Minns ni Märklintågen frrån 60-talet (Historiskt material)

av 53 Wadsten, Sunday, March 24, 2019, 11:32 (1831 dagar sedan)

Till julen 1961 stod följande på undertecknads önskelista "TÅG SOM MAN SKRUVAR UPP",

julklappssäcken togs fram sent på juleafton, fram kommer ett stort paket inslagget i NK:s papper. Det stora paketet innehöll Märklins nybörjarsats med artikelnummer 2946,
innehålet bestod av transformator 10WA, två raka skenor, samt 4 böjda, ett svart litet tanklok plus två gröna personvagnar(destination Boll-Göppingen), snacka om glädje på juleafton.

Tursamt nog hade vårt hus på Valhallavägen växelström, vilket inte var så vanligt i övriga stadsdelen, tåget kunde avgå en timma senare. Varje jul och födelsedag kom nya Märklinpaket upp ur säcken, inköpta på NK:s leksaksavdelning, senare blev det hos Théa Lindgrens pappershandel på Nybrogatan 27 i Stockholm som sålde Märklin.

De räler jag hade i min anläggning var de gamla med banvall och strömtaggar i s0på0rmitten, samt släpsko på dragfordonen.

Något som stod högt på önskelistan var de bruna Da-maskinen, kostade då 85 kr och hade artikelnummer 3030. Listan kan bli lång, finns det någon här som har kvar en sådan anläggning i bruk. Fina grejor för oss grabbar på 60-talet.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av jhje, Sunday, March 24, 2019, 12:12 (1831 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Köpte mina första tåg till julen 54.. Loket fungerar fortfarande. Mina "rälsar" har/hade en mittenskena.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av 53 Wadsten, Sunday, March 24, 2019, 13:42 (1831 dagar sedan) @ jhje

Helskena hade de mycket riktigt på 50-talet.hade några sådana räler.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av BengtH, Sunday, March 24, 2019, 14:07 (1831 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Jag har kvar exakt samma Märklin-anläggning som jag fick på min 6-årsdag 19 december 1958. Byggde upp den igen 60 år senare den 19 december 2018. På samma bord! Fungerade fint!

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av 53 Wadsten, Sunday, March 24, 2019, 16:51 (1831 dagar sedan) @ Bo

Där är den. Minns en lördageftermiddag 1962 då föräldrarna med undertecknad besökte goda vänner i Bromma, sonen Mikael hade en litet större tåganläggning, tjaaaatade!! på föräldrarna att få ta med mig tåget dit, de gav med sig och vi tog 4:ans spårvagn till Odenplan och bytte till T-banelinje 11 till Islandstorget där vännerna bodde.
Trevlig tågkörning blev det, nersköljt av choklad med vispgrädde.

Minns ni Märklintågen från 60-talet (Bilder).

av Micael Lindgren, Sunday, March 24, 2019, 15:11 (1831 dagar sedan) @ 53 Wadsten

[image]
[image]
En bana byggd efter Märklinritning i Björnsjö.

Minns ni Märklintågen från 60-talet (Bilder).

av 53 Wadsten, Sunday, March 24, 2019, 16:56 (1831 dagar sedan) @ Micael Lindgren

Bågbron hade jag också i min anläggning på senare tid, artikelnummer 7163, kommer faktiskt ihåg en del artikelnummer, de kanske har ändrats idag.

Försökte mig på att smyga in på Eskader med adress Gumshornsgatan 8, men blev snabbt utmotad av en sur gubbe bakom disken med den fina modelljärnvägen.

Minns ni Märklintågen från 60-talet (Bilder).

av Micael Lindgren, Tuesday, March 26, 2019, 06:59 (1829 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Bågbron hade jag också i min anläggning på senare tid, artikelnummer 7163, kommer faktiskt ihåg en del artikelnummer, de kanske har ändrats idag.

Försökte mig på att smyga in på Eskader med adress Gumshornsgatan 8, men blev snabbt utmotad av en sur gubbe bakom disken med den fina modelljärnvägen.

Samma artikelnummer än i dag, vilket underlättar när man ska köpa mer.

Minns ni Märklintågen från 60-talet (Bilder).

av 53 Wadsten, Tuesday, March 26, 2019, 10:39 (1829 dagar sedan) @ Micael Lindgren

Kul.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av hassetotebo, Sunday, March 24, 2019, 15:39 (1831 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Har ett tyskt ånglok 01:a stort och tungt, som jag fick 1955, den fungerar än idag. Har dock ingen bana idag. Har även Da-loket, men den köpte jag senare. En "Krokodil" finns också i samlingen.

220 volt växelström på Östermalm.

av S-O Johansson, Sunday, March 24, 2019, 17:32 (1831 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Tursamt nog hade vårt hus på Valhallavägen växelström, vilket inte var så vanligt i övriga stadsdelen, tåget kunde avgå en timma senare. Varje jul och födelsedag kom nya Märklinpaket upp ur säcken, inköpta på NK:s leksaksavdelning, senare blev det hos Théa Lindgrens pappershandel på Nybrogatan 27 i Stockholm som sålde Märklin.

Var inte 220 volt växelström standard som hushållsel sedan långt tidigare eller hade Östermalm, som Du verkar bott i, annat strömsystem?

220 volt växelström på Östermalm.

av Stefan Isaksson, Sunday, March 24, 2019, 17:40 (1831 dagar sedan) @ S-O Johansson

Huset där jag växte upp, två kvarter från Roslagstull hade likström in på 1960-talet.

