Bussning och spolplugg (Fordon: lok)

av BD, Sunday, January 18, 2009, 18:30 (5548 dagar sedan)

[image]
Dessa gängor är utdömda.
[image]
Hålet i plåten med gängor 9 gängor per tum. Det var en oväntad stigning, jag förväntade 11 gängor per tum som är den vanliga stigningen för större rörgängor.
[image]
Den utskurna bussningen har som synes 9 gängor per tum.
[image]
Här syns hur bortrostade gängorna är. 9 gängor per tum återkommer även på proppen.
[image]

Hur är det på andra lok? Är det vanligt med 9 gängor per tum?

Bussning och spolplugg

av Kurt G. Möller, Sthlm, Sunday, January 18, 2009, 18:43 (5548 dagar sedan) @ BD

Som du själv säjer så överväger 11 g. per tum, men 10 förekommer. 9 har jag inte hört talas om förut.

Bussning och spolplugg

av Janne Nilsson, Monday, January 19, 2009, 13:26 (5547 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Vet att NKJ 1 har denna ovanliga gängstigning i alla spolpluggar. Ett elände i verkstaden då inte alla har samma sinne för ordning på vilken plats och på vilket lok respektive plugg skall sitta. Det har dessbättre alltid varit mässingspluggen med 11 gängor som gått sönder först. Pannan är väl tillverkad 1915 av motala har jag för mig. Vet inte om denna panna hamnade ny i loket då eller om den kommit dit senare. Hittade också ett par gängtappar med denna stigning i NBJs verkstadsrester men i fel dimmension för NKJ 1.

Kul att någon mer hittat detta fenomen.

/Janne Nilsson

Bussning och spolplugg

av Staffan Granath, Sunday, January 18, 2009, 18:53 (5548 dagar sedan) @ BD

Hålet i plåten med gängor 9 gängor per tum. Det var en oväntad stigning, jag förväntade 11 gängor per tum som är den vanliga stigningen för större rörgängor.

7/8 Wihtworth, se vidare hemsida
http://www.vdwalle.com/knowledgebase/draad/bsw.htm

Hur är det på andra lok? Är det vanligt med 9 gängor per tum?

kan andra svara på men vanligt på äldre wägfordon :-)

från det gängade horndal :-| :-) :-D

Skruvgängor

av BD, Sunday, January 18, 2009, 19:01 (5548 dagar sedan) @ Staffan Granath

Hålet i plåten med gängor 9 gängor per tum. Det var en oväntad stigning, jag förväntade 11 gängor per tum som är den vanliga stigningen för större rörgängor.


7/8 Wihtworth, se vidare hemsida
http://www.vdwalle.com/knowledgebase/draad/bsw.htm

Hur är det på andra lok? Är det vanligt med 9 gängor per tum?


kan andra svara på men vanligt på äldre wägfordon :-)

från det gängade horndal :-| :-) :-D

Jo, men det är gängor för skruvar och när man kommer upp i diametrar som motsvarar bussningen är stigningen 4 a 4,5 gängor per tum vilket är olämpligt för rör och dylikt.

Skruvgängor

av Staffan Granath, Sunday, January 18, 2009, 19:40 (5548 dagar sedan) @ BD


Jo, men det är gängor för skruvar och när man kommer upp i diametrar som motsvarar bussningen är stigningen 4 a 4,5 gängor per tum vilket är olämpligt för rör och dylikt.


hoppsan ,jag hänvisade till en tabell som var fel, och jag hittar inte tabellen på internet.:-(

jag kollar i en gammal maskinhandbok och systemet heter där BSFT och är ett koniskt gängsystem som fanns i b.la gamla bilar.

1 och 7/8 har där 9 gängor per tum
(missade 1,an i förra inlägget sorry.)

det är ett h-e med dessa gängor på äldre engelska bilar då systemet varit ur produktion sedan 20-talet = gänga om !

ingen uppmuntran, men kan det vara så att den inte bytts ut av ägaren innan loket ställdes av!?

undras från horndal

Skruvgängor

av NDJ, Sunday, January 18, 2009, 20:00 (5548 dagar sedan) @ Staffan Granath

Loket är från 1888,
och avställt pga
spolpluggsbussningen.

