (1998 dagar sedan)

Alltså..."p" i littrat för fordon för 891 mm och "t" för 1067. Varför just "p" och "t" Kan någon förklara....

Dessa förkortningar

av Kjell Friberg, Saturday, November 03, 2018, 23:46 (1998 dagar sedan) @ Littera JS

Jag kan inte se någon annan förklaring än att dessa generellt råkade vara lediga när litterasystemet konsekvent gjordes oberoende av fordonskategori under andra halvan av 1940-talet. Tidigare användes en kortare tid m och r samt a och b för att ange annan spårvidd än 1435 mm. För 1067 mm har använts a, r och t samt för 891 b, m och p under olika tidsintervall.
Varför göra något enkelt när det finns så många underbara komplicerade lösningar till varje problem?

Dessa förkortningar

av Överkörmästaren, Saturday, November 03, 2018, 23:56 (1998 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Jag kan inte se någon annan förklaring än att dessa generellt råkade vara lediga när litterasystemet konsekvent gjordes oberoende av fordonskategori under andra halvan av 1940-talet. Tidigare användes en kortare tid m och r samt a och b för att ange annan spårvidd än 1435 mm. För 1067 mm har använts a, r och t samt för 891 b, m och p under olika tidsintervall.
Varför göra något enkelt när det finns så många underbara komplicerade lösningar till varje problem?

Eller så är det vi som komplicerar genom att försöka hitta ett problem till något som vi tror är en lösning.

p och t är väl inte värre än X och Y? Eller D och U eller R och T...

Dessa förkortningar

av Lennart Petersen, Sunday, November 04, 2018, 01:44 (1998 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Jag kan inte se någon annan förklaring än att dessa generellt råkade vara lediga när litterasystemet konsekvent gjordes oberoende av fordonskategori under andra halvan av 1940-talet. Tidigare användes en kortare tid m och r samt a och b för att ange annan spårvidd än 1435 mm. För 1067 mm har använts a, r och t samt för 891 b, m och p under olika tidsintervall.
Varför göra något enkelt när det finns så många underbara komplicerade lösningar till varje problem?


Eller så är det vi som komplicerar genom att försöka hitta ett problem till något som vi tror är en lösning.

p och t är väl inte värre än X och Y? Eller D och U eller R och T...

Ja just loklittera är fullt av de mest konstiga saker.. ..eller inte. Man började med att littrera från bokstav A och arbetade sig genom precis hela alfabetet. Sedan återanvände man litterabeteckningarna så det t.ex kom ett modernt B i stället för de gamla litt. B (som Prins August) När elloken kom fick dom ta lediga littera eller så använde man underlittera så det fanns samtidigt ångloks B och elloks Bk, Bs. Ångloks R fick sälskap av det moderna rapidloket Ra. Underlittera kunde också bli bokstäver , lok Sb blev S2 o.s.v med privatbanornas införlivande var man snart uppe i ett hundratal littera . För underlittera kunde det bli både gemen bokstav och siffra som Rc1,Rc2... En besynnerlig sak var att det samtidigt fanns littera F och F. F1200 inregistrerades nämligen från början som driftlok, ingen tänkte på att det kunde förväxlas och det lyckades man också undvika. Från 60-talet blev det lite förenklingar , det skulle nu bara vara versaler eveventuellt med siffra, Y3 fick heta så från början och YBoa6 blev X9 o.s.v
Men varför det blev p och t för spårvidden har jag absolut ingen aning om . Det fanns även tu för 1093 och det sägs att u ska tolkas som udda. För 1524 hade SJ inga fordon och de 600-mm lok som användes för byggnad fick aldrig någon beyeckning för spårvidd. Och inte blev det enklare i nutid med många tågoperatörer som uppenbarligen får littrera sina fordon i stort som de själva vill.
För vagnar blev det något enklare, A,B,C efter vagnsklass och så D för post, E för fångar och F för resgods. R för restaurang kan förstås men varför det utländska WL för sovvagn, S blev i stället konferens eller specialvagn.

Dessa förkortningar

av Nils-Eric Sääf, Sunday, November 04, 2018, 09:00 (1998 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Och något har hänt med texterna. De markeras inte längre som lästa. ALLA nya och
gamla är i blått.

Dessa förkortningar

av Överkörmästaren, Sunday, November 04, 2018, 10:31 (1998 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Och något har hänt med texterna. De markeras inte längre som lästa. ALLA nya och
gamla är i blått.

Vilken spårvidd talar du om nu? :-P

Dessa förkortningar

av ztenlund, Sunday, November 04, 2018, 12:39 (1998 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Och något har hänt med texterna. De markeras inte längre som lästa. ALLA nya och
gamla är i blått.


Vilken spårvidd talar du om nu? :-P

Sääfshundra mm?

Dessa förkortningar

av Leif B, Sunday, November 04, 2018, 10:08 (1998 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Jag kan inte se någon annan förklaring än att dessa generellt råkade vara lediga när litterasystemet konsekvent gjordes oberoende av fordonskategori under andra halvan av 1940-talet. Tidigare användes en kortare tid m och r samt a och b för att ange annan spårvidd än 1435 mm. För 1067 mm har använts a, r och t samt för 891 b, m och p under olika tidsintervall.
Varför göra något enkelt när det finns så många underbara komplicerade lösningar till varje problem?

Men varför det blev p och t för spårvidden har jag absolut ingen aning om . Det fanns även tu för 1093 och det sägs att u ska tolkas som udda. För 1524 hade SJ inga fordon och de 600-mm lok som användes för byggnad fick aldrig någon beyeckning för spårvidd. Och inte blev det enklare i nutid med många tågoperatörer som uppenbarligen får littrera sina fordon i stort som de själva vill.
För vagnar blev det något enklare, A,B,C efter vagnsklass och så D för post, E för fångar och F för resgods. R för restaurang kan förstås men varför det utländska WL för sovvagn, S blev i stället konferens eller specialvagn.

”t” står för ”tiesextisju” och ”p” för ”pytteliten” :-)

Vagnslittera blev rätt tidigt europeiskt (någorlunda) standardiserade eftersom vagnar rätt snart började korsa gränser medan lok i stort sett höll sig på sin egen bana.