Film Stockholm Central 1920-tal.

Kanske det har tipsats om denna film tidigare men den är så intressant så det skadar väl inte att upprepa tipset.
Stockholm Central på 1920-talet.

Stockholm Central 1920-talet

Notera, i inledningen, de två damerna(?) i spärren som kivas om den enes huvudbonad.

En intressant plats är plankorsningen med Jakobsgatan. Man ser att det fortfarande fanns bommar som spärrade järnvägsspåren när inget tåg var på gång, och att kryssmärket var av den gamla typen med 90 graders vinkel och brandgul bakgrund till texten "varning för tåg" (och ännu inget tillägg "flera spår" ).

Jag tycker det ser ut som en A8 som hinner över innan bommarna fälls, A10 enkelvagn och A11 eller A12 (jag tror inte det är en A9 men jag kan ha fel) med en B17 sedan efter att J-loket med tåg passerat. J-loket verkar ha blivit av med vakuumbromsslangarna, när började man ta ner dem?
Boggietåget på någon av Brommabanorna 12/13.
Vid den här tiden borde linjerna 2, 4, 12 & 13 varit aktuella här, jag tror att linje 1 kom till Kungsholmen senare.

Detta var del 1 finns det någon del 2 ?

Detta var del 1 finns det någon del 2 ?

Ja det finns del 2. Men jag fixar inte så snygga länkar.
BJ
http://www.filmarkivet.se/movies/stockholms-central-1920-del-2/

Underbara filmer, fulla av information för många intresseriktningar - järnvägar, bilar, kläder. mm. Notera att 99,9% av personerna har någon form av huvudbonad./BoSC

Underbara filmer, fulla av information för många intresseriktningar - järnvägar, bilar, kläder. mm. Notera att 99,9% av personerna har någon form av huvudbonad./BoSC

Funderade också över huvudbonad! Men det är väll 100% De få som syns utan har nog hatten i handen.
Drygt 5 minuter in i film 2 så avgår ett kontinent tåg med B-lok, tysk resgodsvagn Pw4u, och en del svenska kontinentvagnar.
Efter detta tåg så kommer det in ett kontinent tåg med F-lok i spetsen.
Nu har Thomas T ett styvt jobb att redogöra för vagnarna i tågen.

Detta var del 1 finns det någon del 2 ?

Ja det finns del 2. Men jag fixar inte så snygga länkar.
BJ
http://www.filmarkivet.se/movies/stockholms-central-1920-del-2/

Men den länken duger gott, tackar.
Och helt underbara dokument, förbluffad över hur många bilar det fanns. Och vilken trängsel, men det gick ju så många tåg .
Och vad var det för fint besök som så många kommit för att beskåda.
Man ser också att områdena runt Centralen hade annan kataktär , det syns industrier och skjul på Klarasjösidan och Köarakvarteren var väl,inte så eleganta. Centralen låg i absolut utkant av det ”fina” Stockholm som var Stureplan-Norrmalmstorg och därikring.

Detta var del 1 finns det någon del 2 ?

Ja det finns del 2. Men jag fixar inte så snygga länkar.
BJ
http://www.filmarkivet.se/movies/stockholms-central-1920-del-2/

Men den länken duger gott, tackar.
Och helt underbara dokument, förbluffad över hur många bilar det fanns. Och vilken trängsel, men det gick ju så många tåg .
Och vad var det för fint besök som så många kommit för att beskåda.
Man ser också att områdena runt Centralen hade annan kataktär , det syns industrier och skjul på Klarasjösidan och Köarakvarteren var väl,inte så eleganta. Centralen låg i absolut utkant av det ”fina” Stockholm som var Stureplan-Norrmalmstorg och därikring.

Mary Pickford och Douglas Fairbanks

I filmen bland annat denna kända båt och båtfärd.

Detta var del 1 finns det någon del 2 ?

Ja det finns del 2. Men jag fixar inte så snygga länkar.
BJ
http://www.filmarkivet.se/movies/stockholms-central-1920-del-2/

Men den länken duger gott, tackar.
Och helt underbara dokument, förbluffad över hur många bilar det fanns. Och vilken trängsel, men det gick ju så många tåg .
Och vad var det för fint besök som så många kommit för att beskåda.
Man ser också att områdena runt Centralen hade annan kataktär , det syns industrier och skjul på Klarasjösidan och Köarakvarteren var väl,inte så eleganta. Centralen låg i absolut utkant av det ”fina” Stockholm som var Stureplan-Norrmalmstorg och därikring.

Mary Pickford och Douglas Fairbanks
är normalt
I filmen bland annat denna kända båt och båtfärd.

De här två svartvita stumfilmerna från 1924 var verkligen intressanta att se. Och de föranleder ett antal kommentarer. Att det var extra mycket folk ute på Centralplan när Mary "hela världens lilla fästmö" Pickford och Douglas Fairbanks Jr kom till Stockholm med tåg är kanske inte så märkligt. Det var ju fråga om dåtidens verkligt berömda Hollywoodstjärnor av en magnitud som dagens allra största megaskådisar!

