Ma lok och fronthandräcke

Har observerat att SJ Ma lok i 7 och 800 serien saknar handräcke i fronten vid leverans.
Ma i 900 serien levererade 59-60 har fronträcket vid leverans.
1968 har lok 789 fronträcke.

När får loken i 7-800 serien fronträcken?

TGOJ Ma loken har fronträcken vid leverans.
BJ

Ma 828 1956

[image]

Ma 958 1962. Med fronträcke.

[image]

Ma 828 1964 har fått fronträcke.

[image]

Ma 876 har räcke 1959-10-26

[image]

Var är de 2 första bilderna tagna, samt vad har hänt?

Granbo respektive Simeå.

M.v.h.
Ola

Har observerat att SJ Ma lok i 7 och 800 serien saknar handräcke i fronten vid leverans.
Ma i 900 serien levererade 59-60 har fronträcket vid leverans.
1968 har lok 789 fronträcke.

När får loken i 7-800 serien fronträcken?

Order om att handstänger och gångbord skall sättas upp på på lok litt Ma i nummerserien 788 - 789 samt 824 - 833 går ut den 5 augusti 1955. Arbetet ska utföras enligt ritning Mbr 103130 och 105340 vid A-rev.

788 får det i oktober 1956,
789 - november 1956,
824 - januari 1957,
825 - september 1956 och
826 - februari 1956 för att ta några exempel.

Stort tack för informationen, NOR.
BJ

Vad är syftet med fronthandräckena? Uppenbarligen att någon skall hålla sig i dem men varför skall någon vara uppe och klänga på fronten? Jag gissar med fötterna på den smala listen som går runt korgen nedtill.

Jag utgår från att det finns ett skäl, är bara nyfiken på vad?

/Olof

Vad är syftet med fronthandräckena? Uppenbarligen att någon skall hålla sig i dem men varför skall någon vara uppe och klänga på fronten? Jag gissar med fötterna på den smala listen som går runt korgen nedtill.

Jag utgår från att det finns ett skäl, är bara nyfiken på vad?

/Olof

Borde inte anledningen vara att förenkla rengöring av rutor för förare/biträde?
Särskilt vintertid med snömos och is som fastnar vid rutornas torkare. /WS/

Vad är syftet med fronthandräckena? Uppenbarligen att någon skall hålla sig i dem men varför skall någon vara uppe och klänga på fronten? Jag gissar med fötterna på den smala listen som går runt korgen nedtill.

Jag utgår från att det finns ett skäl, är bara nyfiken på vad?

/Olof

Borde inte anledningen vara att förenkla rengöring av rutor för förare/biträde?
Särskilt vintertid med snömos och is som fastnar vid rutornas torkare. /WS/

Så tror jag också. Handledstång att hålla sig i och fotsteget så man kommer upp ordentligt.

Det är mycket underligt att man utlämnade handledstång och fotsteget på SJ Ma loken i 7-800 serien!
Detta då alla andra lok som F, Mg, Dm osv hade dessa detaljer vid leverans.
Även privatbanornas ellok som TGOJ Ma och Bt samt GDG loken Ds, Dr och O har.

Det är nog bara SJ Ma som saknar dessa detaljer en kort stund.
Någon tänkte fel kanske?
BJ

Borde inte anledningen vara att förenkla rengöring av rutor för förare/biträde?
Särskilt vintertid med snömos och is som fastnar vid rutornas torkare. /WS/

Eller när nåt annat fastnar. En sorts kråkfågel fastnade en gång i vidrutetorkararmen på en X2 i i Flemingsberg och den döda fågeln stirrade i tre timmar på mig hela vägen ner till Göteborg. Då hade det varit bra med en möjlighet att göra sig kvitt det onda ögat.

Vad är syftet med fronthandräckena? Uppenbarligen att någon skall hålla sig i dem men varför skall någon vara uppe och klänga på fronten? Jag gissar med fötterna på den smala listen som går runt korgen nedtill.

Jag utgår från att det finns ett skäl, är bara nyfiken på vad?

/Olof

Man står väl på en buffert eller kopplet /koppelkroken?

Man står väl på en buffert eller kopplet /koppelkroken?

Inget som huvudskyddsombudet tycker är bra! För stor halkrisk... men du kanske gärna skulle utsätta dig själv för sådant?

