BJ Ds-lok under SJ-tiden (Dr/Dk)

Jag har några detaljfrågor kring BJ Ds-lok under SJ-tiden.

1.Pantografer/Strömavtagare

På bilder har jag sett att alla BJ Ds lok levererades med strömavtagare typ PKB med trissolatorunderställ. Under 1940-talet (innan SJ-tiden) byttes dessa mot en strömavtagare med underställ av tysk typ. Men själva bygeln, av PKB-typ, verkar ha behållits. På många SJ D-lok byttes, i början av 1950-talet, PKB-byglarna ut mot byglar av MK2-typ (med avsmalnande topp). Understället med trissolatorfästerna behölls. På bilder från mitten och från andra hälften av 1950-talet kan man se dessa hybrider.
Enligt bilder på f.d. BJ Ds (SJ Dk) verkar de, under samma tid, ha fått en hybrid med det tyska understället och Mk2-bygel.
Underställ med stående isolatorer började införas vid SJ först under slutet av 1950-talet.

[b]Är det någon där ute som har information om vilka årtal f.d. BJ Ds-lok fick strömavtagarbyglar av MK2-typ på de befintliga underställen av tysk typ?
Var det något Dk-lok (f.d. SJ Ds) som hade PKB-bygeln kvar efter mitten av 1960-talet?
[/b]

2.Banröjare

Ds-lok verkar ha levererats till såväl BJ som DJ med banröjare av SJ standardtyp. Eller utan banröjare. Av bilder ser det ut som om BJ-loken fick banröjare av liknande typ som SJ lok litt Mg. En särling var Bj Ds nr 207 som hade banröjare som påminner om de som satt på BJ ånglok litt H3s.
En del f.d. BJ ellok litt Ds hade kvar dessa banröjare sin tid ut hos SJ medan andra verkade ha fått dem utbytta mot SJ standard.

[b]Har någon kunskap om under vilken tid BJ Ds (SJ Dk) hade banröjare av typ Mg respektive H3s?
[/b]

3.Slutsignallykta

SJ D-lok hade inte slutsignallykta vid leverans. Inte ens de första stålkorgsloken. Stålkorgsloken försågs senare med slutsignallykta i B-änden. Så vitt jag kan bedöma från bilder hade de första BJ Ds-loken slutsignallykta i B-änden från leverans. Senare bilder visar att de hade slutsignallykta i såväl A som B ände i alla fall i början av 1960-talet.

[b]Min fråga är: när fick Ds-loken slutsignallykta i båda änderna?

[/b]
Hoppas att ni finner frågorna intressanta och att någon t.o.m. har svar på dem.

Mvh
JanneO

Jag har några detaljfrågor kring BJ Ds-lok under SJ-tiden.

- - -

3.Slutsignallykta

SJ D-lok hade inte slutsignallykta vid leverans. Inte ens de första stålkorgsloken. Stålkorgsloken försågs senare med slutsignallykta i B-änden. Så vitt jag kan bedöma från bilder hade de första BJ Ds-loken slutsignallykta i B-änden från leverans. Senare bilder visar att de hade slutsignallykta i såväl A som B ände i alla fall i början av 1960-talet.

Min fråga är: när fick Ds-loken slutsignallykta i båda änderna?

Jag har inget exakt svar på din fråga om Ds-loken, däremot några kommentarer om det du kallar ’slutsignallykta’.

Det var först 1979 som företeelsen ’slutsignal’ började omfatta också tåg som bestod av endast lok. (Jag bortser här från några oklarheter i trafikreglerna 1907–1908 och 1924–1929.) Till 1979, ända sedan 1907, skulle en slutsignal vara synlig också framifrån, alltså vara sidoplacerad. Tåg bestående av endast lok framfördes utan ’slutsignal’. Som ”kompensation” avseende ”tåget-helt-funktionen” framgick det av tjänstetidtabellen eller av särskild formulering i tåganmälan att tåget bestod av endast lok. Nattetid skulle ett sådant tåg däremot föra rött sken bakåt (för ”baklyktefunktionen”), och då användes samma lykta som den som vid nattetid markerade lokets bakände.

Den lykta på lok som visar endast rött sken bör före 1979 därför hellre kallas ’bakändeslykta’, tänker jag.

När ett lok ursprungligen inte hade någon särskild bakändeslykta, måste föraren nattetid förse en av de vanliga ”strålkastarna” med ett rött glas för att nattetid markera bakänden. (Dagtid hade man ett annat, ”omvänt”, system: Framänden markerades av framändeskärmar, ”slickepinnar”). Så småningom valde man (för att underlätta, antar jag) att sätta upp en särskild bakändeslykta, men först bara i den ena änden, B-änden.