NDJ

Skruvgängor - loket?

av Torbjörn G, Sunday, January 18, 2009, 21:32 (5548 dagar sedan) @ NDJ

Vilket lok är det du menar?

/TG

Skruvgängor - loket

av Kurt G. Möller, Sthlm, Sunday, January 18, 2009, 21:41 (5548 dagar sedan) @ NDJ

Det är inte så svårt att svetsa i en ny gängad bussning - om pannan f ö är i såpass skick att det lönar sej att reparera den. Men ta till rejält med gods i bussningen, annars drar den sej i svetsningen o blir orund/otät (jag utgår ifrån att du/ni gängar bussningen i svarv). Var noga med att hålla exakt rätt, normerat diametermått (för t ex KR 1½", så kan man dra ngt varv med just en sån gängtapp då bussningen är på plats - O M den trots allt vill bli oval...

Vem åtar sig att svarva en provplugg till MLJ nr 1?

av BD, Monday, January 19, 2009, 09:00 (5547 dagar sedan) @ BD

Någon som har möjlighet att svarva och gängskära en provplugg för MLJ 1?
Den ska ha en diameter i lilländen av ca 49 mm och en konicitet av 2 grader samt vara ca 60 mm lång. Gängan ska vara med 55 grader gängvinkel (Withworth) samt med 9 gängor per tum.

Provpluggen är för att bestämma måtten på spolpluggsbussningen.
Vinkeln 2 grader är en gissning och kan vara annorlunda.

Någon gång lär det ha funnits gängtappar för denna gänga.
Av skrivelser i N&H arkiv framgår att gängtappar bl a beställdes av en NKJ närstående verktygsfabrik.

Vem åtar sig att svarva en provplugg till MLJ nr 1?

av Nicke2, Monday, January 19, 2009, 10:14 (5547 dagar sedan) @ BD

Kanske går att ordna...
I vilket mtrl?

/Nicke2

Vem åtar sig att svarva en provplugg till MLJ nr 1?

av Kurt G. Möller, Sthlm, Monday, January 19, 2009, 10:18 (5547 dagar sedan) @ BD

Koniciteten på KR-gängor är = 1:16. Alltså lite brantare än Morsekonorna.

Vem åtar sig att svarva en provplugg till MLJ nr 1?

av Nicke2, Monday, January 19, 2009, 10:38 (5547 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Koniciteten på KR-gängor är = 1:16. Alltså lite brantare än Morsekonorna.

När jag räknar får jag det till ca 1,8 grader (eller 1,7988...typ) :-D
Hur pass noga måste eländet vara (toleranser tack!)?

Tolerans - ingen

av BD, Monday, January 19, 2009, 11:17 (5547 dagar sedan) @ Nicke2

Koniciteten på KR-gängor är = 1:16. Alltså lite brantare än Morsekonorna.


När jag räknar får jag det till ca 1,8 grader (eller 1,7988...typ) :-D
Hur pass noga måste eländet vara (toleranser tack!)?

Toleransen är egentligen ingen, den fastställes efter att provpluggen provats.
Materialet i provpluggen är enligt fritt val.

Vem åtar sig att svarva en provplugg till MLJ nr 1?

av Nicke2, Monday, January 19, 2009, 11:20 (5547 dagar sedan) @ BD

Förresten! Pluggeländet ska väl ha någon form av utv. fyrkantsgrepp i änden antar jag... Nu börjar det bli rörigt :-P
En ritning/skiss vore således trevligt att utgå ifrån. Går det att ordna? :-)

Skiss...?

av Nicke2, Monday, January 19, 2009, 12:46 (5547 dagar sedan) @ BD

Vi gör det lite enklare för oss :-) Ring mig på:
08-598 933 00
Fråga efter Niklas

Skiss

av Peter Estelius, Monday, January 19, 2009, 23:15 (5547 dagar sedan) @ BD

Hej!