Man står väl på en buffert eller kopplet /koppelkroken?

Inget som huvudskyddsombudet tycker är bra! För stor halkrisk... men du kanske gärna skulle utsätta dig själv för sådant?

SA

Nu handlade det nog mest om förfluten tid; räckena kom alltså upp andra halvan av 1950-talet, så då kanske det är den tidens säkerhetstänkande snarare än dagens som bör ligga till grund för funderingarna? (Och observera att det är fullt möjligt att fundera över historiska realiteter utan att för den skull vare sig tycka att de är bra eller dåliga, utan just realiteter.)

Man behöver ju inte hugga på allt, eller hur?

Nu handlade det nog mest om förfluten tid; räckena kom alltså upp andra halvan av 1950-talet,

Just det.
Varför missar SJ detta på de ca 15 första Ma loken och ganska skyndsamt måste bygga om och göra rätt, när det var praxis långt tidigare, på alla andra ellok i linjetjänst.

Man behöver ju inte hugga på allt, eller hur?

Nej... men du kunde inte heller hålla dig ifrån det! :-D

Man står väl på en buffert eller kopplet /koppelkroken?

Inget som huvudskyddsombudet tycker är bra! För stor halkrisk... men du kanske gärna skulle utsätta dig själv för sådant?

SA

Utan tvekan står jag hellre på bufferten än på den smala listen, men det innebär inte att jag skulle stå högst upp på en väl infettad bufferttallrik. Men, som du själv så påpassligt infogar, det kanske inte alla förstår.

Har observerat att SJ Ma lok i 7 och 800 serien saknar handräcke i fronten vid leverans.
Ma i 900 serien levererade 59-60 har fronträcket vid leverans.
1968 har lok 789 fronträcke.

När får loken i 7-800 serien fronträcken?

TGOJ Ma loken har fronträcken vid leverans.
BJ

Ma 828 1956

Ma 876 har räcke 1959-10-26

Är den övre luftslangen hjälpledning för malmtågsbroms? Jag antar att man kopplar den ordinarie tryckluftsbromsen från någon av de nedre slangarna.

Då loken inte är multade är det nog inte hopkoppling av huvudbehållare då det skulle erfordra gemensam styrning av kompressorn..

Då loken inte är multade är det nog inte hopkoppling av huvudbehållare då det skulle erfordra gemensam styrning av kompressorn..

Varför det? Kompressorer styrs normalt av en egen pressostat på ett tryckkärl.

Då loken inte är multade är det nog inte hopkoppling av huvudbehållare då det skulle erfordra gemensam styrning av kompressorn..

Varför det? Kompressorer styrs normalt av en egen pressostat på ett tryckkärl.

Just därför. Om man lät dem styras enbart av den egna pressostaten skulle en kompressor få dra hela lasset, den vars pressostat slår till först

Då loken inte är multade är det nog inte hopkoppling av huvudbehållare då det skulle erfordra gemensam styrning av kompressorn..

Varför det? Kompressorer styrs normalt av en egen pressostat på ett tryckkärl.

Just därför. Om man lät dem styras enbart av den egna pressostaten skulle en kompressor få dra hela lasset, den vars pressostat slår till först

Använder man mycket lyft så kommer båda pressostaterna att gå till. Skillnaden i inställning innebär bara att den ena kompressorn startar lite tidigare och stannar lite senare.

Då loken inte är multade är det nog inte hopkoppling av huvudbehållare då det skulle erfordra gemensam styrning av kompressorn..

Varför det? Kompressorer styrs normalt av en egen pressostat på ett tryckkärl.

Just därför. Om man lät dem styras enbart av den egna pressostaten skulle en kompressor få dra hela lasset, den vars pressostat slår till först

Använder man mycket lyft så kommer båda pressostaterna att gå till. Skillnaden i inställning innebär bara att den ena kompressorn startar lite tidigare och stannar lite senare.

Nja, så länge den kompressor som startar först orkar höja trycket åtminstone lite grann kommer den andra aldrig att starta. Det är bara vid en stor och hastig trycksänkning som du får ner trycket så mycket att även den andra tryckvakten slår till. Om systemet blir lite läck är det även större risk att den ena kompressorn går hela tiden för att dess tryckvakt aldrig bryter. Så jag skulle inte bygga en sån konstruktion, det blir svårt att få toleranserna att lira (en tryckvakt brukar väl bl a ha icke inställbar hysteres så det blir svårt att få både till- och frånslagstryck lika).

