Hur samsades bilar och tåg på Engelbrektsgatan?

När Djursholmsbanorna trafikerade Humlegården via Engelbrektsgatan så skedde ju den trafiken på ett enkelspår Östra station-Humlegården, med ett extra spår för rundgång längst ner vid Engelbrektsplan.

Den södraste biten, mellan Karlavägen och Engelbrektsplan gick tåget i en "egen banvall"/refug men mellan Karlavägen och Valhallavägen så gick man verkligen "mitt i gatan".

Eftersom tåget i enkelspåret såklart kunde gå åt bägge hållen, hur sköttes "samtrafiken" med bilarna i denna del av gatan? Hur visste bilisterna från vilket håll ett tåg kunde komma härnäst?

[image]

Bild från spårvägsmuseet.
Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.

Vad man kan se på denna, och några andra bilder jag snabbt hittar, verkar Engelbrektsgatan ha varit enkelriktad med trafik enbart norrut. Uppenbarligen kunde bilar köra norrut både till vänster och höger om spåret. I övrigt gällde väl här, som i övriga Stockholm att "störst kör först".

Vad man kan se på denna, och några andra bilder jag snabbt hittar, verkar Engelbrektsgatan ha varit enkelriktad med trafik enbart norrut. Uppenbarligen kunde bilar köra norrut både till vänster och höger om spåret. I övrigt gällde väl här, som i övriga Stockholm att "störst kör först".

Under en period samsades Djursholmsbanans enkelspår med spårvägslinje 5:s dubbelspår i södra delen av gatan mellan Birger Jarlsgatan. Det är nästan ofattbart bart att det fanns tre spår i bredd i den smala gatan! (Fyra spår i bredd på den delen där rundgångsspåret fanns, men rundgångsspåret låg i en ficka i trottoaren på Humlegårdssidan.) Så under de år spårvagnarna gick i båda riktningarna på dubbelspår, så bör bilarna kunnat följa i spårvagnsspåren.

De konstiga är att det verkar vara så ont om bilder med både spårvagn och tåg bredvid varandra i Engelbrektsgatan. Däremot finns det ju en del bilder på korsningen mellan "tåget i gatan" och linje 4 i Valhallavägen.

Det fanns först planer på dubbelspår för spårvagnar och Djursholmsbanan inslingrade i varandra, men så blev det inte.

När Djursholmsbanorna trafikerade Humlegården via Engelbrektsgatan så skedde ju den trafiken på ett enkelspår Östra station-Humlegården, med ett extra spår för rundgång längst ner vid Engelbrektsplan.

Fanns det rundgångspår vid Engelbrektsplan? Jag har stt en spåskiss, som visade endast ett stickspår, där det i regel stod en motorvagn, som sedan kopplades på i norra ändan av nästa ankommande tåg. Motorvagnen i detta tåg kopplades av för att senare flyttas till stickspåret.

När Djursholmsbanorna trafikerade Humlegården via Engelbrektsgatan så skedde ju den trafiken på ett enkelspår Östra station-Humlegården, med ett extra spår för rundgång längst ner vid Engelbrektsplan.

Fanns det rundgångspår vid Engelbrektsplan? Jag har stt en spåskiss, som visade endast ett stickspår, där det i regel stod en motorvagn, som sedan kopplades på i norra ändan av nästa ankommande tåg. Motorvagnen i detta tåg kopplades av för att senare flyttas till stickspåret.

Spårlayouten varierade med åren, en variant var så här:
https://digitaltmuseum.se/021018088138/motorvagn-15-med-skylt-stannar-icke-mellan-morby...

På senare år fanns rundgångsspåret längre norrut och på östra sidan av huvudspåret som i en "bussficka" i trottoaren mot Humlegården.

Beträffande sth och säkerhetsbestämmelser finns en en del på Gunnar Ekevings intressanta hemsida.

När Djursholmsbanorna trafikerade Humlegården via Engelbrektsgatan så skedde ju den trafiken på ett enkelspår Östra station-Humlegården, med ett extra spår för rundgång längst ner vid Engelbrektsplan.