Intressant diskussion som jag bara inte kan hålla mig från att halka in i ;-)

Gängan låter som en BSTP (British Standard Taper Pipe) med tanke på profilbeskrivningen. Hittade en länk med detaljerad spec.

British Tools and Fasteners

Jag fann också en motsvarande spec för den amerikanska varianten NSTP (National Standard Pipe Taper)

Engineers Edge

Dimensionen 1 1/8" verkar inte finnas idag men väl 1 1/4" och 1 1/2" vilket skulle göra gängtapps och -snittsinköp lite lättare.

Åter igen, ursäkta för inhoppet.

mvh

/Peter E

Gäng-info

av Nicke2, Monday, January 19, 2009, 23:56 (5547 dagar sedan) @ Peter Estelius

Hej!

Intressant diskussion som jag bara inte kan hålla mig från att halka in i ;-)

Gängan låter som en BSTP (British Standard Taper Pipe) med tanke på profilbeskrivningen. Hittade en länk med detaljerad spec.

British Tools and Fasteners

Jag fann också en motsvarande spec för den amerikanska varianten NSTP (National Standard Pipe Taper)

Engineers Edge

Dimensionen 1 1/8" verkar inte finnas idag men väl 1 1/4" och 1 1/2" vilket skulle göra gängtapps och -snittsinköp lite lättare.

Åter igen, ursäkta för inhoppet.

mvh

/Peter E

Inte ska han be om ursäkt! All hjälp är välkommen :-)
Vår verktygsmakare såg lite undrande ut när jag frågade om mojängen i fråga. Så kanske du har rätt!
För att komma vidare så resonerar jag så här:
Vid tidpunkten för lokets konstruktion så antar jag att brittiska standarder var det som gällde (ren gissning alltså) vad beträffar exempelvis gängor. Därför lägger jag ovan nämnda amerikanska dito åt sidan.
Rätt eller fel? :-)

/Nicke2

Gäng-info

av Staffan Granath, Tuesday, January 20, 2009, 00:08 (5547 dagar sedan) @ Nicke2


Inte ska han be om ursäkt! All hjälp är välkommen :-)
Vår verktygsmakare såg lite undrande ut när jag frågade om mojängen i fråga. Så kanske du har rätt!
För att komma vidare så resonerar jag så här:
Vid tidpunkten för lokets konstruktion så antar jag att brittiska standarder var det som gällde (ren gissning alltså) vad beträffar exempelvis gängor. Därför lägger jag ovan nämnda amerikanska dito åt sidan.
Rätt eller fel? :-)

/Nicke2

japp, det är den som jag har i maskinboken och som jag svamlar om högre upp i tråden :-)

enligt den så är gängerna på pluggen rundade medan gängen i "muttern" är spetsig, antagligen för att få plats med tätgarn och sånt jox.

i övrigt lika föregående talare, det är bara så att boken är så kladdig att jag läste fel. :-(

från det muttrande horndal, oxå med i ULJ :-| :-) :-D

Gäng-info

av Kurt G. Möller, Sthlm, Tuesday, January 20, 2009, 00:23 (5547 dagar sedan) @ Staffan Granath

Att BSP-profilen är rundad, liksom gamla BSW, är helt korrekt. Dessutom är flankvinkeln 55 grader. Alla dom amerikanska skruv- och rörgängorna har däremot 60 graders vinkel; undvik därför att blanda rördelar och dito verktyg om gängstigningen råkar stämma (vilket några av dom faktiskt gör, men bara några).

Skruv däremot går bättre att blanda, om inte hållfasthetskraven är väldigt stora.

Gäng-info

av Peter Estelius, Tuesday, January 20, 2009, 14:00 (5546 dagar sedan) @ Nicke2

Hej!

Eftersom det var OK att hoppa in så gör jag det nu från jobbet.

Jag tror också att det är England som har haft störst påverkan för vår del.