SI

220 volt växelström på Östermalm.

av S-O Johansson, Sunday, March 24, 2019, 18:36 (1831 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Huset där jag växte upp, två kvarter från Roslagstull hade likström in på 1960-talet.

SI

Där ser man! Trodde att 220 Volt växelström var nationell standard sedan långt tidigare.

220 volt växelström på Östermalm.

av Rolf Nordin, Sunday, March 24, 2019, 19:14 (1831 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Jag växte upp under 50-talet på Birger Jarlsgatan alldeles nere vid Roslagstull. Jäklar vilka stötar man fick av likspänningen om man inte var försiktig. Och stortjöt gjorde jag. Det finns ju inga nollgenomgångar. Var det 110 V?

220 volt växelström på Östermalm.

av Stefan Isaksson, Sunday, March 24, 2019, 19:22 (1831 dagar sedan) @ Rolf Nordin

Tror det var 220, men jag var för liten för att engagera mig i sådana detaljer. Dock: pappas radiogrammofon, som han köpt när han var ungkarl i Sollentuna, var fullt funktionsduglig även efter växelströmmens införande.
Likaså våffeljärnet som mina föräldrar var tvungna att byta till sig från ett läckert växelströmsvåffeljärn de fått i lysningspresent, till sin stora besvikelse (likströms, eller snarare allströmsvåffeljärnet är - det finns kvar - ett stort åbäke).

SI
också uppvuxen på Birger Jarlsgatan

220 volt växelström på Östermalm.

av Torbjörn Jansson, Sunday, March 24, 2019, 19:28 (1831 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Det var 110 V :-)! På den tiden gíck det att köpa allströmsradioapparater som funkade både på 220 V växelström och 110 V likström! Min moster bodde på Markvardsgatan i Vasastaden och i början på 60-talet hade de fortfarande 110 V likström!

Torbjörn J

220 volt växelström på Östermalm.

av Christer Ljunggren, Sunday, March 24, 2019, 20:26 (1831 dagar sedan) @ Torbjörn Jansson

Distributionsspänningen i likspänningsnätet var ursprungligen 110 V (2 x 110 V) men det ändrades för mer än 100 år sedan till 220 V (2 x 220 V) och så var det fram till slutet av likspänningsepoken som inträffade i början av 1973. Faktum är att förbrukare av större effekt kunde ha maskiner anslutna till 440 V medan belysning/uttag i bostäder hade 220 V.

Generatorerna i Elverkets understationer hade utspänningen 440 V men genom en separat så kallad utjämningsmaskin (egentligen två st 220 V shuntmagnetiserade maskiner på gemensam axel) skapades en "nolla" så att man fick potentialerna på utgående kablar till följande tre inbördes nivåer:

+ 220 V
0
- 220 V

När belastningen på "plussidan" och "minussidan" inte var exakt lika så gick den ena 220 V shuntmaskinen som motor och den andra som generator.

Christer Ljunggren (förflutet från Elverket)

220 volt växelström på Östermalm.

av Gunnar Ekeving, Sunday, March 24, 2019, 21:28 (1831 dagar sedan) @ Christer Ljunggren

huvudskälet till att elverken i många större städer använde likström för leverans till hushåll och andra småkunder var väl att man med hjälp av understationernas ackumulatorbatterier kunde jämna ut belastningen över dygnet och dessutom få en reserv för den händelse kraftverket fallerade? Stockholms elverk måste fram till någon gång under första världskriget helt förlita sig på Värtaverket, sedan fick man kolbrist och kompletterade med en provisorisk anslutning till Vattenfalls nät i Uppsalaregionen (vilket krävde frekvensomformning mellan 50 och 25 Hz). 1918 kunde man börja använda egen vattenkraft (Untraverket i Dalälven) och snart började övergång till 50 Hz även i Stockholm. Jag skulle tro att intresset för likström då avtog eftersom elverket nu hade tillräcklig kraftverkskapacitet för att utjämna belastningsvariationer och även bra redundans genom anslutning till det nationella 50 Hz-nätet. Detta borde innebära att nya stadsdelar som tillkommit efter mitten av 1920-talet eller kanske 1930 aldrig haft likström - vilket förstås underlättade för modelltågsentusiasterna.

För att anknyta till järnväg i skala 1:1 kan nämnas att Saltsjöbanan redan vid starten av eldrift 1913 köpte 25 Hz växelström från Stockholms elverk och omformade till likström för tågdriften. Elverket krävde dock att SSnJ använde ett ackumulatorbatteri för att jämna ut de belastningsvariationer som oundvikligen uppstod i järnvägsdriften. I slutet av 1920-talet var ackumulatorbatteriet utslitet, men samtidigt hade elnätet blivit mer robust så de utrymmeskrävande ackumulatorerna kunde slopas. Lokalen hyrdes istället ut till industriell verksamhet.

220 volt växelström på Östermalm.

av Christer Ljunggren, Monday, March 25, 2019, 12:05 (1830 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Stockholms Gas- och Electricitetsverk (blev 1950 Stockholms Electricitetsverk och 1960 Stockholms Elverk) uppförde på 20-talet de sista två understationerna för omformning från växelspänning till likspänning) och det var Östermalmsstationen som invigdes 1925 och Högalidsstationen som invigdes 1926. Båda byggnaderna ritades av Gustaf de Frumiere och den på Östarmalm är fortfarande kvar som teaterscenen Elverket.