Fanns det rundgångspår vid Engelbrektsplan? Jag har stt en spåskiss, som visade endast ett stickspår, där det i regel stod en motorvagn, som sedan kopplades på i norra ändan av nästa ankommande tåg. Motorvagnen i detta tåg kopplades av för att senare flyttas till stickspåret.

Spårlayouten varierade med åren, en variant var så här:
https://digitaltmuseum.se/021018088138/motorvagn-15-med-skylt-stannar-icke-mellan-morby...

På senare år fanns rundgångsspåret längre norrut och på östra sidan av huvudspåret som i en "bussficka" i trottoaren mot Humlegården.

Ulf Lövenstierne (Spårvägsmuseets samlingar) fotograferade ena änden av rundgångsspåret här,

och den andra änden av det här.

När Djursholmsbanorna trafikerade Humlegården via Engelbrektsgatan så skedde ju den trafiken på ett enkelspår Östra station-Humlegården, med ett extra spår för rundgång längst ner vid Engelbrektsplan.

Fanns det rundgångspår vid Engelbrektsplan? Jag har stt en spåskiss, som visade endast ett stickspår, där det i regel stod en motorvagn, som sedan kopplades på i norra ändan av nästa ankommande tåg. Motorvagnen i detta tåg kopplades av för att senare flyttas till stickspåret.

Spårlayouten varierade med åren, en variant var så här:
https://digitaltmuseum.se/021018088138/motorvagn-15-med-skylt-stannar-icke-mellan-morby...

På senare år fanns rundgångsspåret längre norrut och på östra sidan av huvudspåret som i en "bussficka" i trottoaren mot Humlegården.

Ulf Lövenstierne (Spårvägsmuseets samlingar) fotograferade ena änden av rundgångsspåret här,

och den andra änden av det här.

Toppen, tack! Där ser man att då hade tåget fått egen banvall - eller åtminstone reserverat utrymme för båda sina spår mellan gatan och Humlegården. i gengäld skulle gatan rymma både en rad parkerade bilar och dubbelspår för spårvagnar. På andra bilden skymtar både en mustang i bakgrunden och spårvagnens enkla kontaktledningen över båda spårvagnsspåren i förgrund. Spårvägens 600 V skiljs för säkerhets skull från tågens 1500 V med både en klen spårvägsisolator och dubbla järnvägsisolatorer i linspannet.

Ulf Lövenstierne (Spårvägsmuseets samlingar) fotograferade ena änden av rundgångsspåret här,

och den andra änden av det här.

Toppen, tack! Där ser man att då hade tåget fått egen banvall - eller åtminstone reserverat utrymme för båda sina spår mellan gatan och Humlegården. i gengäld skulle gatan rymma både en rad parkerade bilar och dubbelspår för spårvagnar. På andra bilden skymtar både en mustang i bakgrunden och spårvagnens enkla kontaktledningen över båda spårvagnsspåren i förgrund. Spårvägens 600 V skiljs för säkerhets skull från tågens 1500 V med både en klen spårvägsisolator och dubbla järnvägsisolatorer i linspannet.

Man ser också den sällsynta varianten av A27 ombyggd för högertrafik! ;-)

Skämt åsido, båda bilderna visar norra växeln, men från var sitt håll. På första bilden tittar vi söderut och på andra bilden norrut. Undrar om det verkligen fanns växel i södra änden då.

Ulf Lövenstierne (Spårvägsmuseets samlingar) fotograferade ena änden av rundgångsspåret här,

och den andra änden av det här.

Toppen, tack! Där ser man att då hade tåget fått egen banvall - eller åtminstone reserverat utrymme för båda sina spår mellan gatan och Humlegården. i gengäld skulle gatan rymma både en rad parkerade bilar och dubbelspår för spårvagnar. På andra bilden skymtar både en mustang i bakgrunden och spårvagnens enkla kontaktledningen över båda spårvagnsspåren i förgrund. Spårvägens 600 V skiljs för säkerhets skull från tågens 1500 V med både en klen spårvägsisolator och dubbla järnvägsisolatorer i linspannet.