Tillåt mig att komplettera med det lilla jag vet om sån´t här.

Är själv varken maskinare eller verktygsmakare utan arbetar daglidags med telekom, svarvar för diverse hobbyändamål. Så det jag skriver baseras på mina erfarenheter och vad jag lyckats läsa mig till. Blir det bakvänt får ni rätta.

Problemet med spolpluggar och dess bussningar omfattar två huvuddelar, konsvarvning och gängskärning i samma moment. Låt oss ta ett i taget med början på konsvarvning.

Konsvarvning kan göras på flera sätt beroende på vad man vill göra.

1 - Korta konor
Görs vanligen med att snedställa toppsliden till den vinkel man vill att konan ska ha och mata för hand. Detta är oftast fippligt och tidsödande att ställa in men funkar.

2 - Längre konor, t ex morsekonor
Dessa är vanligen så långa att de överskrider matningslängden för toppsliden, åtminstone på småmaskiner. Då är de två vanligaste vägarna:

a - att man använder en konsvarvningslinjal <a href="http://www.hemingwaykits.com/acatalog/Taper_Turning_Attachment.html"> Taper Turning Attachment </a>, eller
b - att man sidförskjuter dubbdockan.

I fall 2a fästs en konsvarvningslinjal på svarvens baksida och fästs i tvärsliden vars matningsskruv eller -mutter måste lossas för att den ska löpa fritt och styras av linjalen istället. Konlinjalen ställs i den önskade vinkeln och med hjälp av den vanliga längdmatningen fås en snygg kona. Skärdjupet styrs med toppsliden. Både in- och utvändiga konor kan skäras.

I fall 2b sidställs dubbdockan för önskad vinkel precis som KGM skrev. Båda ändar av arbetsstycket måste vara uppsatt mellan dubbar annars arbetar stycket sig ur chucken eller kröks! Bara utvändiga konor kan skäras på detta sätt. Arbetsstycket drivs av en medbringare som kan vara lätt fäst mot pinnen i mebringarskivan för att inte glappa. Här kan man också arrangera det så att dubbarna inte har spetsar utan dubbhål. Då går det att lägga in en kullagerkula i de båda dubbhålen vilket gör att det inte uppstår brytspänningar då arbetsstycket sitter i vinkel jämfört med svarvens längdriktning, funkar som en kardanknut alltså. Dubbdockans kula måste smörjas precis som en vanlig dubb.

Om man sidställer dubbdockan får man efterarbete med att ställa tillbaka den igen till raksvarvning. För att slippa det kan man i dubbdockan stoppa in en <a href="http://www.hemingwaykits.com/acatalog/Set_over_Centre.html> ställbar dubb</a> vilket förenklar en del.

Gängskärning
När det gäller att skära gängor så görs det på samma sätt för konor som för raka (cylindriska) stycken. I det fall vi börjat prata om så blir det bästa att använda en konlinjal då man med samma sättning kan göra både bussning och kona med exakt samma konicitet. Vid gängskärning används då toppsliden för att mata in stålet i arbetsstycket. Man gör det i vinkel så att stålet bara skär på ena flanken vilket minskar skärkrafterna och ger en snyggare gänga.

Pluggens utvändiga gänga skärs som vanligt, och bussningens gänga skärs genom att man vänder stålet upp-och-ner och skär på operatörens frånsida. På så sätt behöver inga vinklar ändras varken för konan eller gängmatningen.

När det gäller grova och snabbstigande gängor måste svarven kunna komma ner i 30 rpm eller lägre för att man inte ska råka köra släden in i chucken/medbringarskivan. Det går fort! (Egen erfarenhet, men det klarade sig på ett hår, phuhhh.) Utan tillräckligt lågt varv bör man handdriva med en vev i spindeln istället. (Glöm bara inte att ta bort den efteråt, den är livsfarlig vid motordrift!)

Mycket bra info om gängskärning i svarv finns i denna lilla volym för hobbyister: <a href="http://www.chronos.ltd.uk"> Books/Workshop Practice Series </a> sök efter boken "Screwcutting in the Lathe, WPS no 3. Den kostar ca 7£ i UK.

