Om TGOJ M-lok (Fordon: lok)

av Sven Bårström @, Järfälla, tisdag, februari 12, 2019, 17:58 (513 dagar sedan)

Åren 1903-05 levererades 5 st åttakopplade innercylindriga malmtågslok litt M utan överhettning till OFWJ (TGOJ). Var dessa kompound- eller tvillinglok? Vad hade de för grunddata om pannstorlek, ångtryck, dragkraft, drivhjulsdiameter och hastighet? Det finns redovisat flera förkonstruktioner 2013 i detta forum, men inte de uppgifterna.
Sven B

--
Sven B

Om TGOJ M-lok

av Per Ljungberg @, onsdag, februari 13, 2019, 09:18 (512 dagar sedan) @ Sven Bårström

I Yngve Holmgrens skrift "TGOJ ÅNGLOK" från 1968 finns en del tekniska uppgifter över lok 41.
Cylindrar 508 x 660 mm. Drivhjulsdiameter 1295 mm. Rostyta 2,5 kvm. Ångtryck 11 atö.
Eldyta 158 kvm. Dragkraft 9402 kg. Ahesionsvikt 54 ton. Längd över buffertar inkl. tender 17900 mm. Sth 70 km/tim.

Om TGOJ M-lok

av Sven Bårström @, Järfälla, onsdag, februari 13, 2019, 10:03 (512 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Tack för detta svar!
Det handlar uppenbarligen om ett tvillinglok för våtånga, vilket kanske inte var så helt självklart vid sekelskiftet, då kompoundmaskiner var ganska vanliga, särskilt för lite större våtånglok. TGOJ hade f ö varit först i Sverige med kompoundmaskiner 1895.
Man förvånas över två saker:
1. Drivhjulsdiametern 1295 mm avviker något från vad som senare blev standardiserat vid OFWJ/TGOJ (1290 mm).
2. Sth 70 km/h är förvånande hög. Det motsvarar nästan 300 varv i minuten, vilket inte lär ha förekommit annars på lok utan främre löpaxel. Jämför med TGOJ M3- och M3b-lok med 1290 resp 1350 mm drivhjul och sth 55 resp 60 km/h. Också TGOJ stora tanklok från slutet av 20-talet hade 1290 mm drivhjul och sth 55 km/h.
Sven B

--
Sven B

Om TGOJ M-lok

av Christer Fredriksson @, onsdag, februari 13, 2019, 11:30 (512 dagar sedan) @ Sven Bårström

Om vi skall vara riktigt noga så var KHJ först, TGOJ fanns ej vid denna tid, 1895.
Hälsningar Christer

Inte bara om TGOJ M-lok

av Carl-Erik Olsson @, onsdag, februari 13, 2019, 11:38 (512 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Om vi skall vara riktigt noga så var KHJ först, TGOJ fanns ej vid denna tid, 1895.
Hälsningar Christer

Ovanstående skribent har f ö tillsammans med salig Erik Sundström hos Stenvalls 2016 gett ut den utmärkta boken "TGOJ lok och vagnar" vilken sålunda rekommenderas!
/CEO

Om TGOJ M-lok

av Dag Bonnedal @, onsdag, februari 13, 2019, 19:27 (512 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Det handlar uppenbarligen om ett tvillinglok för våtånga, vilket kanske inte var så helt självklart vid sekelskiftet, då kompoundmaskiner var ganska vanliga, särskilt för lite större våtånglok. TGOJ hade f ö varit först i Sverige med kompoundmaskiner 1895.
Man förvånas över två saker:
1. Drivhjulsdiametern 1295 mm avviker något från vad som senare blev standardiserat vid OFWJ/TGOJ (1290 mm).

Om vi skall vara riktigt noga så var KHJ först, TGOJ fanns ej vid denna tid, 1895.
Hälsningar Christer

... och skall vi vara ännu mer noga så var dessa banor ingalunda först. Betydligt tidigare var kompounddriften vid DONJ, HRRJ, KLJ och JGJ.

Samt, 5 mm skillnad i hjuldiameter är inte signifikant. Det beror på om det är en nominell, eller nytillverkningsdiameter som avses, eller vilken hjulringstjocklek som just då användes. Diameter på hjulstommen kan vara mer avslöjande om vad som var standard eller ej.

