Mjölby lokstall - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Är det någon som vet hur länge de "nyare" lokstallarna (inom fastighet Mjölby 39:4) i Mjölby var i drift? Jag har uppgifter om att de byggdes runt 1915. Och när SJ-skolan flyttade in 1977 var de redan tomma. Det ska även ha börjat användas som bussgarage redan slutet 1960-tal/början 1970-tal. Kan det stämma?

Någon som har koll på när avvecklingen/nedläggning skedde??

Inget egentligt svar på din fråga men en parentes i lokstallets användning var att BSX hade verksamhet i stallet under några år, det borde varit 1994-97. Exakt placering i stallet kommer jag inte ihåg men man hade åtminstone två spår för sitt lokunderhåll.

Inget egentligt svar på din fråga men en parentes i lokstallets användning var att BSX hade verksamhet i stallet under några år, det borde varit 1994-97. Exakt placering i stallet kommer jag inte ihåg men man hade åtminstone två spår för sitt lokunderhåll.

Lokstallets storhetstid var ganska kort, 1932-33 elektrifierades Södra Stambanan och därefter fanns knappast något behov av ett så stort lokstall. Ångloken gick inte så långa sträckor innan de behövde påfyllning av vatten. Efter en eller ett par vattentagningar behövde de mera kol och de inte ens de största ångloken gick väl hela vägen utan att slagga ur (tömma aska ur fyrboxen) och en rejäl kontroll och rundsmörjning inne över arbetsgrav.

För att inte tågen skulle behöva stå och vänta på att loket skulle göras i ordning, så fanns det längs stambanorna lokstall på någorlunda avstånd där man bytte ut loket men ett nysmort med fulla förråd. Det lok som kommit med tåget gick till stalla för att pysslas om och var klart för ett ta över ett nytt tåg någon timme senare. Liknande stora lokstall fanns t ex i Katrineholm, Norrköping och Nässjö.

Med elektrifieringen ändrades detta helt. Ett ellok kunde gå hela vägen Stockholm - Malmö utan att behöva uppsöka lokstall. Det behövdes fortfarande en viss smörjning och kontroll av lager vid uppehållen men inte värre än att lokbiträdet kunde göra det från sidan och inne i maskinrummet.

Även Hallsberg - Mjölby elektrifierades 1933. Efter det återstod Mjölby - Hästholmen som då inte tillhörde SJ och dessutom var en liten bana med bara ett fåtal lok. Jag vet inte om de hyrde in sig i SJ:s lokstall eller hade ett eget.

SJ behövde nog några ånglok i Mjölby, för växling på oelektrifierade industrispår och som reserv för strömavbrott. Men efter 1933 kan verksamheten i lokstallet bara varit en skugga av storhetstiden. Jag förmodar att man använt lokalerna för andra ändamål som t ex som verkstad och bas för banunderhållet. Och naturligtvis några få spår för underhåll och uppställning av kvarvarande ånglok - senare diesellok/lokomotorer. Användningen av lokalerna har säkert varierat över tid sedan 1933.

Jag hoppas att mjölby-specialisterna vill fylla på med fler detaljer och exakta årtal.

....Efter det återstod Mjölby - Hästholmen som då inte tillhörde SJ och dessutom var en liten bana med bara ett fåtal lok. Jag vet inte om de hyrde in sig i SJ:s lokstall eller hade ett eget.

Enligt "Svenska lokstationer" hade MHJ ett tvåportsstall med liten verkstad vid utfarten mot Hästholmen. Det nämns som egen trafikplats i MHJ tidtabellsböcker t o m 1927. Då fick Mjölby elektriskt ställverk med mekaniskt register och stationsgränsen flyttades sannolikt utanför MHJ-stallet (Som försvinner ur böckerna). Verksamheten överflyttades till SJ-stallet vid förstatligandet 1940.

MHJ-stallet användes av Ba under 1950-60-talen.
Jag kommer mycket väl ihåg detta under mina resor till och från min morfar i Väderstad. Ofta stod Ba dressiner utanför stallet.

....Efter det återstod Mjölby - Hästholmen som då inte tillhörde SJ och dessutom var en liten bana med bara ett fåtal lok. Jag vet inte om de hyrde in sig i SJ:s lokstall eller hade ett eget.