För övrigt kan jag säga att böckerna i denna serie är en guldgruva för hobbyister i alla upptänkliga ämnen och informationen är verkligen verderhäftig!


Mvh

/Peter E

Skiss - tappar fr England - Martin K.?

av Kurt G. Möller, Sthlm, Tuesday, January 20, 2009, 00:12 (5547 dagar sedan) @ Peter Estelius

Tvärtom, bra inhopp!

1) Varför inte göra fyra bussningar på en gång? Dom andra gänghålen är väl bara obetydligt bättre DOM?!! (Jag utgår ifrån att detta handlar om spolpluggarna närmast bottenringen; bör då vara fyra stycken, en i varje hörn.)

2) Och varför envisas med en gängstigning som det inte finns standardverktyg till?

Att skära full gänga till slutprofil i dessa dimensioner, alltså i en tjock bussning, med enbart tapp går inte - kom ihåg att massor av skäreggar är i ingrepp på en gång. Detta är I N T E detsamma som att skära en cylindrisk gänga!!! Gängan måste alltså svarvas.

Däremot är det som sagt värdefullt att kunna finjustera bussningen/bussningarna EFTER svetsningen, och då kommer en standardtapp väl till pass.

Stanardtapp KR (BSPT) 1 1/8" och 1 3/8" (= 11 ggr/tum) kan vid behov beställas till rimlig kostnad från England. Pris ung. som för 1 1/4 och 1 1/2 här hemma = trol. (högst?) ett par tusen kr. per styck.

Om Martin Kolseth läser detta, hör av dej - du har handlat tocke här nyligen för ULJs räkning...

Skiss - tappar fr England - Martin K.?

av Nicke2, Tuesday, January 20, 2009, 00:36 (5547 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Tvärtom, bra inhopp!

1) Varför inte göra fyra bussningar på en gång? Dom andra gänghålen är väl bara obetydligt bättre DOM?!! (Jag utgår ifrån att detta handlar om spolpluggarna närmast bottenringen; bör då vara fyra stycken, en i varje hörn.)

2) Och varför envisas med en gängstigning som det inte finns standardverktyg till?

Att skära full gänga till slutprofil i dessa dimensioner, alltså i en tjock bussning, med enbart tapp går inte - kom ihåg att massor av skäreggar är i ingrepp på en gång. Detta är I N T E detsamma som att skära en cylindrisk gänga!!! Gängan måste alltså svarvas.

Däremot är det som sagt värdefullt att kunna finjustera bussningen/bussningarna EFTER svetsningen, och då kommer en standardtapp väl till pass.

Stanardtapp KR (BSPT) 1 1/8" och 1 3/8" (= 11 ggr/tum) kan vid behov beställas till rimlig kostnad från England. Pris ung. som för 1 1/4 och 1 1/2 här hemma = trol. (högst?) ett par tusen kr. per styck.

Om Martin Kolseth läser detta, hör av dej - du har handlat tocke här nyligen för ULJs räkning...

Jag kanske är ute och cyklar lite... Men är det inte så att spolpluggen sitter ingängad i en bussning som i sin tur är ingängad i pannplåten? Förefaller som en rimlig konstruktion då spolpluggen antagligen skruvas i och ur med jämna mellanrum. En sådan behanling skulle nog inte en gänga direkt i den "tunna" pannplåten gilla.
Och om jag har förstått situationen rätt så är gängan i själva pannplåten samt bussningens UTVÄNDIGA gänga OK. Problemet är att bussningens INVÄNDIGA gänga är "uppäten av pann-trollet". Det borde således räcka med att tillverka en ny bussning och montera den utan att plocka fram svetsen.

Dock kvarstår problemet med val av gänga...