Dag B

Om TGOJ M-lok

av Sven Bårström @, Järfälla, onsdag, februari 13, 2019, 20:39 (512 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Tack för synpunkterna!
Jag hänvisar till SJ ångloklära från 1949. Därifrån har jag tagit uppgiften om det första svenska kompoundloket från Nohab 1895. Men visst kan det hända att det på de andra banorna funnits utlandsbyggda kompoundmaskiner tidigare.
Beträffande hjuldiametern vet jag inte så mycket. Förutom det jag nämnde finns det några andra smådifferenser som ter sig lite märkliga:
SJ: De gamla A-loken och Ca-loken hade 1874 mm diameter, de nya A-, C- och F-loken 1880 mm.
K-loken hade 1386 medan E-loken hade 1388 mm. Är det skillnad på hjulstommarna eller är bara hjulringarna olika utformade?
TGOJ: 1290 och 1295 mm enligt tidigare.
BJ m fl hade 1720 mm på H3- och C3-loken, medan SWB H3-lok (och C/C3-lok) hade 1712 mm diameter. I och för sig är skillnaden en engelsk fot, men totalmåtten blir inte några jämna engelska fot.
BJ angav också 1890 mm för H3s-loken.
För SWB M3-lok och HNJ G10-lok anges 1407 mm medan 1400 mm användes på HNJ G12-lok och många maskiner på andra håll.
Varför dessa skillnader på lok från i vissa fall samma, ganska standardiserade tillverkare?
Sven B

--
Sven B

Om TGOJ M-lok

av Dag Bonnedal @, onsdag, februari 13, 2019, 22:16 (512 dagar sedan) @ Sven Bårström

Tack för synpunkterna!
Jag hänvisar till SJ ångloklära från 1949. Därifrån har jag tagit uppgiften om det första svenska kompoundloket från Nohab 1895. Men visst kan det hända att det på de andra banorna funnits utlandsbyggda kompoundmaskiner tidigare.
Beträffande hjuldiametern vet jag inte så mycket. Förutom det jag nämnde finns det några andra smådifferenser som ter sig lite märkliga:
SJ: De gamla A-loken och Ca-loken hade 1874 mm diameter, de nya A-, C- och F-loken 1880 mm.
K-loken hade 1386 medan E-loken hade 1388 mm. Är det skillnad på hjulstommarna eller är bara hjulringarna olika utformade?
TGOJ: 1290 och 1295 mm enligt tidigare.
BJ m fl hade 1720 mm på H3- och C3-loken, medan SWB H3-lok (och C/C3-lok) hade 1712 mm diameter. I och för sig är skillnaden en engelsk fot, men totalmåtten blir inte några jämna engelska fot.
BJ angav också 1890 mm för H3s-loken.
För SWB M3-lok och HNJ G10-lok anges 1407 mm medan 1400 mm användes på HNJ G12-lok och många maskiner på andra håll.
Varför dessa skillnader på lok från i vissa fall samma, ganska standardiserade tillverkare?
Sven B

Inte bara "kan det hända". I en tråd nyligen påtalades att ångvagnen Majorn på DONJ var det först tillverkade kompoundjärnvägsfordonet i Sverige, Atlas 1888.
HRRJ och KLJ importerade tre st. Belgisktillverkade Malletlok (1888-1891).
Därefter tillverkade Munktells det första kompoundloket i landet: KLJ 2 Lessebo, 1891, nu vid ÖSlJ. Därefter byggde Bolinders tre till för JGJ.
Att ånglokläran inte har full koll är väl inte så märkligt egentligen.

Som jag sa, att reda ut hjuldiametrar är klart komplicerat. Eftersom hjulen svarvas och ringas om rätt ofta, så är det inga exakta mått. Diametrarna på hjulstommarna kräver tillgång till ritningar.
HNJ G10 är en direkt trecylinderversion av SWB M3, så just i det fallet är svaret enkelt.

Dag B

Om TGOJ M-lok

av Anders Sandgren @, Bredäng, torsdag, februari 14, 2019, 06:26 (512 dagar sedan) @ Dag Bonnedal
Redigerad av Anders Sandgren, torsdag, februari 14, 2019, 06:38

ÖKJ/KHJ-loket uppfyller nog kriteriet som det första tvåcylindriga kompoundloket. De övriga var fyrcylindriga Malletlok resp ångvagn. Sedan var det ju också normalspårigt vilket kan ha gjort det viktigare enligt lokläran.
Sedan är det ju litet oklart om Värmbols första lok, detta lok anses vara byggt av ångslupsdelar och kan ju likt DONJ-ångvagnen haft en kompoundmaskin. Det byggdes ca 1889.
Men om det var ett lok eller självgående smalspårigt hönshus kan ju diskuteras.

Om TGOJ M-lok

av Sven Bårström @, Järfälla, fredag, februari 15, 2019, 09:48 (510 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Tack för svaret!
Beträffande likheten mellan HNJ G10-lok och SWB M3 måste man hålla med om att drivhjulsdiametern i båda fallen anges till 1407 mm, och att pannorna verkar ha påfallande lika data. Men i övrigt är det ju ganska mycket som skiljer, t ex när det gäller cylindersystemet, löphjulsdiametern, axelavståndet, adhesions- och totalvikterna, axellasten, förarhyttsarrangemanget mm. Och nog är det lite förvånande, om en Hanomagmaskin och ett svenskkonstruerat lok skulle vara likadana, även om deras huvudprestanda i stort sett är det.
Sven B