Christer Ljunggren

220 volt växelström på Östermalm.

av IH, Sunday, March 24, 2019, 19:27 (1831 dagar sedan) @ S-O Johansson

På Östermalm fanns 110 V likström kvar tills början på 70-talet.

220 volt växelström på Östermalm.

av Överkörmästaren, Sunday, March 24, 2019, 19:32 (1831 dagar sedan) @ IH

På Östermalm fanns 110 V likström kvar tills början på 70-talet.

På vissa håll verkade man mer eller mindre ha kopplat om till 220V i de befintliga ledningarna och bara bytt ut lamporna, kan det ha varit tilåtet? Bodde i ett hus som ska ha varit ett av de sista att få växelspänning (1973?) och där var installationerna synnerligen ålderdomliga.

220 volt växelström på Östermalm.

av Stefan Isaksson, Sunday, March 24, 2019, 19:53 (1831 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Dubblar man spänningen halveras strömmen, som är det som dimensionerar ledningsarean.
Duger bara ledningarnas isolation (och där finns det anledning att se upp) så är en spänningsfördubbling inga problem. Det är bara att byta glödlampor, och allt annat som är bara klarar 110 V också förstås.

SI

220 volt växelström på Östermalm.

av PeO, Sunday, March 24, 2019, 21:07 (1831 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Halva Såtenäs villastad hade 1973 (och lite senare) 380/220V, andra halvan hade 220/127. Vid strömavbrott kunde det hända sig att det snart lyste i den senare halvan. Startkraftaggregaten för Fpl 32 hade nämligen samma system och kunde så fungera som nödkraft. Även i delar av Göteborg förekom detta system sent.
I Norge var på 80-talet fortfarande vanligt med 220V trefas utan nolla, belysningen gick alltså på tvåfas.

220 volt växelström på Östermalm.

av Anders Sandgren, Sunday, March 24, 2019, 21:45 (1831 dagar sedan) @ PeO

I Nässjö försvann 127/220 i början av 1970-talet, 72 eller 73 kan det varit. Däremot hade stolfabriken Nesto 127/220 tills att den egna ångmaskinen tagits ur drift, vilket skedde sommaren 1976. Då övergick man till 220/380V med bibehållna elmotorer som tappade Y/D-starten och istället gick permanent Y-kopplade vilket inte är så bra på stora spånfläktar med 40-50hk motorer.
Fabriken hade även 255/440V 100Hz för fräsar där bara omformarna kopplades om.
Nesto torde varit det sista stället i Nässjö med 127V.
Min mormor hade 127/220V-transformator för sin TV på den tiden.

220 volt växelström på Östermalm.

av Christer Nyqvist, Tuesday, March 26, 2019, 07:58 (1829 dagar sedan) @ PeO

Halva Såtenäs villastad hade 1973 (och lite senare) 380/220V, andra halvan hade 220/127.

Jag bodde inne på F7 och där höjde man spänningen till 220 V någon gång i början av sextiotalet, iaf före -65. Alla apparater som inte tålde det nya systemet lämnades in för ombyggnad eller ersättning. Allt elektriskt som var undanstoppat på vindar och i källare släpades fram vare sig de skulle komma till nytta eller ej. Kungen betalade....

220 volt växelström på Östermalm.

av Peter Flink, Tuesday, March 26, 2019, 11:30 (1829 dagar sedan) @ PeO

Halva Såtenäs villastad hade 1973 (och lite senare) 380/220V, andra halvan hade 220/127. Vid strömavbrott kunde det hända sig att det snart lyste i den senare halvan. Startkraftaggregaten för Fpl 32 hade nämligen samma system och kunde så fungera som nödkraft. Även i delar av Göteborg förekom detta system sent.
I Norge var på 80-talet fortfarande vanligt med 220V trefas utan nolla, belysningen gick alltså på tvåfas.

Så är det väl fortfarande i Norge, det var det i alla fall när jag flyttade hem till Sverige 2013

220 volt växelström på Östermalm.

av PeO, Tuesday, March 26, 2019, 11:53 (1829 dagar sedan) @ Peter Flink

Det verkar förekomma både och. 1987 byggde vi maskiner på Bredsand (Moss),i Lier(Drammen) och Forus (Stavanger). Samtliga hade 380/220. Medvetna om systemskillnaden fick vi naturligtvis kontrollera noga innan vad som gällde på platsen. Norsk Forsvars stora nybygge efter flytten från Gardermoen på 90-talet har också 380/220. Troligtvis är det så att alla större nybyggnader görs som i Sverige, men det gamla lever kvar lång tid i bostadsområden.

220 volt växelström på Östermalm.

av IH, Monday, March 25, 2019, 00:12 (1830 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Sedan 30-talet så har isoleringen varit dimensionerad för 300 V för det som monterats i bostäder. Det beror på att det förekommit olika spänningar och man använt samma typ av kablar vid installationer. Spänningarna som varit vanliga mellan fas och nolla är 110 V för likström och för växelström var det 127 V, 220 V, och 290 V. När elfolk talar om spänningar så är det mellan 2 faser och 127 V på en fas blir 220 mellan faser. För 220 V blir det 380 V mellan faserna.

Nu har vi kommit ifrån ämnet men det ligger ändå i närheten, för tåg- och spårvagnsdrift har haft många roterande omformarstationer av olika slag.