Man ser också den sällsynta varianten av A27 ombyggd för högertrafik! ;-)

Skämt åsido, båda bilderna visar norra växeln, men från var sitt håll. På första bilden tittar vi söderut och på andra bilden norrut. Undrar om det verkligen fanns växel i södra änden då.

Nu vill jag väl inte påstå mig vara humorlös på något sätt - men ett enklare sätt att svara hade kanske varit att helt enkelt skriva att den ena bilden är spegelvänd ;-) För det är den, men jag medger att jag missade det. Bra att du uppmärksammade det.

Och just så - då hamnar vi återigen i läget att sakna fotobevis för två växlar. Eller kan någon hitta någon sådan bild, eller annat belägg?

Och just så - då hamnar vi återigen i läget att sakna fotobevis för två växlar. Eller kan någon hitta någon sådan bild, eller annat belägg?

Utdrag ur SRJ tidtabellsbok del A, allmänna bestämmelser, gällande fr o m den 10 juni 1954:

[image]

Formuleringen "rundspårets växlar" tyder på att det fanns ett rundgångsspår med två växlar.

Jag var själv ofta vid Engelbrektsplan i slutet av 1950-talet, men gjorde inga närmare studier av växlarna. Dock upplevde jag att man ofta körde motorvagnar en bit upp för backen och sedan tillbaka, ungefär som vid rundgång. Men eftersom jag bara var 7 - 8 år och inte hade trängt djupare in i järnvägstrafikens detaljer kan jag inte med säkerhet säga att det var rundgång som gjordes; kanske var det istället en pendelvagn som kopplades till. Ibland drog man upp ett helt tågsätt en bit i riktning mot Karlavägen, och backade sedan ner mot Engelbrektsplan. Kanske för att inför eftermiddagens högtrafik koppla till ytterligare vagnar???

Här är ett par bilder från 1950-talet som tyder på att det inte fanns någon växel i södra änden då.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDA00387
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB03395

Här är ett par bilder från 1950-talet som tyder på att det inte fanns någon växel i södra änden då.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDA00387
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB03395

Växeln kan väl ha funnits högre upp? Läs gärna utdraget ur Tdt del A - från 50-talet - som Gunnar Ekeving lade in i inlägget här intill.

Växeln kan väl ha funnits högre upp? Läs gärna utdraget ur Tdt del A - från 50-talet - som Gunnar Ekeving lade in i inlägget här intill.

Växeln kanske fanns 1954 men inte 1957 när bilderna togs? Man skall heller inte helt lita på tidtabellsboken - formuleringen om rundspår och växlar (i pluralis) kan tänkas ha slunkit med från en tidigare version när det faktiskt fanns två växlar.

I kartan från 1930 i Stockholmskällan är det inritat ett rundgångsspår mitt för Engelbrektsgatan 5 - 15.

Stockholmskällan

Alltid intressant med kartor, men dom fångar kanske inte alltid alla tidens skeenden.

När jag kollar igenom alla bilder som finns av "Djursholmsbanans ändstation" som den heter på åtminstone en av kartorna, så har jag hittat minst tre olika lägen och utföranden. Bilder finns på tåget stående nere "på" Birger Jarlsgatan. I kombination med detta läge finns en bild med en paketmotorvagn parkerad på en stick i Engelbrektsgatans riktning, precis nere vid Birger Jarlsgatan. Sen finns alla varanter av det som visats i inläggen, med eller utan rundgång och stoppbock i betong.

Någon som känner sig hugad kanske kan skapa en tidslinje för alla dessa olika varianter. Sen borde ju det finnas dokumenterat i SRJ/VoV-arkiven på Riksarkivet och i Gatukontorets arkiv. Man brukar inte få flytta spår och i detta fall även elledningar utan olika myndigheters gillande.

Någon som känner sig hugad kanske kan skapa en tidslinje för alla dessa olika varianter. Sen borde ju det finnas dokumenterat i SRJ/VoV-arkiven på Riksarkivet och i Gatukontorets arkiv. Man brukar inte få flytta spår och i detta fall även elledningar utan olika myndigheters gillande.