Kommentarer tack :-)

Skiss - tappar fr England - Martin K.?

av Dag Bonnedal, Tuesday, January 20, 2009, 09:31 (5546 dagar sedan) @ Nicke2


Jag kanske är ute och cyklar lite... Men är det inte så att spolpluggen sitter ingängad i en bussning som i sin tur är ingängad i pannplåten? Förefaller som en rimlig konstruktion då spolpluggen antagligen skruvas i och ur med jämna mellanrum. En sådan behanling skulle nog inte en gänga direkt i den "tunna" pannplåten gilla.
Och om jag har förstått situationen rätt så är gängan i själva pannplåten samt bussningens UTVÄNDIGA gänga OK. Problemet är att bussningens INVÄNDIGA gänga är "uppäten av pann-trollet". Det borde således räcka med att tillverka en ny bussning och montera den utan att plocka fram svetsen.

Dock kvarstår problemet med val av gänga...

Kommentarer tack :-)

Gammal praxis var att gänga spolpluggarna direkt i pannplåten.
Förbättrad variant blev sedan att ha bussning i plåten som du beskriver, minskar slitaget.
Senare bestämmelser för nykonstruktion har varit att man inte alls skall gänga direkt i plåten, den är för tunn. Alldeles särskilt i hörnen där du knappt får några sammanhängande gängvarv alls.
Alltså bör bussningarna svetsas fast även vid reparationer. Men som KM säger så får man vara försiktig med värmen, det är lätt att bussningen drar sig otät.

Fettar man in pluggarna med grafitfett (Glansolin) varje gång de sätts i så är det ingen risk för rostskador i gängan. Däremot skall man inte dra pluggarna hårt, det är lång gänga som tätar. Hård dragning ger midja på pluggen som senare ger tätningsproblem.

Fundering: idag bör det vara ganska lätt att skära invändig konisk gänga i en NC-maskin. Men hur vanliga var svarvar tidigare med maskinmatad ställbar toppslid som man kunde skära gängan med?
(Utvändiga koniska gängan går ju att skära i en vanlig svarv med sidoförskuten dubb.)

Dag B

Svarva konisk gänga på gammal svarv!

av Janne Nilsson, Tuesday, January 20, 2009, 09:56 (5546 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Fundering: idag bör det vara ganska lätt att skära invändig konisk gänga i en NC-maskin. Men hur vanliga var svarvar tidigare med maskinmatad ställbar toppslid som man kunde skära gängan med?
(Utvändiga koniska gängan går ju att skära i en vanlig svarv med sidoförskuten dubb.)

Dag B

Bästa svarven i NBJ verkstaden i Nora kan man montera en "konlinjal" på baksidan som man sedan fäster mot toppsliden. Går alldels utmärkt att skära både invändig och utvändig konisk gänga på samma sätt som man gör en cylindrisk.
/ Janne Nilsson

Svarva konisk gänga på gammal svarv och svetsning

av Nicke2, Tuesday, January 20, 2009, 11:48 (5546 dagar sedan) @ Janne Nilsson

Fundering: idag bör det vara ganska lätt att skära invändig konisk gänga i en NC-maskin. Men hur vanliga var svarvar tidigare med maskinmatad ställbar toppslid som man kunde skära gängan med?
(Utvändiga koniska gängan går ju att skära i en vanlig svarv med sidoförskuten dubb.)

Dag B


Bästa svarven i NBJ verkstaden i Nora kan man montera en "konlinjal" på baksidan som man sedan fäster mot toppsliden. Går alldels utmärkt att skära både invändig och utvändig konisk gänga på samma sätt som man gör en cylindrisk.
/ Janne Nilsson

Just precis!
Bara det att konlinjalen på min svarv inte använts på år och dar. Så nu blir det till att göra rent, smörja och ansätta sliden på nytt :-(
Men men... Gamla grunkor ska tillverkas på gammalt vis. Inga mysiga NC-maskiner här inte :-D
Om det finns intresse så kan jag ta en bild på "konlinjalsanordningen" och lägga ut den här på forumet. Säg bara till :-)

Vad beträffar förslaget att svetsa fast en ny bussning direkt i pannplåten så blir det nog svårt eftersom man inte kommer åt att svetsa runt hela hålet för mindre än att man lyfter ur pannan ur ramverket.