220 volt växelström på Östermalm.

av Överkörmästaren, Monday, March 25, 2019, 22:22 (1830 dagar sedan) @ IH

Sedan 30-talet så har isoleringen varit dimensionerad för 300 V för det som monterats i bostäder. Det beror på att det förekommit olika spänningar och man använt samma typ av kablar vid installationer. Spänningarna som varit vanliga mellan fas och nolla är 110 V för likström och för växelström var det 127 V, 220 V, och 290 V. När elfolk talar om spänningar så är det mellan 2 faser och 127 V på en fas blir 220 mellan faser. För 220 V blir det 380 V mellan faserna.

Nu har vi kommit ifrån ämnet men det ligger ändå i närheten, för tåg- och spårvagnsdrift har haft många roterande omformarstationer av olika slag.

Tack! Mycket intressant.

220 volt växelström på Östermalm.

av Jeff, Monday, March 25, 2019, 16:27 (1830 dagar sedan) @ Överkörmästaren

På Östermalm fanns 110 V likström kvar tills början på 70-talet.


På vissa håll verkade man mer eller mindre ha kopplat om till 220V i de befintliga ledningarna och bara bytt ut lamporna, kan det ha varit tilåtet? Bodde i ett hus som ska ha varit ett av de sista att få växelspänning (1973?) och där var installationerna synnerligen ålderdomliga.

Vad jag har hört så bytte de även strömbrytarna.
Har demonteras flera gamla fd likströms centraler. De är två rader med pyttesmå säkringar (E14 gänga.). Fanns upp till 15 amper säkringar i dom.

Finns fortfarande kvar många gamla hissar som går på likström på Östermalm.

220 volt växelström på Östermalm.

av Överkörmästaren, Monday, March 25, 2019, 22:26 (1830 dagar sedan) @ Jeff

På Östermalm fanns 110 V likström kvar tills början på 70-talet.


På vissa håll verkade man mer eller mindre ha kopplat om till 220V i de befintliga ledningarna och bara bytt ut lamporna, kan det ha varit tilåtet? Bodde i ett hus som ska ha varit ett av de sista att få växelspänning (1973?) och där var installationerna synnerligen ålderdomliga.


Vad jag har hört så bytte de även strömbrytarna.
Har demonteras flera gamla fd likströms centraler. De är två rader med pyttesmå säkringar (E14 gänga.). Fanns upp till 15 amper säkringar i dom.

Finns fortfarande kvar många gamla hissar som går på likström på Östermalm.

Det finns nog i andra stadsdelar också (vi hade en här där jag bor tills för inte så länge sen), jag antar att de försågs med likriktare eller omformare vid omställningen?

220 volt växelström på Östermalm.

av Stefan Isaksson, Monday, March 25, 2019, 23:08 (1830 dagar sedan) @ Jeff

Vad jag har hört så bytte de även strömbrytarna.

Det undrar jag.
Jag vill minnas att alla utom en strömbrytare till takbelysningen var gamla när vi flyttade in i mina föräldrars lägenhet 1968 (lägenhetsbyte i samma hus, så jag har viss koll på hur det var även före dess). Strömbrytarna fick sitta kvar tills de gick sönder. Några sitter fortfarande kvar.

Har demonteras flera gamla fd likströms centraler. De är två rader med pyttesmå säkringar (E14 gänga.). Fanns upp till 15 amper säkringar i dom.

Centralen verkar vara 60-tal eller så, så centralerna byttes nog.

likspänning på Östermalm.

av Morshyttan, Sunday, March 24, 2019, 23:13 (1831 dagar sedan) @ IH

På Östermalm fanns 110 V likström kvar tills början på 70-talet.

Enligt en liten skrift "Stockholms Elverk under 90 år" (minnesskrift inför ombildandet till Stockholms Energiverk 1974) Slogs fredagen den 6 juli kl 1500 den sista roterande omformaren i Östermalmsstationen av och satte punkt för knappt 90 års likspännings-distribution i staden.

Ingen utgående ström hade dock uppmätts efter torsdagen den 10 maj samma år.

Fotnot;
1. Elverket ansåg sin tillblivelse vara 1883, den distribution som förekom i områdena kring Berzelii park sedan 1877 var ett privat initiativ utan dess medverkan ;-) .
den ångdrivna generatorn stod ungefär där Chinateatern ligger idag.

2. efter spårvägens avvecklande 1967 (trådnätet på gatorna i Östermalm) övertog 220+ - 0 -220-likströmsnätet dess ackumulatorer och körde de sista åren mest för att det rådde problem med matningen till alla likspännings-hissar :-P .

När slutet kom för likspänningen hade kvarvarande fastigheter fått likriktare av kvicksilvertyp och distributionen kunde upphöra.
Kan sägas att det vart en dyr affär att skrota dessa senare :-P :-( .

En liten utvikning från barndomens Märklintåg, men med gott syfte om elektricitetens historia :-) ;-) :-D

likspänning på Östermalm.

av 53 Wadsten, Monday, March 25, 2019, 16:55 (1830 dagar sedan) @ Morshyttan

Vårarna/Pingst och kristihimmelfärdstiderna 1962-64 var föräldrarna nere i Falsterbo att iordningställa för sommarvistelsen, undertecknad blev då inackorderad hos morbror Åke(överste på A1) och moster Greta, vilka bodde på Artillerigatan 46 i Stockholm, ville ta med mig tåget, me det gick inte då fastigheten hade likström. Gammal svart gasspis i köket, samt högspolande toa av märket Solid med träsits. Hissen i fatigheten av fabrikatet Luth & Rosén gick även den på likström.