Enligt "Svenska lokstationer" hade MHJ ett tvåportsstall med liten verkstad vid utfarten mot Hästholmen. Det nämns som egen trafikplats i MHJ tidtabellsböcker t o m 1927. Då fick Mjölby elektriskt ställverk med mekaniskt register och stationsgränsen flyttades sannolikt utanför MHJ-stallet (Som försvinner ur böckerna). Verksamheten överflyttades till SJ-stallet vid förstatligandet 1940.

Besökte en gång detta lilla MHJ lokstall som tågintresserad tonåring.
Det var som sagt 2 portar på stallet, men det var inget parallellstall.
Det var ett 2 portars "rundstall", eller vinklat stall om man så vill.
Vändskivan låg fortfarande kvar framför stallet då ca 1982.

Tyvärr så brann detta trevliga lilla stall nån gång under 90-talet.
Vill minnas att branden var anlagd. Stallet revs sen p.g.a detta. /WS/

Man satte ju dock upp kontaktledning på lokstationen inklusive vändskivan så det gick att komma in med ellok i stallen. Men i vad mån de faktiskt sedan användes för ellok vet jag inte.

När jag gick på SJ skolan 1979-80 så huserade en Z65 i porten längst till höger.
Det var den som gick med VUT må, on och fred och det var en äldre förare som körde dessa och skötte om lokomotorn.

Utan att vara någon expert på Mjölby så kan jag fylla i att Mjölby var egen lokstation till 1968. Årtalet kan slå fel med något år. Men troligt 1968 vad jag hört av muntliga lokförarkällor. Då blev man, liksom Katrineholm, en understation till Norrköping.
Efter ånglokstiden så gick fortfarande en hel del lok till stall för tillsyn och service av den reparatörspersonal som var kvar. Mjölby var ju då både slut- och utgångsstation för en del tåg. Uppställning av lok i väntan på nästa uppdrag gjordes på lokbangården innan vändskivan. Mjölby hade långt in på mitten av 80-talet ett reservlok, ett D-lok som gick runt i de ordinarie omloppen.
Om 1968 stämmer så försvann då lokbiträdestjänsten och kvar blev bara en grupp lokförare som skulle minskas och fasas ut i takt med pensionsavgångar var tanken. Så blev det inte utan i samband med nyrekryteringen på 80-talet beslöt man att behålla en grupp på 12 lokförare där. Något fler med vikarier. Bl.a för att Mjölby hade en välutnyttjad nattreserv eftersom Mjölby ligger strategiskt till där det som nu kallas "Godstråket genom Bergslagen" viker av från Södra Stambanan. Mjölby kom att vid affärsverket Statens Jänvägar delning bli en del av SJ AB och lades ned 2004 genom att åkstationerna i Östergötland, Norrköping, Linköping och Mjölby, slogs ihop till en med placering i Linköping. Fram till 90-talet hade man haft sina personallokaler i lokstallet men flyttades då ner till stationshuset.
Även den kvarvarande reparationstjänsten försvann runt 1968. Förutom en del lokreparationer hade man även vagnreparationer. Personalen flyttades till bl.a driftverkstäderna i Linköping och Norrköping.
Själva lokstallet användes för uppställning av Mjölbys växellok, T21 och Z65, fram till mitten av 90-talet då det drogs in. Även SJ-buss använde lokstallet för garagering och reparationer tills man försvann i samband med de första upphandlingarna för länstrafiken i Östergötland. Och så inte att förglömma var det ju en del av SJ:s lokförarskola och dess efterträdare från 1970-talet till 2000-talet.
Nu har lokstallet tagits över av Blåklintsbuss och skall ägas av ett fastighetsbolag som är dotterbolag till dem. Blåklintsbuss ägs för övrigt av en tidigare chef inom SJ-buss och bedriver chartertrafik, egen trafik Östergötland-Stockholm och upphandlad trafik åt Östgötatrafiken.