Jag tror inte att det är så komplicerat i det stora hela, även om några detaljer (årtal) kanske är svårare att reda ut. Först måste man skilja på två distinkta perioder: 1893-1924 och 1929-60. Under båda perioderna fanns rundgångsspåret en bra bit upp i backen

På hemsidan fordonsradio finns en intressant skildring av den första perioden under rubriken "Engelbrektsplan" och tre intressanta bilder, varav två från första perioden och en från andra.

Denna bild är från 1898 men jag gissar att rundgångsspåret byggdes redan 1893. Av bilden framgår att dubbelspåret/rundgångsspåret låg utanför Engelbrektsgatan 5 och 7, men man ser inte hur långt det sträckte sig söderut och norrut.
http://fordonsradio.se/wp-content/uploads/2018/05/Motorvagn-1895-Engelbrektsplan.jpg

På denna bild som är något senare syns hur spåret slutade mitt i gatan utan stoppbock. På bilden syns inget rundgångsspår men däremot två kraftiga, eleganta stolpar framför Engelbrektsgatan 5 och 7 som jag tror bar upp kontaktledningen på rundgångsspår (troligen linspann för båda spåren). I så fall finns södra växeln under motorvagnen:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=32080#p32087

Men spåret ut på Engelbrektsplan då? Enligt Roslagsbanan 100 år: "I samband med att SRJ byggde kvarteret Sperlingen fick man tillfälligt tillstånd att dra ut spåret en bit på själva [Englebrekts]plan. Det lilla stickspåret vid Engelbrektsgatans slut var avsett för paketvagnen.

På denna bild står ändå ett helt trevagnståg på stickspåret och man kan lätt föreställa sig att Staden tyckte att Djursholmsbanans "spårvagnar" hade vuxit lite väl otympliga och störande för (gatu)trafiken! Det syns dock inga passagerare och det är inte otroligt att SRJ backat ner ett tåg med sina nyaste Djursholmsvagnar framför sitt nybyggda stationshus för att ta en bild:
http://fordonsradio.se/wp-content/uploads/2018/05/Engelbrektsplan-nedre.jpg

I varje fall kan förstå att tågen var i vägen när de gjorde rundgång här:
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB03317

Det var en ständig strid mellan Staden och SRJ om "tåget i gatan". SRJ ville dels komma närmare Stureplan, dels slipa rundgång och efterföljande nedbackning av tågen i lutning mot Engelbrektsplan vilket då och då orsakade olyckor. SRJ presenterade flera förslag till bättre ändhållplatser, bl a ett med rundgångsspår i kanten på Humlegården avslutat med skjutbord inne i parken nere vid Engelbrektsplan och en elegant väntpaviljong. Staden sa dock alltid nej.

1924 nekade Staden fortsatt trafik men Djursholmstågen fick "tills vidare" vända vid Runebergsplan (korsningen med Karlavägen). Staden rev upp spåret söder om Runebergsplan 1925 byggde istället normalspårigt dubbelspår för spårvagnslinje 5 i Engelbrektsgatan till Runebergsplan och sedan i Karlavägen - Uggleviksgatan till "Östra stationen" med vändslinga i Valhallavägen.

Först 1929 lyckades SRJ med understöd av Väg o Vatten, Kungl Maj:t m fl statliga instanser får förnyad koncession för att köra till nedre Engelbrektsgatan. Det nya spåret lades istället på eget utrymme i kanten på Humlegården med rundgångsspåret i kanten mot parken, som Mikael hittat på kartan från 1930.

Den här bilden från 50-talet visar från vänster: vagnsätt, motorvagn som går runt vagnsättet, parkerade bilar, bil på söderut, spårvagn på väg norrut och lastbil som troligen lastar/lossar:
http://fordonsradio.se/wp-content/uploads/2018/05/2190-404.jpg

Det nys spåret slutade i en stoppbock i trottoaren:
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB03395
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAFF01026

Till sist en lurig bild, som i varje fall inte är tagen strax ären 1926-28. Jag tycker mig ana ett par vita streck som skulle kunna vara spårvagnskontaktledning upp mot Engelbrektsgatan, så jag tror att den är tagen strax efter 1929 när tågen kommit tillbaka. Ska vi gissa att något skenande tåg sedan fällde den eleganta stolpen ut på Engelbrektsplan och att SRJ då fick gjuta den kraftiga stoppbocken på närmast föregående bilder:
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB03318