Först senare fick loken bakändeslykta i båda ändar. För alla lok på SJ måste detta rimligen ha skett senast 1973, då framändeskärmarna slopades: Från 1973 skulle bakänden vid växling markeras med ett tänt rött sken, både dagtid och nattetid.

Lite vid sidan om: På Roslagsbanan hade alla de gamla elloken (och elmotorvagnarna) lykta med rött sken bara i B-änden ända till "slutet". När det där 1981 blev tillåtet att använda bakändeslyktan också som slutsignal på tåg, kunde det alltså ske bara i ena riktningen...
/up

Tack för svar Ulf,
Det betyder alltså att lok, vid mitten av 1950-talet, borde ha haft bakändeslykta endast i B-änden.
Jag antar att BJ hade samma regler som SJ i detta avseende även innan förstatligandet. Så Ds-loken torde inte haft med sig någon röd lykta i A-änden från BJ-tiden.

/JanneO

Lite vid sidan om: På Roslagsbanan hade alla de gamla elloken (och elmotorvagnarna) lykta med rött sken bara i B-änden ända till "slutet". När det där 1981 blev tillåtet att använda bakändeslyktan också som slutsignal på tåg, kunde det alltså ske bara i ena riktningen...
/up

Nior, sjuor, rävar och storlok fick lykta uppsatt i A-änden under 80-talet.

/Christer

Lite vid sidan om: På Roslagsbanan hade alla de gamla elloken (och elmotorvagnarna) lykta med rött sken bara i B-änden ända till "slutet". När det där 1981 blev tillåtet att använda bakändeslyktan också som slutsignal på tåg, kunde det alltså ske bara i ena riktningen...
/up

Nior, sjuor, rävar och storlok fick lykta uppsatt i A-änden under 80-talet.

/Christer

Alla dessa var väl vända med A-änden söderut (mot Östra)? D v s "framåt" var alltid norrut (nåja, Österskär) och "bakåt" söderut. Rätt?

/undrar
Leif

Först senare fick loken bakändeslykta i båda ändar. För alla lok på SJ måste detta rimligen ha skett [b]senast 1973[/b], då framändeskärmarna slopades: Från 1973 skulle [i]bakänden[/i] vid växling markeras med ett tänt rött sken, både dagtid och nattetid.

Nu förstår jag inte riktigt. Man behöver inte flytta bakänden vid växling, så varför skulle det behövas röd lykta i båda ändar för det? Framändeskärmarna brukade man ju inte flytta. På de flesta lok gick de inte ens att flytta.

En gång kom det ett ensamt D lok från Åmål.Kanske 1949. Det hade då röda signalglas fästade över nedre strålkastarna. Det finns väl även en bild på O lok. 216 tror jag, på Bs Göteborg med sådana monterade. Sådana ingick väl i lokens standardutrustning för övrigt.:-) Sune

Först senare fick loken bakändeslykta i båda ändar. För alla lok på SJ måste detta rimligen ha skett [b]senast 1973[/b], då framändeskärmarna slopades: Från 1973 skulle [i]bakänden[/i] vid växling markeras med ett tänt rött sken, både dagtid och nattetid.

Nu förstår jag inte riktigt. Man behöver inte flytta bakänden vid växling, så varför skulle det behövas röd lykta i båda ändar för det? Framändeskärmarna brukade man ju inte flytta. På de flesta lok gick de inte ens att flytta.

1973 års bestämmelser hade förstås gått att tillämpa även om loket bara hade röd lykta i ena änden, men då hade man som förare behövt tänka efter väldigt noga beroende på vilken loktyp man körde och det hade nog varit en risk. Rc m fl nyare lok hade ju röd lykta i båda bakändarna.

Först senare fick loken bakändeslykta i båda ändar. För alla lok på SJ måste detta rimligen ha skett [b]senast 1973[/b], då framändeskärmarna slopades: Från 1973 skulle [i]bakänden[/i] vid växling markeras med ett tänt rött sken, både dagtid och nattetid.

Nu förstår jag inte riktigt. Man behöver inte flytta bakänden vid växling, så varför skulle det behövas röd lykta i båda ändar för det? Framändeskärmarna brukade man ju inte flytta. På de flesta lok gick de inte ens att flytta.