Fick f.ö. resterna av den gamla bussningen imorse. Inte mycket att gå efter... Men kul med lite annorlunda övningar :-)

/Nicke2

Svarva konisk gänga på gammal svarv och svetsning

av Kurt G. Möller, Sthlm, Tuesday, January 20, 2009, 12:20 (5546 dagar sedan) @ Nicke2

Jaså, jag visste inte att du var involverad...

Jag betvivlar att panninspektörerna godkänner ngt annat än svetsning - utförd av licenssvetsare. Så det blir att lyfta pannan, ja.

Spolpluggsbussning i rampljuset

av Nicke2, Tuesday, January 20, 2009, 12:36 (5546 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Jaså, jag visste inte att du var involverad...

Jag betvivlar att panninspektörerna godkänner ngt annat än svetsning - utförd av licenssvetsare. Så det blir att lyfta pannan, ja.

Jodå, jag tänkte kolla om jag kan hjälpa till lite :-)
Kanske borde skåningarna kolla med en panninspektör innan man ger sig ikast med att försöka mickla dit en ny bussning medelst gängförband.

Om det nu är OK enl. ovan nämnda inspektör så antar jag att man vill behålla den ursprungliga gängprofilen. Annars måste man gänga om hålet i pannan samt nytillverka alt. svarva ner och gänga om befintlig spolplugg.

Pannunderhåll och svetsning

av Dag Bonnedal, Tuesday, January 20, 2009, 13:55 (5546 dagar sedan) @ Kurt G. Möller


Jag betvivlar att panninspektörerna godkänner ngt annat än svetsning - utförd av licenssvetsare. Så det blir att lyfta pannan, ja.

Panninspektören bestämmer - ja. Men notera att det inte finns något formellt krav på licenssvetsare. Pannunderhåll görs med egenkontroll (nytillverkning är en annan sak).
Som vår inspektör säger: bättre med en duktig svetsare utan licens än en klåpare med...

Och sedan är det ju företaget som har ev. licens, inte svetsaren.

Dag B

Pannunderhåll och svetsning

av Anders Hellgren, Tuesday, January 20, 2009, 15:07 (5546 dagar sedan) @ Dag Bonnedal


Jag betvivlar att panninspektörerna godkänner ngt annat än svetsning - utförd av licenssvetsare. Så det blir att lyfta pannan, ja.


Panninspektören bestämmer - ja. Men notera att det inte finns något formellt krav på licenssvetsare. Pannunderhåll görs med egenkontroll (nytillverkning är en annan sak).
Som vår inspektör säger: bättre med en duktig svetsare utan licens än en klåpare med...

Och sedan är det ju företaget som har ev. licens, inte svetsaren.

Dag B

När det gäller svetsarlicens är den personlig sedan ett antal år.
/Anders

Licens och kompetensbevis.

av BD, Tuesday, January 20, 2009, 15:54 (5546 dagar sedan) @ Anders Hellgren

Och sedan är det ju företaget som har ev. licens, inte svetsaren.

Dag B


När det gäller svetsarlicens är den personlig sedan ett antal år.
/Anders

Firman ska ha licens och en teknisk ansvarig skolad person.
Många firmor brukade ha en civilingenjör,som ofta var lärare, som ansvarig.
Svetsaren ska ha kompetensbevis (tidigare gemenligen svetslicens)
Som beställare bör man be att få se dem innan arbete påbörjas.
Så var det i vart fall tidigare.

Licens och kompetensbevis.

av Anders Ö/NJM, Tuesday, January 20, 2009, 19:52 (5546 dagar sedan) @ BD

Idag ska i alla fall svetsaren ha en egen licens som ska förnyas årligen som jag fattat det på svetsarna på Muskö

Licens och kompetensbevis.

av BD, Tuesday, January 20, 2009, 21:40 (5546 dagar sedan) @ Anders Ö/NJM

Idag ska i alla fall svetsaren ha en egen licens som ska förnyas årligen som jag fattat det på svetsarna på Muskö

Jo, så har det varit sedan i varje fall 1955.