På kompressorer som inte går kontinuerligt vill man gärna parköra dem varför man då även hopkopplar huvudbehållarna. På Du2, Hg2, Oc, Od, Da, Rc, Rm mfl gjordes det så. Det ger även en möjlighet att stänga av kompressorn om pressostaten skulle bråka och man får ju dessutom kontroll över trycket i båda loken. Däremot verkar Pa-loken inte haft hopkoppling av huvudbehållarna trots att de hade multipeldosor vi leverans. Men det är osäkert om det någonsin användes och om det användes så var nog båda dubbelloken bemannade. Dubbelloken (Oa/Ob/Oe/Of/Pb samt Of3) torde kompressorerna varit parallellkopplade och styrda av manöverlokets pressostat.
På Oc & Od fanns det tre luftslangar i litet olika höjd, huvudluft, malmtågsbroms samt hjälpledning för d:o.
Då Ma-loken på SJ saknade multipelkoppling samt hade knorrslangar så torde den extra luftledningen över gångbordet varit hjälpledning för malmtågsbroms. Den normala malmtågsbromsen kopplades från knorr-ledningarna. Det saknas information i str77/420 om vilka lok som hade hjälpledning.
På TGOJ's Ma & Bt verkar inte huvudbehållarna vara hopkopplade varför nog kompressorerna gick var för sig. Det multade lokets kompressor användes nog mest för att hålla strömavtagaren uppe. Antagligen hade man något larm om trycket gick för lågt och hade överkapacitet på kompressorna så att man klarade hela tåget från ett lok. För inte satt det väl luftkoppling i multipeldosan?

På stationära kompressorer är det annorlunda, här är det vanligt med kontinuerlig drift men bypass-ventil på kompressorn. Nässjö stolfabrik hade fem kompressorer där en var intermittent som nattkompressor och fyra var dagkompressorer med kontinuerlig drift. Det var två större och två mindre där en av varje kördes och de båda andra var reserv. Jag lade om dem från 220 till 380 sommaren 1976 i samband med att ångmaskinen stängdes ner. För att öka förvirringen matchade inte alla oljebadskontaktorlådor den närstående kompressorn då man hade flyttat om kompressorerna utan att flytta kontaktorlådorna...

SJ lokstation i Nässjö hade på 70-talet två kompressorer, en mindre av Du-lokstyp (men antagligen med asynkronmotor) som nattkompressor och en större kontinuerlig som upptog en halv stallplats (inre delen av sista stallspåret i 1896 års stall, resten var garage för lokstationens Duett). Denna kompressor hade startmotor, Y-D koppling samt elstyrd bypass så det var 4-stegs start innan den var igång.

Har observerat att SJ Ma lok i 7 och 800 serien saknar handräcke i fronten vid leverans.
Ma i 900 serien levererade 59-60 har fronträcket vid leverans.
1968 har lok 789 fronträcke.

När får loken i 7-800 serien fronträcken?

TGOJ Ma loken har fronträcken vid leverans.
BJ

Ma 828 1956

Ma 958 1962. Med fronträcke.

Ma 828 1964 har fått fronträcke.

Ma 876 har räcke 1959-10-26

BJ:s inlägg 'Ma lok och fronthandräcke' innehåller ett antal (4 stycken) bildillustrationer. Men hans startinlägg är från förra året 2018-12-18 och uppenbart är länkarna till bilderna nu brutna så att man inte längre kan se illustrationerna.

Frågan är då om bilderna finns att se någon annanstans på nätet alternativt att BJ laddar upp bilderna igen. Det vore trevligt för oss nyfikna som först nu har sett den aktuella tråden! :-)

BJ hade inte laddat upp bilderna utan länkat in bilder från Samlingsportalen. Bilderna finns numera på digitaltmuseum.se. Man kan ur BJ:s inlägg plocka fram bildadressen, som innehåller Järnvägsmuseet beteckning på bilden, t.ex. KDAE13886. Om man söker med denna på digitaltmuseum.se så får man fram bilden, t.ex. så här: https://digitaltmuseum.se/021018160079/statens-jarnvagar-sj-ma-828-ellok-och-dressin-vi...

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Ma lok och fronthandräcke (Järnväg allmänt)