1973 års bestämmelser hade förstås gått att tillämpa även om loket bara hade röd lykta i ena änden, men då hade man som förare behövt tänka efter väldigt noga beroende på vilken loktyp man körde och det hade nog varit en risk. Rc m fl nyare lok hade ju röd lykta i båda bakändarna.

1973 års bestämmelser ändrade inte på något i det avseendet. Framändeskärmarna satt alltid i samma ände och nattsignalen var röd lampa bakåt även före 1973.

Först senare fick loken bakändeslykta i båda ändar. För alla lok på SJ måste detta rimligen ha skett [b]senast 1973[/b], då framändeskärmarna slopades: Från 1973 skulle [i]bakänden[/i] vid växling markeras med ett tänt rött sken, både dagtid och nattetid.

Nu förstår jag inte riktigt. Man behöver inte flytta bakänden vid växling, så varför skulle det behövas röd lykta i båda ändar för det? Framändeskärmarna brukade man ju inte flytta. På de flesta lok gick de inte ens att flytta.

1973 års bestämmelser hade förstås gått att tillämpa även om loket bara hade röd lykta i ena änden, men då hade man som förare behövt tänka efter väldigt noga beroende på vilken loktyp man körde och det hade nog varit en risk. Rc m fl nyare lok hade ju röd lykta i båda bakändarna.

1973 års bestämmelser ändrade inte på något i det avseendet. Framändeskärmarna satt alltid i samma ände och nattsignalen var röd lampa bakåt även före 1973.

I princip har du rätt, Harald. Men, på nyare lok där det redan fanns röd lykta i båda ändar var det ju praktiskt att från 1973 alltid kunna välja vilken ände som var bakänden. På ett sådant lok kunde man nu, oberoende av huruvida dagsignaler eller nattsignaler gällde, som bakände välja den ände som var motsatt den som man själv befann sig i -- och då överensstämde Fram och Back vid manövreringen av loket med lokets framände och bakände vid växling. Min uppfattning är att detta förhållande ledde till att man såg till att röd lykta skulle finnas i båda ändar av även äldre lok -- men för all del; helt säker är jag inte; visst kan det ha funnits äldre lok som inte byggdes om till 1973.

Ett annat argument för uppsättning av röd lykta även i A-änden var att man med en sådan inte längre behövde medföra det röda glas som annars måste sättas upp framför en strålkastare ifall A-änden skulle gå sist i ett [i]tåg[/i] som bestod av endast lok.
/up

Först senare fick loken bakändeslykta i båda ändar. För alla lok på SJ måste detta rimligen ha skett [b]senast 1973[/b], då framändeskärmarna slopades: Från 1973 skulle [i]bakänden[/i] vid växling markeras med ett tänt rött sken, både dagtid och nattetid.

Nu förstår jag inte riktigt. Man behöver inte flytta bakänden vid växling, så varför skulle det behövas röd lykta i båda ändar för det? Framändeskärmarna brukade man ju inte flytta. På de flesta lok gick de inte ens att flytta.

1973 års bestämmelser hade förstås gått att tillämpa även om loket bara hade röd lykta i ena änden, men då hade man som förare behövt tänka efter väldigt noga beroende på vilken loktyp man körde och det hade nog varit en risk. Rc m fl nyare lok hade ju röd lykta i båda bakändarna.

1973 års bestämmelser ändrade inte på något i det avseendet. Framändeskärmarna satt alltid i samma ände och nattsignalen var röd lampa bakåt även före 1973.

I princip har du rätt, Harald. Men, på nyare lok där det redan fanns röd lykta i båda ändar var det ju praktiskt att från 1973 alltid kunna välja vilken ände som var bakänden. På ett sådant lok kunde man nu, oberoende av huruvida dagsignaler eller nattsignaler gällde, som bakände välja den ände som var motsatt den som man själv befann sig i -- och då överensstämde Fram och Back vid manövreringen av loket med lokets framände och bakände vid växling. Min uppfattning är att detta förhållande ledde till att man såg till att röd lykta skulle finnas i båda ändar av även äldre lok -- men för all del; helt säker är jag inte; visst kan det ha funnits äldre lok som inte byggdes om till 1973.

Ett annat argument för uppsättning av röd lykta även i A-änden var att man med en sådan inte längre behövde medföra det röda glas som annars måste sättas upp framför en strålkastare ifall A-änden skulle gå sist i ett [i]tåg[/i] som bestod av endast lok.
/up

Jovisst, det är förstås praktiskt att ha det så på linjelok som kanske växlar ibland. På de lok som ständigt växlar på samma plats är det väl mera praktiskt att alltid ha framänden åt samma håll. Det förebygger ju misstag från växlingspersonalen. När jag körde växellok vid Nohab hade vi alltid den röda lampan tänd i B-änden och detsamma hade såvitt jag minns de Z65 som växlade på Trollhättans station, utom möjligen när de drog vut till Vargön.