Mitt emot Moster o Morbrors hus låg "Lilla Hedvig"(lågstadieskola till "Stora på Linnégatan 54,
skolhuset hade likström och skoltandläkare i övervåningen, vid borrning slockade lyset i klassrummen, hemsk inrättning:-( :-(

Så var Östermalm på den tiden.

220 volt växelström på Östermalm, likström på S:t Eriksgatan

av Arne, Monday, March 25, 2019, 20:23 (1830 dagar sedan) @ S-O Johansson

Tursamt nog hade vårt hus på Valhallavägen växelström, vilket inte var så vanligt i övriga stadsdelen, tåget kunde avgå en timma senare. Varje jul och födelsedag kom nya Märklinpaket upp ur säcken, inköpta på NK:s leksaksavdelning, senare blev det hos Théa Lindgrens pappershandel på Nybrogatan 27 i Stockholm som sålde Märklin.

Var inte 220 volt växelström standard som hushållsel sedan långt tidigare eller hade Östermalm, som Du verkar bott i, annat strömsystem?

För oss som växte upp på Kungsholmen i mitten av 50-talet kunde det skilja på bara några kvarter om man hade likström eller växelström hemma. Själv hade jag växelström hemma i vårt 30-talshus men min skolkamrat Mikael som bodde några kvarter bort på S:t Eriksgatan och istället hade likström hemma fick problem när han i present fick en Fleischmannanläggning. Men med hjälp av mj-butiken Lektjänst i kvarteret intill också på S:t Eriksgatan ordnade det till sig så att han kunde köra sina Fleischmannlok. Han fick en specialbyggd 'ellåda' från Lektjänst istället för den vanliga Fleischmanntrafon så att han kunde styra sin mj-bana. :-)

PS. Vad är den rätta facktermen för den här specialbyggda likströmersättningen till den vanliga normala Fleischmanntrafon som ju var/är gjord för växelström i vägguttaget? Jag har glömt vad firma Lektjänsts specialbeställda 'trafo' till Fleischmannsystemet kallades; det är ju trots allt över 60 år sedan jag såg/lekte med den här mackapären hemma på golvet hos Mikael! :-D

PPS. Kommer ni för övrigt ihåg den 'trampsäkra' Fleischmannrälsen?! :-)

220 volt växelström på Östermalm, likström på S:t Eriksgatan

av Anders Sandgren, Monday, March 25, 2019, 21:24 (1830 dagar sedan) @ Arne

Det torde varit en omformare eller växelriktare, efter den engelska beteckningen även kallad inverter. Ofta är dock en inverter en omformare från mera lågspänd likström till mera högspänd växelström, t.ex 12V bilbatteri till 230VAC.
De här torde dock varit av typen 220VDC till kanske 12VAC. Äldre omformare torde varit rotoromformare som de som användes på äldre T-banevagnar men statiska har funnits åtminstone från transistorepoken. Det var dock inte så lätt med halvledare för 220VDC på 50-talet.
I gamla tider gjorde man det enklare, några glödlampor som seriemotstånd, en reostat och sedan spåret. Full nätspänning mellan rälerna när spåret var tomt... Darwinska teorier funkade om vilka som var lämpade att överleva tågleken... Men ofta var det 110 eller 127V då.

Så byggdes ju även radio- och TV-apparater förr. Glödtrådarna seriekopplade, enkel likriktning för anodspänningen så var det klart. Ena nätsladden i chassit. Arbeta med ena handen i byxfickan.
P-seriens rör i TV (300mA glödström för att få tillräcklig värmeffekt då det var ett 20-tal rör i serie), U-serien i en radio (100mA glödström då det bara var 5-6 rör).
I den s.k Göbbelskäften var det bara två rör, då användes V-serien (VCL11 & VY2) med 50mA glödström.
S.k allströmsmottagare då det inte spelade någon roll om det var DC eller AC. Man var dock tvungen att vända stickproppen åt rätt håll i DC-fallet!

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Clarin.PE, Sunday, March 24, 2019, 19:13 (1831 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Till julen 1966 fick jag som julklapp Märklins-startsats ”2946”, ett lok och två (gröna)vagnar. En rundel räls, transformator…
Jag har kvar allt, även originalkartongen, och om det inte hade varit så förb… krångligt att ladda upp foton här på forumet, så hade jag gjort detta…

/PEC

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av 53 Wadsten, Monday, March 25, 2019, 16:58 (1830 dagar sedan) @ Clarin.PE

Tag bild på den.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av tobbe, Sunday, March 24, 2019, 19:50 (1831 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Första versionen av rälsen s.k. M-räls idag hade som sagts hel mittenskena som senare blev punkträl i mitten. Idag finns ju 3 varianter av Märklin vxlströms räl: M-räls m metallbanvall, K-räl med punkträl som mittenskena utan banvall och C-räl likt K-rälen fast med banvall av nån sorts polystyren eller vad det kallas, används idag framförallt på digitala anläggningar. M-rälsen,växlar m.m. kan idag inhandlas för en ganska billig penning och säljs i parti och minut på Tradera från 5:-/st, växlar för en dryg 100-lapp. Personligen har jag aldrig gillat den s.k. släpskon på fordonen. C-rälsen har liksom K-rälsen större intresse för dagens mj-rallare när det gäller vxl-ström då dessa är bättre lämpade för digital körning. Själv kör jag ju 12v likström som har större utbud på lokmateriel,vagnar m.m.än just Märklin men sammantaget kostar Märklinlok och vagnar betydligt mer än motsvarande i likström och så har det varit ända sen tidigt 1960-tal.
tobbe