Men att det verkligen kryllade av resande både ute och inne på Stockholm C även annars är intressant. Se bara på myllret vid resgodsinlämningen exempelvis. Man var uppenbarligen vid den här tiden inte alls rädd för nära kroppskontakt. Man trängdes på ett sätt som inte är det normala i dagens samhälle. Det påminde mer om hur det är i dagens Kina eller Japan i rusningstid på stationerna. Var man inte rädd för ficktjuvar anno domini 1924?

En annan lustighet var att biljettexpeditionen för resandetågen mot norra Sverige låg i södra änden av entréhallen medan kassan för sydgående tåg fanns på motsatta dvs. norra sidan av hallen. Rent logistiskt borde man ju ha resandeströmmarna åtskilda kan man tycka.

Att folk år 1924 var veritabla linslöss (alla med huvudbonad av något slag typ studentmössa) framgår tydligt av de här två filmdelarna. Var en filmkamera en sådan spännande nymodighet vid den här tiden att man inte kunde låta bli att se mot kameran även när man gjorde något annat som exempelvis tågmästaren i sin vita sommaruniform vilken stängde vagnsdörren före avgång utan att se på vad han gjorde?! Han stängde med högra handen bakom ryggen. ;-)

I del 2 syns det B-loksdragna kontinenttåget avgå. Bland vagnarna finns en tysk resgodsvagn, en svensk postvagn Do2 och Co5 1391 som använts som elmotorvagn under proven i början av seklet. Vagnen har kvar de inbyggda plattformarna och blev 1929 åter elmotorvagn.
Senare i filmen rullar kontinenttåget söderifrån in draget av ett F-lok.
/tell

..........en svensk postvagn Do2 och Co5 1391 som använts som elmotorvagn under proven i början av seklet. Vagnen har kvar de inbyggda plattformarna och blev 1929 åter elmotorvagn. .........
/tell

Den vagnen har de flesta hört talas om som "Enok", vagnen som pendlade mellan Mariefred och Läggesta.
I bröderna Elthammars nya bok "Järnvägsbilder 5" finns en bild på sidan 42, tagen vid stationshuset i Mariefred.

..........en svensk postvagn Do2 och Co5 1391 som använts som elmotorvagn under proven i början av seklet. Vagnen har kvar de inbyggda plattformarna och blev 1929 åter elmotorvagn. .........
/tell

Den vagnen har de flesta hört talas om som "Enok", vagnen som pendlade mellan Mariefred och Läggesta.
I bröderna Elthammars nya bok "Järnvägsbilder 5" finns en bild på sidan 42, tagen vid stationshuset i Mariefred.

Jo det var 1391 som blev Enok och inte 1393.
/tell

J-loket verkar ha blivit av med vakuumbromsslangarna, när började man ta ner dem?

Nog har J-loket sina vakuumbromsslangar kvar. 1924 hade alla i Stockholm stationerade J-lok apparater för Knorrbroms.
/tell

Att man använde bommar över järnvägen på landsbygden har sin förklaring, men varför i en storstad?

Mycket fina filmer!

Det måste vara dokumentation av och en del av problembeskrivningen för den gamla centralstationen. Det finns ju i del 1 en plan över planerad ombyggnad. Filmerna uppges vara från 1924, och på försommaren 1925 godkände riksdagen anslag för ombyggnad av Stockholms C. Den blev klar 1928 (stationshusets ombyggnad 1927) (Stockholms Central 100 år, 1971). Kanske visades filmerna för ansvarig minister?

Perioden mellan första världskriget och 1930-talsdepressionen måste ha varit en period när resandet ökade, och de gamla anläggningarna blev för trånga. Förutom ombyggnad av Stockholms C genomförde man ju också elektrifiering av Västra stambanan (klar 1926) och ny infart via Årstabron (klar 1929).

Perioden mellan första världskriget och 1930-talsdepressionen måste ha varit en period när resandet ökade, och de gamla anläggningarna blev för trånga. Förutom ombyggnad av Stockholms C genomförde man ju också elektrifiering av Västra stambanan (klar 1926) och ny infart via Årstabron (klar 1929).

Måste korrigera mig själv: Resandet mätt i personkm (pkm) var något högre under första världskriget men dalade därefter och nådde ett minimum 1922 med ca 1170 milj pkm. Från 1925 steg resandet och var 1930 ca 1400 pkm enligt Statens Järnvägar 1906-1931 (Stockholm 1931). Som jämförelse var det 13.331 milj pkm på järnväg 2017 (Bantrafik 2017; Trafikanalys 2018). Det var i själva verket ekonomisk kris under 1920-talet med en mycket hög arbetslöshet (exempel på 34,2 % år 1922) som var en anledning till omfattande statliga nödhjälpsarbeten, bland annat så kallade AK-vägar (Wikipedia: Nödhjälpsarbete, 2018-11-28).

I det perspektivet kan man ju inte hävda att resandet ökade vid tidpunkten för beslutet om satsningarna på 1920-talet, snarare var det en modernisering av slitna och omoderna anläggningar, men icke desto mindre var det framsynt.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Film Stockholm Central 1920-tal. (Historiskt material)