Efter ånglokstiden så gick fortfarande en hel del lok till stall för tillsyn och service av den reparatörspersonal som var kvar. Mjölby var ju då både slut- och utgångsstation för en del tåg. Uppställning av lok i väntan på nästa uppdrag gjordes på lokbangården innan vändskivan. Mjölby hade långt in på mitten av 80-talet ett reservlok, ett D-lok som gick runt i de ordinarie omloppen.
Om 1968 stämmer så försvann då lokbiträdestjänsten och kvar blev bara en grupp lokförare som skulle minskas och fasas ut i takt med pensionsavgångar var tanken. Så blev det inte utan i samband med nyrekryteringen på 80-talet beslöt man att behålla en grupp på 12 lokförare där. Något fler med vikarier. Bl.a för att Mjölby hade en välutnyttjad nattreserv eftersom Mjölby ligger strategiskt till där det som nu kallas "Godstråket genom Bergslagen" viker av från Södra Stambanan. Mjölby kom att vid affärsverket Statens Jänvägar delning bli en del av SJ AB och lades ned 2004 genom att åkstationerna i Östergötland, Norrköping, Linköping och Mjölby, slogs ihop till en med placering i Linköping. Fram till 90-talet hade man haft sina personallokaler i lokstallet men flyttades då ner till stationshuset.

Vilken var nästa åkstation norrut ? Det borde ha varit Hallsberg men därefter och körtiden dit?

Vad sa arbetstidsreglerna ?
Låg Mjölby bra till som plats för personalbyten (och sedan möjlighet att köra ett annat tåg hem)?

..kvar blev bara en grupp lokförare som skulle minskas och fasas ut i takt med pensionsavgångar var tanken. Så blev det inte utan i samband med nyrekryteringen på 80-talet beslöt man att behålla en grupp på 12 lokförare där. Något fler med vikarier. Bl.a för att Mjölby hade en välutnyttjad nattreserv eftersom Mjölby ligger strategiskt till där det som nu kallas "Godstråket genom Bergslagen" viker av från Södra Stambanan. Mjölby kom att vid affärsverket Statens Jänvägar delning bli en del av SJ AB och lades ned 2004 genom att åkstationerna i Östergötland, Norrköping, Linköping och Mjölby, slogs ihop till en med placering i Linköping. Fram till 90-talet hade man haft sina personallokaler i lokstallet men flyttades då ner till stationshuset.

Jag vill minnas att nedgången för Mjölby vände efter (första) Östgötapendelns tillkomst 1973.
Personalen skulle bo vid systemets ändpunkt för att undvika överliggningar. Jfr Karlstads
återkomst i linjetjänst.

Vilken var nästa åkstation norrut ? Det borde ha varit Hallsberg men därefter och körtiden dit?

Normalt körpass i godståg var Hallsberg <> Nässjö. Den välutnyttjade reserven i My förvånar mig
litet, finns mer data? Det fördes statistik på utnyttjandet. Långt efteråt minns jag inte att vi i H någon gång utnyttjat My-reserven.

Låg Mjölby bra till som plats för personalbyten (och sedan möjlighet att köra ett annat tåg hem)?

Se ovan.

Jag vill minnas att nedgången för Mjölby vände efter (första) Östgötapendelns tillkomst 1973.
Personalen skulle bo vid systemets ändpunkt för att undvika överliggningar. Jfr Karlstads
återkomst i linjetjänst.

Det stoppade väl upp men redan från tidtabellskiftet 1975 om inte 1974 var väl den "Östgötapendeln" förlängd förbi Mjölby med timmestrafik Stockholm-Nässjö från klockan 06 på morgonen fram till 18-tiden på kvällen. I och med det så kunde man lägga turer med resandetåg dagtid till Nässjö eller Stockholm och gods- eller sovvagnståg åt andra hållet.

Den välutnyttjade reserven i My förvånar mig litet, finns mer data? Det fördes statistik på utnyttjandet. Långt efteråt minns jag inte att vi i H någon gång utnyttjat My-reserven.

Jo, jag tyckte att den var rätt så välutnyttjad men det var lok- och tågledningen i Norrköping som bestämde över den. Hur stort samarbete de hade med kollegorna i Hallsberg vet jag inte men den borde varit till nytta även för dem.
Utöver att lokledningen förde statistik över deras utnyttjande så förde Mjölbyförarna av eget intresse dagbok över de utryckningar de gjorde. Detta för att kunna påvisa behovet av jour vid turlisteförhandlingar. Kommer inte ihåg om det var Trafikdistrikten, Marknadsregionerna som bestämde behovet av jourer eller om det gjordes centralt.
Har för mig att nattjouren försvann runt 1990 när uppdelningen i person- och godstrafik blev mer markant och kostnaden skulle läggas på rätt konto.