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Nils-Eric Sääf, Monday, March 25, 2019, 14:01 (1830 dagar sedan) @ tobbe

Sedan 1980 cirka har jag till för 5 år sedan haft Modelljärnväg. Nu är allt sålt och rivet. Av misstag fick jag en gång tag på en Märklinvagn. Den fick stå som avskräckande exempel i flera år. Jag körde alltid Likström. Min största anläggning hade jag i Linköping. Oh, jag saknar detta.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Herbert Paalberg, Monday, March 25, 2019, 14:32 (1830 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Även jag började med Märklinjvg. i början av 1950-talet men insåg snart likströmmens stora fördelar med bl.a stillastående lok vid polvändning istället för de enorma skutten som 3-skenet
erbjöd när manövern med att intrycka knappen på transformatorn för att omkastningsrelät med ett stort ljussken utförde riktningsbyte. Utbudet av rullande mtrl är mycket större på likströmssidan och olika tillverkare erbjuder fantastiska modeller. Detta är nu historia för min del då jag gick över till skala 1:1 och har nu efter 44 år på olika spårvidder gått med i pensionärsföreningen istället. Har dock samlat lokmodeller på nästan alla de olika fordon jag kört i stora skalan och det har blivit en hel del i vitrinen vilket innebär att jag måste ha tillstånd av hustrun om jag får bygglov att utöka "stallplatserna" där. ;-)
Palle i Vika.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av ztenlund, Monday, March 25, 2019, 16:25 (1830 dagar sedan) @ Herbert Paalberg

Även jag började med Märklinjvg. i början av 1950-talet men insåg snart likströmmens stora fördelar med bl.a stillastående lok vid polvändning istället för de enorma skutten som 3-skenet
erbjöd när manövern med att intrycka knappen på transformatorn för att omkastningsrelät med ett stort ljussken utförde riktningsbyte. Utbudet av rullande mtrl är mycket större på likströmssidan och olika tillverkare erbjuder fantastiska modeller. Detta är nu historia för min del då jag gick över till skala 1:1 och har nu efter 44 år på olika spårvidder gått med i pensionärsföreningen istället. Har dock samlat lokmodeller på nästan alla de olika fordon jag kört i stora skalan och det har blivit en hel del i vitrinen vilket innebär att jag måste ha tillstånd av hustrun om jag får bygglov att utöka "stallplatserna" där. ;-)
Palle i Vika.

Bara för att det går att banka in ratten på trafon med strömmen på fullt spett så behöver man inte göra det. ;-) Nyare trafos fick riktningsbytet placerat fjädrande under noll istället.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Poddy, Monday, March 25, 2019, 16:19 (1830 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Jag körde Fleischman på 50 talet. Även jag fick in en Märklinvagn av misstag. Vill minnas att den kortslöt.Den fick stå på ett stickspår urspårad och avundsjukt notera en grön BP tankvagn susa förbi sist i ett godståg.

OT. Har en irriterande medhjälpare som lägger sig i vad jag skriver. Har förgäves försökt att få den avskedad. När jag nu skrev tankvagn första gången ändrade den till tantvarning.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Lennart Petersen, Monday, March 25, 2019, 16:27 (1830 dagar sedan) @ Poddy

Jag körde Fleischman på 50 talet. Även jag fick in en Märklinvagn av misstag. Vill minnas att den kortslöt.Den fick stå på ett stickspår urspårad och avundsjukt notera en grön BP tankvagn susa förbi sist i ett godståg.

OT. Har en irriterande medhjälpare som lägger sig i vad jag skriver. Har förgäves försökt att få den avskedad. När jag nu skrev tankvagn första gången ändrade den till tantvarning.

Ja när jag köpte ny padda så upptäckte jag också att inne i den tunna plattan fanns gömd en kollega till din medhjälpare, och denne någon lade sig i allt som skrevs ,ibland på ett häpnadsväckande sätt. Men jag upptäckte att det gick att stänga av personen så nu håller han-hon käft . Och jag presterar väl något stavfel men det blir inget generaltok.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Nils-Eric Sääf, Monday, March 25, 2019, 17:55 (1830 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Det finns vissa som kunde skida innan de kunde stava.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av 53 Wadsten, Monday, March 25, 2019, 17:59 (1830 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Syftar du på undertecknad?

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Nils-Eric Sääf, Monday, March 25, 2019, 18:12 (1830 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Absolut inte. De var Lennart som visste att han slänger med ett och annat stavfel ibland. Läser du inläggen innan du svarar??

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Kjell Friberg, Monday, March 25, 2019, 22:35 (1830 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Heter medhjälparen möjligtvis Windows 10? Detta virus har även drabbat mig och har en sjusärdeles förmåga att återuppstå vid varje utsänd uppdatering.

Minns ni Märklintågen frrån 60-talet

av Lennart Petersen, Tuesday, March 26, 2019, 00:20 (1829 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Heter medhjälparen möjligtvis Windows 10? Detta virus har även drabbat mig och har en sjusärdeles förmåga att återuppstå vid varje utsänd uppdatering.