Svarva konisk gänga på gammal svarv - detalj!

av Kurt G. Möller, Sthlm, Tuesday, January 20, 2009, 12:14 (5546 dagar sedan) @ Janne Nilsson

Utmärkta o sakliga redogörelser o tips här...! En detalj till, nej, flera:

Obs. att då konisk yttergänga skärs i vanlig svarv utan konslid ska den snedställda dubben vara lite rundad i spetsen (och smörjas), så att spetsen kan "snedvrida" sej utan motstånd i dubbhålet. Gör därför helst detta med dubbhålsborr som har radie, inte vinklad kant, och inte så djupa hål... Var noga med att dra efter pinolen en aning ifall dubben sliter på arbetsstycket.

I Mariefred har jag rundslipat spetsen på en MK 3 kullagerdubb + en fast
MK 3-dubb till spindelnosen, särskilt för just konsvarvning.

Börja alltid med att fräsa fyrkanten, så får även medbringaren bra fäste under svarvningen. Kom ihåg att medbringarskivan kan behöva extralång pinne -medbringarn pendlar ju lite!! Detta är dock inget problem vid 30-50 varv/min. ... (Undvik gärna att köra ex.vis en spolplugg i nån liten bänksvarv som inte kan varva ner, speciellt om du inte är så van - allting händer så himla fort p g a den grova stigningen; släden bara RUSAR fram.)

O B S även att perfekt gängform lätt erhålls m h a vändskär, som ger den riktiga Whitworth-profilen med rundad topp OCH botten. Vändskär för profil W-11 ggr finns att köpa!! (Ja, för W-9 oxå, i detta fallet - men som jag tidigare sagt borde skåningarna för säkerhets skull gå över till 11 ggr.)

Både C E Johansson och SKF tillverkade förr fint profilerade inner- och yttergängstål (för alla W- och M-stigningar), som är lätta att efterslipa - men det känner nog alla äldre svarvare till redan. Har kan tur kan hitta dessa vid maskinauktioner o d! Dom speciella hållarna för dessa är ställbara, så att man kan trixa med alla möjlig inställningar o släppningar då det handlar om knepiga o svårskurna material - koppar t ex. Försök hitta verktyg för W 11 och 14 ggr/", som är dom vanligaste vid armaturjobb. (SJ-lok hade väl ibland även 10 ggr/" på vissa röranslutningar o annat som tillverkades i Örebro - rätt?)

Svarvtillägg

av Nicke2, Tuesday, January 20, 2009, 00:48 (5547 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Att skära full gänga till slutprofil i dessa dimensioner, alltså i en tjock bussning, med enbart tapp går inte - kom ihåg att massor av skäreggar är i ingrepp på en gång. Detta är I N T E detsamma som att skära en cylindrisk gänga!!! Gängan måste alltså svarvas.

Glömde skriva att jag självklart inser att gängan måste stickas i svarven. Men det gör ju hela äventyret bara än mer stimulerande :-D

Skiss - tappar fr England - Martin K.?

av Martin Kolseth @, Tuesday, January 20, 2009, 13:11 (5546 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Jag har köpt både standard BPST-tappar från Tracy Tools i UK och måttbeställda specialgängtappar från Dormer.

Tapparna från Tracy Tools håller lite varierande kvalitet eftersom det tycks vara gamla rest- och konkurslager de säljer.

Från Dormer finns det möjlighet att få vilken dimension och stigning som helst. Dock har jag för mig att längden begränsades till 240mm.

Precis som Kurt skriver är det inte helt lätt att dra en full gänga med en konisk tapp. En bra början är dock att göra hålet koniskt.

Om ni väljer att svetsa bussningarna, glöm inte att kolla svetsbarheten först eftersom det verkar röra sig om en väldigt gammal panna.

//Martin