--
Sven B

Om TGOJ M-lok

av Dag Bonnedal @, fredag, februari 15, 2019, 10:42 (510 dagar sedan) @ Sven Bårström

Tack för svaret!
Beträffande likheten mellan HNJ G10-lok och SWB M3 måste man hålla med om att drivhjulsdiametern i båda fallen anges till 1407 mm, och att pannorna verkar ha påfallande lika data. Men i övrigt är det ju ganska mycket som skiljer, t ex när det gäller cylindersystemet, löphjulsdiametern, axelavståndet, adhesions- och totalvikterna, axellasten, förarhyttsarrangemanget mm. Och nog är det lite förvånande, om en Hanomagmaskin och ett svenskkonstruerat lok skulle vara likadana, även om deras huvudprestanda i stort sett är det.
Sven B

Nej, det är inte så förvånande. Det var de två bröderna Betts som var maskininjengörer vid de två banorna. HNJ specificerade G10 direkt baserat på M3 och sedan konstruerade Hanomag loket utifrån specen.
Dessa två lok är en del av en av de mer intressanta och tydliga utvecklingskedjorna i Svensk lokhitoria. Började med BJ C (axf. 2B) som sedan blev överhettarloken C3. Dessa förlängdes och blev privatbanornas standard snälltågslok H3 (2C). SWB tog designen vidare till det snabbgående godstågsloket M3 (1D). Som alltså blev HNJ G10, som sedan blev HNJ G11 (2D) som slutligen blev SJ E10. Så E10 är egentligen bara en BJ C med två extra koppelaxlar ;-)

Den andra intressanta kedjan gick från NOJ 16-17 (1C komp. godstågslok, 1899, SJ L16) till BJ M3s (1D, 3-cyl godstågslok 1930, SJ E11). Den kedjan kan ni fundera på...

Dag B

Om TGOJ M-lok

av Dag Bonnedal @, lördag, februari 16, 2019, 07:39 (510 dagar sedan) @ Dag Bonnedal


Nej, det är inte så förvånande. Det var de två bröderna Betts som var maskininjengörer vid de två banorna. HNJ specificerade G10 direkt baserat på M3 och sedan konstruerade Hanomag loket utifrån specen.
Dessa två lok är en del av en av de mer intressanta och tydliga utvecklingskedjorna i Svensk lokhitoria. Började med BJ C (axf. 2B) som sedan blev överhettarloken C3. Dessa förlängdes och blev privatbanornas standard snälltågslok H3 (2C). SWB tog designen vidare till det snabbgående godstågsloket M3 (1D). Som alltså blev HNJ G10, som sedan blev HNJ G11 (2D) som slutligen blev SJ E10. Så E10 är egentligen bara en BJ C med två extra koppelaxlar ;-)

Den andra intressanta kedjan gick från NOJ 16-17 (1C komp. godstågslok, 1899, SJ L16) till BJ M3s (1D, 3-cyl godstågslok 1930, SJ E11). Den kedjan kan ni fundera på...

Dag B

Sorry, HNJ G12 (SJ E9) hette naturligtvis efterföljaren till G10. Siffran i HJN littera var dragkraften i ton.

DB

Om TGOJ M-lok

av Sven Bårström @, Järfälla, tisdag, februari 19, 2019, 10:46 (506 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Det finns säkert många utvecklingskedjor! Det är ganska naturligt att man går ut ifrån olika befintliga komponenter och olika vedertagna konstruktionsprinciper när man tar fram nya loktyper. Och vilka komponenter som är typiska i dessa kedjor kan man ju fundera över.
Man kan väl förmoda, att EJ-loken i allmänhet mer var en tillämpning av lokbyggarnas principkonstruktioner än SJ-loken, som väsentligen dimensionerades och utformades inom SJ maskinavdelning, specifikt för SJ behov.
Man kan naturligtvis ha olika uppfattningar om utvecklingskedjorna. Personligen har jag ganska svårt att se två- och trecylinderlok som särskilt lika varandra, även om det finns gemensamma komponenter.
Och fortfarande förvånar mig drivhjulsdiametern 1407 och 1712 mm! Var kommer de ifrån? Det kan väl inte bara ha berott på att man valt olika mätpunkter?
Sven B

--
Sven B

Om TGOJ M-lok

av Kent Hedqvist @, tisdag, februari 19, 2019, 13:24 (506 dagar sedan) @ Sven Bårström

En orsak kan vara att man strikt tillämpade empiriska formler. Dessa var ofta av tyskt ursprung för tillämpning inom maskintekniken. Om man exempelvis och hade bestämt cylinderdimensionen och största hastighet gav en bestämmelse om högsta kolvhastighet drivhjulsdiametern etc. Att HNJ satte högsta tillåtna hastighet för sina G12-lok till 71 km/h istället för 70 torde ha sådan bakgrund.
Kent

RSS-feed av trådar
powered by my little forum