Nej, det är en funktion i iPad som heter automatisk korrigering och den stängde jag av när jag hittade den. Men har kvar ”kontrollera stavning” som ger en signal när den tycker något verkar fel men ändrar gör man själv.

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Arne, Monday, March 25, 2019, 19:35 (1830 dagar sedan) @ Poddy

Jag körde Fleischman på 50 talet. Även jag fick in en Märklinvagn av misstag. Vill minnas att den kortslöt.Den fick stå på ett stickspår urspårad och avundsjukt notera en grön BP tankvagn susa förbi sist i ett godståg.

OT. Har en irriterande medhjälpare som lägger sig i vad jag skriver. Har förgäves försökt att få den avskedad. När jag nu skrev tankvagn första gången ändrade den till tantvarning.

Att man måste ha isolerade hjulaxlar när man körde med Märklinvagnar på en likströmsbana typ Fleischmann tillhörde väl mj-allmänbildningen redan på 50-talet. Det fanns och finns ju sådana isolerade hjul att köpa hos varje välsorterad mj-butik! Och de flesta sådana butiker brukar ju kunna ombesörja hjulbytet redan vid köpet av vagnen. :-)

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Nils-Eric Sääf, Monday, March 25, 2019, 21:37 (1830 dagar sedan) @ Arne

Varför ska man köpa EN Märklinvagn när man kan få minst TVÅ Rocovagnar istället ,det har jag aldrig förstått. Då är vagnarna skalenliga i alla fall.

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Kjell Friberg, Monday, March 25, 2019, 22:23 (1830 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Kan kanske bero på att Roco ännu inte fanns vid inköpstillfället och köparen önskade en sådan vagn. Ett liknande köp från min sida gällde Märklins byggsats till Caltex-tankvagnen som jag omgående försedde med Fleischmannhjulsatser.

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av tobbe, Tuesday, March 26, 2019, 11:15 (1829 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Men på den tiden hette fabrikatet RÖWA som senare köptes upp av nybildade ROCO p.g.a. ekonomiska bekymmer vad jag kan minnas. Men håller med Sääf varför köpa en dyr Märklinvagn av samma typ som t.e.x. Fleischmann/Piko/Lima m.fl. och få 2 för i stort samma pris och med en mer fullriktig skala (om vi nu skall hårddra detta).
tobbe

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Thomas K Ohlsson, Tuesday, March 26, 2019, 11:26 (1829 dagar sedan) @ tobbe

Men på den tiden hette fabrikatet RÖWA som senare köptes upp av nybildade ROCO p.g.a. ekonomiska bekymmer vad jag kan minnas. Men håller med Sääf varför köpa en dyr Märklinvagn av samma typ som t.e.x. Fleischmann/Piko/Lima m.fl. och få 2 för i stort samma pris och med en mer fullriktig skala (om vi nu skall hårddra detta).
tobbe

Fast framför allt på 50-talet, men även på 60-talet, fanns väl i stort sett endast Märklin och Fleischmann på den svenska marknaden.

Om jag inte minns helt fel - vilket händer...

/TKO

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Kjell Friberg, Tuesday, March 26, 2019, 12:59 (1829 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

På 50- och 60-talen fanns också Trix Express och Rivarossi samt några i det närmaste okända fabrikat utöver de amerikanska. Att köpa RÖWA-vagnar var ingen sinekur för plånboken då dessa hade rena Röwarpriserna jämfört med exempelvis Märklin.

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Thomas K Ohlsson, Tuesday, March 26, 2019, 13:57 (1829 dagar sedan) @ Kjell Friberg

På 50- och 60-talen fanns också Trix Express och Rivarossi samt några i det närmaste okända fabrikat utöver de amerikanska. Att köpa RÖWA-vagnar var ingen sinekur för plånboken då dessa hade rena Röwarpriserna jämfört med exempelvis Märklin.

Fast det var nog svårt att köpa RÖWA-vagnar på 50- och 60-talen!

/TKO

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Lennart Petersen, Tuesday, March 26, 2019, 17:09 (1829 dagar sedan) @ Kjell Friberg

På 50- och 60-talen fanns också Trix Express och Rivarossi samt några i det närmaste okända fabrikat utöver de amerikanska. Att köpa RÖWA-vagnar var ingen sinekur för plånboken då dessa hade rena Röwarpriserna jämfört med exempelvis Märklin.

Pocher fanns också men det var ett dyrt och exklusivt fabrikat. Det fanns även amerikanska och brittiska mj-fabrikat men dessa importerades av någon anledning inte till Sverige. Det var mest Tyskland och lite grann Italien som gällde. DDR hade också lite grann mj men det var mycket svårt att få tag i och man exporterade inte vilket föreföll obegripligt när landet hade brist på,västvaluta men mycket var obegripligt i det landet.