Vilken var nästa åkstation norrut ? Det borde ha varit Hallsberg men därefter och körtiden dit?

Det var AvestaKrylbo och dit hade det kanske gått att lägga turer beroende på eventuellt aktuella tågs gångtider. Men det var aldrig aktuellt i något sammanhang.

Vad sa arbetstidsreglerna ?
Låg Mjölby bra till som plats för personalbyten (och sedan möjlighet att köra ett annat tåg hem)?

Det hade man kunnat haft men det var aldrig aktuellt mer än för vissa tåg, resandetåg, för att få vettiga turer till Mjölby. Man hade bestämt sig för att det var i Hallsberg och Nässjö som avbytena skulle ligga för tåg mot Hallsberg och norrut. Det dröjde till början av 90-talet innan något godståg gick genom Nässjö utan personalbyte. Tror det var ett godståg Helsingborg-Hallsberg som var först, med Helsingborgspersonal som åkte igenom. Åt Stockholmshållet var det ibland personalbyte i Norrköping på vissa tåg men det var mest genomåkning Nässjö-Stockholm och även åt andra hållet och då även för Norrköpingspersonalen.

Utan att vara någon expert på Mjölby så kan jag fylla i att Mjölby var egen lokstation till 1968. Årtalet kan slå fel med något år. Men troligt 1968 vad jag hört av muntliga lokförarkällor. Då blev man, liksom Katrineholm, en understation till Norrköping.
Efter ånglokstiden så gick fortfarande en hel del lok till stall för tillsyn och service av den reparatörspersonal som var kvar. Mjölby var ju då både slut- och utgångsstation för en del tåg. Uppställning av lok i väntan på nästa uppdrag gjordes på lokbangården innan vändskivan. Mjölby hade långt in på mitten av 80-talet ett reservlok, ett D-lok som gick runt i de ordinarie omloppen.
Om 1968 stämmer så försvann då lokbiträdestjänsten och kvar blev bara en grupp lokförare som skulle minskas och fasas ut i takt med pensionsavgångar var tanken. Så blev det inte utan i samband med nyrekryteringen på 80-talet beslöt man att behålla en grupp på 12 lokförare där. Något fler med vikarier. Bl.a för att Mjölby hade en välutnyttjad nattreserv eftersom Mjölby ligger strategiskt till där det som nu kallas "Godstråket genom Bergslagen"

Nog för att det är dumt och tråkigt att man hittar på nya namn på redan befintliga banor etc, men nu heter det i pappersvärlden "Godsstråket.." med två s.

Nog för att det är dumt och tråkigt att man hittar på nya namn på redan befintliga banor etc, men nu heter det i pappersvärlden "Godsstråket.." med två s.

Tack för rättelsen. Var nog mer korrektursmiss från min sida än att hitta på ett nytt namn. Hade nog varit bättre att skriva Mjölby-Hallsberg-AvestaKrylbo. "Godsstråket genom Bergslagen" används väl mest inom Trafikverket och för kommunikation utåt om den sträckan. På det här forumet är väl sträckan mest bekant under det andra namnet med tillägg Stambanan före sträckan.

För att inte tågen skulle behöva stå och vänta på att loket skulle göras i ordning, så fanns det längs stambanorna lokstall på någorlunda avstånd där man bytte ut loket men ett nysmort med fulla förråd. Det lok som kommit med tåget gick till stalla för att pysslas om och var klart för ett ta över ett nytt tåg någon timme senare. Liknande stora lokstall fanns t ex i Katrineholm, Norrköping och Nässjö.

Du missade en av de lokstationer där man bytte lok utmed Södra Stambanan, nämligen Älmhult. Älmhult ligger nämligen där det ligger just av detta skäl, exakt mitt emellan Malmö och Nässjö. När järnvägen drogs fanns där enbart några gårdar och en kyrka som namngav stationen, och man beslutade att anlägga en lokstation där. Senare anslöt ytterligare två järnvägslinjer åt sydost till den då byggda stationen. Ytterligare något senare startades även en möbelfirma där bredvid stationen...:-) ;-)

Älmhults kyrka är daterad 1929. Innan dess var älmhultsborna hänvisade till Stenbrohult, 8 km, norr om Älmhult.