Hej igen,
Det smög sig in ett fel i mitt inlägg, trots ett flertal kontrolläsningar.
I den andra frågan angående pantografer/strömavtagare står det:

Var det något Dk-lok [b](f.d. SJ Ds)[/b] som hade PKB-bygeln kvar efter mitten av 1960-talet?

Det skall naturligtvis stå [b](f.d. BJ Ds)[/b].

/JanneO

Strömavtagare med raka isolatorer kallades för strömavtagare av 1947 års modell.Den togs nog fram för expressen,och sattes upp på BJ Ds lok,men ej på de tre DJ loken.Hg loken, även på SDJ, hade denna typ.
1939 beställde man från NOHAB på prov två olika typer av banröjare.En, nog gjuten i gjutstål , såg så ut i varje fall, jag har sett den på någon meters håll,var en modifierad form av H3s modell,sattes upp på lok 207, den andra bestod av hopsvetsade järnprofiler, och sattes upp något av de andra loken.Vilket är okänt.Efter utvärdering beställdes den senare modellen till BJ och DJ loken.Uppgifterna om banröjarna från NOHABs arkiv för många år sedan. Modellen anammades ju sedan av SJ för M loket.:-) Sune

Strömavtagare med raka isolatorer kallades för strömavtagare av 1947 års modell.Den togs nog fram för expressen,och sattes upp på BJ Ds lok,men ej på de tre DJ loken.Hg loken, även på SDJ, hade denna typ.
1939 beställde man från NOHAB på prov två olika typer av banröjare.En, nog gjuten i gjutstål , såg så ut i varje fall, jag har sett den på någon meters håll,var en modifierad form av H3s modell,sattes upp på lok 207, den andra bestod av hopsvetsade järnprofiler, och sattes upp något av de andra loken.Vilket är okänt.Efter utvärdering beställdes den senare modellen till BJ och DJ loken.Uppgifterna om banröjarna från NOHABs arkiv för många år sedan. Modellen anammades ju sedan av SJ för M loket.:-) Sune

========
Banröjare av rörtyp sattes upp på H3s 1930-31. Togs ner av SJ senast då loken som A8 blev beredskapslok 1952-53.
På fd Ds-loken fanns de kvar till mitten av 1960-talet./HK

Hej,
Tack för era inlägg i denna tråd och för ert visade intresse.
Med bakgrund av era inlägg och övrig input jag sugit upp angående BJ Ds-/ SJ Dk-lok,är min slutsats nedanstående.

Omkring år 1955 var situationen följande:

[b]Strömavtagare[/b]
Underställ av tysk modell med bygel Mk2.

[b]Banröjare[/b]
Alla Dk-lok utom 718 - 720 och 727 hade banröjare Mg-typ. 718 - 720 hade SJ standard banröjare, 727 hade banröjare av H3s-typ.

[b]Bakändeslykta[/b]
Samtliga Dk-lok hade den röda lyktan endast i B-änden. I framänden hade de röd/gula framändesskärmar (Av mina bilder och era inlägg framgår inte [b]när[/b] röda lyktor sattes upp även i framänden).

Kommentera gärna min slutsats

/JanneO

Jag skrev att BJ Ds lok hade strömavtagare av 1947 års modell,och att DJ loken hade äldre modellen med "trissolatorer".Dessa tre,101, 102 och 103, kändes för övrigt lätt igen på håll, då de hade kvar skärmarna över framfönstren.
Samt att SAMTLIGA lok hade banröjare tillverkade av svetsade järnprofiler UTOM lok 207.
Jag tyckte själv att jag skrev så tydligt att någon missuppfattning inte skulle
kunna ske.:-( Sune

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

BJ Ds-lok under SJ-tiden (Dr/Dk) (Fordon: lok)

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändessignal'

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändessignal'

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändessignal'

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändes..' RB

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändessignal'

Röda signalglas på elektrolok

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändessignal'

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändessignal'

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändessignal'

BJ Ds-lok under SJ-tiden --'slutsignal' och 'bakändessignal'

BJ Ds Banröjare och strömavtagare

BJ Ds Banröjare

Sammanställning av tråden

Och detta har du missat