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av -RB-, Tuesday, March 26, 2019, 13:22 (1829 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

På 50 talet tror jag att TRIX fanns i Sverige och troligen också Rivarossi & Pocher . Sedan kom PIKO mfl DDR firmor till Sverige (bla Schicht och HRUSKA) i PIKO katalogen . TT firmorna Rokal (BRD) och TT-Zeuke (DDR) fanns också I Sverige på 60 talet .
Och i slutet på 60 talet kom N-skalan från flera tillverkare .
Men hur mycket de "unga" plockade från de "gamla etablerade" vet jag inte .
En sak som var populär på 60-talet var miniracing (Scalextric mfl) . Och det har nog MJ firmorna känt av .
mvh Rolf Berg

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Thomas K Ohlsson, Tuesday, March 26, 2019, 13:54 (1829 dagar sedan) @ -RB-

På 50 talet tror jag att TRIX fanns i Sverige och troligen också Rivarossi & Pocher . Sedan kom PIKO mfl DDR firmor till Sverige (bla Schicht och HRUSKA) i PIKO katalogen . TT firmorna Rokal (BRD) och TT-Zeuke (DDR) fanns också I Sverige på 60 talet .
Och i slutet på 60 talet kom N-skalan från flera tillverkare .
Men hur mycket de "unga" plockade från de "gamla etablerade" vet jag inte .
En sak som var populär på 60-talet var miniracing (Scalextric mfl) . Och det har nog MJ firmorna känt av .
mvh Rolf Berg

Mycket specialiserade hobbyaffärer hade kanske Trix, Rivarossi och Pocher i sortimentet på 50-talet och början av 60-talet, men i leksakshandeln som dominerade försäljningen fanns i stort sett bara Märklin och Fleischmann. Pochers "svenska" vagnar hade lite större spridning.

Både Märkling och Fleischmann försökte sej på bilbanor ("miniracing" ) med varierande framgång. Ja till och med tillbehörstillverkaren Faller började producera bilbanor - med större framgång.

/TKO

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av Arne, Tuesday, March 26, 2019, 22:52 (1829 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

På 50 talet tror jag att TRIX fanns i Sverige och troligen också Rivarossi & Pocher . Sedan kom PIKO mfl DDR firmor till Sverige (bla Schicht och HRUSKA) i PIKO katalogen . TT firmorna Rokal (BRD) och TT-Zeuke (DDR) fanns också I Sverige på 60 talet .
Och i slutet på 60 talet kom N-skalan från flera tillverkare .
Men hur mycket de "unga" plockade från de "gamla etablerade" vet jag inte .
En sak som var populär på 60-talet var miniracing (Scalextric mfl) . Och det har nog MJ firmorna känt av .
mvh Rolf Berg


Mycket specialiserade hobbyaffärer hade kanske Trix, Rivarossi och Pocher i sortimentet på 50-talet och början av 60-talet, men i leksakshandeln som dominerade försäljningen fanns i stort sett bara Märklin och Fleischmann. Pochers "svenska" vagnar hade lite större spridning.

Både Märkling och Fleischmann försökte sej på bilbanor ("miniracing" ) med varierande framgång. Ja till och med tillbehörstillverkaren Faller började producera bilbanor - med större framgång.

/TKO

Jag håller med om TKO:s historieskrivning. På 50- och 60-talen (åtminstone första hälften av det senare) så var det de två stora tyska mj-tillverkarna Märklin respektive Fleischmann som gällde här i Sverige. Det var alltså en fråga om mj-världens motsvarigheter till tidningarna Expressen eller Aftonbladet. Eller kanske man skulle kunna drista sig till en musikalisk jämförelse, dvs. om man gillade Elvis eller Tommy.

Det här var en tidsrymd som också sammanföll med mina första erfarenheter av mj-världen. Jag fick av min tågintresserade pappa en startanläggning från Märklin vilken nästan omedelbart utökades med flera lok och vagnar. Och jag lärde mig mycket teknisk järnvägsrealia från den klassiska Märklinpublikationen Die Märklin Bahn H0 und ihr grosses Vorbild.

Några har nämnt andra märken som italienska Pocher och det var ett intressant mj-märke som lockade med detaljerade vagnsmodeller som t.ex. den berömda CIWL restaurangvagnen som användes vid undertecknandet av stilleståndet efter 1VK och som även senare figurerade på nytt efter det att fransmännen fick utstå nesan att tvingas kapitulera till tyskarna i samma CIWl-vagn i början av 2VK. Ack ja, så det kan gå i tåghistorien!

Personligen köpte jag däremot en Pocher blå CIWL sovvagn i H0 med superdetaljering. Det fanns inredning i vagnen och t.o.m. små äkta resefotografier på kupéväggarna. Jag kommer inte ihåg vad den här sovvagnen från Pocher kostade; men billig var den absolut inte.

Någon gång under andra hälften av 50-talet var det en stor – ja, närmast gigantisk – tysk mj-anläggning på besök här i Stockholm. Den visades i en utställningslokal i SJ-huset som låg vid Vasagatan där Radisson Blu Royal Viking Hotel nu ligger vid Stockholms Central. Mest imponerad var man av UP:s Big Boy ånglok i H0 från japanska Tenshodo (天賞堂).

Tenshodo är ett anrikt japanskt företag som grundades reden 1879 (Meiji 12) och som först sålde schweiziska kvalitetsur i Japan men senare också började att tillverka egna klockor av högsta klass. Man hade en exklusiv butik på den berömda gatan Ginza i Tokyo. I mitten av 1900-talet så började man sedan tillverka H0 kvalitetsmodeller i mässing som var handgjorda och mycket detaljerade. Man började sälja de här mj-modellerna 1951 och redan under 1954 kom sedan bl.a. de två ångloken Big Boy och Challenger ut på marknaden.

minns Arne nostalgiskt :-)

Minns ni Märklintågen från 60-talet – och 50-talet

av tobbe, Tuesday, March 26, 2019, 19:12 (1829 dagar sedan) @ Jan Frelin

Det var så jag avsåg med mitt inlägg ang.RÖWA v.s. ROCO. Helt riktigt att nybildade Roco köpte Röwa.
tobbe