Först en rättelse:

Till sist en lurig bild, som i varje fall inte är tagen åren 1926-28. Jag tycker mig ana ett par vita streck som skulle kunna vara spårvagnskontaktledning upp mot Engelbrektsgatan, så jag tror att den är tagen strax efter 1929 när tågen kommit tillbaka. Ska vi gissa att något skenande tåg sedan fällde den eleganta stolpen ut på Engelbrektsplan och att SRJ då fick gjuta den kraftiga stoppbocken på närmast föregående bilder:
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB03318

Sedan en komplettering:
Tydligen fälldes stolpen redan 1904 - men hade tydligen rest/bytts ut igen när bilden ovan togs. Nå, vad hände egentligen 1904, jo: "Vid Djursholmsbanans slutpunkt å nedre Engelbrektsgatan inträffade vid 1/2 4-tiden den 6 mars 1904 en svårare vagnurspårning, varvid den elektriska ledningen ganska illa ramponerades, men dess bättre ingen människa skadades. En släpvagn skulle nerbromsas i backen, men bromsarna fungerade ej, varför vagnen törnade mot den stora slutstolpen, bräckte denna, som i sitt fall ryckte med sig en stagstolpe och ännu tre stolpar uppåt linjen." Det är major Viktor Ståhle som berättar detta i kapitlet "Trafikrubbningar" i 50-årsboken ("Stockholm Rimbo Järnvägsaktiebolag 1885-1935).

Ståhle citerar också pressrubriker och insändare som kritiserar och hånar SRJ över trafikstörningar m m, men hittar också en insändare som försonande skriver " --- Beträffande Engelbrektsgatan har ju Rimbobolaget försökt få anlägga station i Humlegården, få lägga ut spåren utefter Humlegårdsgatan m.m. för att betrygga trafiken, men allt förbjudes och Stockholms stad tvingar Rimbobolaget att stoppa sina tåg i en lutning och under sådana förhållanden, som måste föranleda olyckor. Jag vädjar till varje fackman. --- "

Kort sagt, arrangemangen med stoppbock och kontaktledningsstolpar längst ned mot/på Engelbrektsplan blev nog lite annorlunda i samband med inträffade olyckor och tillbud - och vägtrafikens tillväxt. Däremot tror jag att rundgångspåret fanns hela tiden, ett ganska kort mitt i gatan 1893-1925 och ett något längre(?) i kanten av humlegården 1925-60.

Och ännu en komplettering. Här en graf från 1941 och en beskrivning av hur trafiken kördes och vilka utmaningar som man stod inför bl.a. kapacitetsmässigt. Här framgår också att ändhållplatsen lutade nästan 48 o/oo.

Det står i svaret till Djursholms drätselkammare att man bara kan köra trevagnståg. På senare tid verkar det som att man kunde köra längre tåg:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=217996

Tack vare starkare motorvagnar och elmatning efter spänningshöjningen eller tack vare ändrade krav från Stockholms stad?

När Djursholmsbanorna trafikerade Humlegården via Engelbrektsgatan så skedde ju den trafiken på ett enkelspår Östra station-Humlegården, med ett extra spår för rundgång längst ner vid Engelbrektsplan.

Den södraste biten, mellan Karlavägen och Engelbrektsplan gick tåget i en "egen banvall"/refug men mellan Karlavägen och Valhallavägen så gick man verkligen "mitt i gatan".

Eftersom tåget i enkelspåret såklart kunde gå åt bägge hållen, hur sköttes "samtrafiken" med bilarna i denna del av gatan? Hur visste bilisterna från vilket håll ett tåg kunde komma härnäst?

Bild från spårvägsmuseet.
Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.

Tåget var större och tyngre så bilisterna gjorde klokast i att se sig för och hålla sig undan, annars kunde det gå så här:
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/16841

(Fast här har nog vedbilen försökt tvära över framför tåget och inte hunnit undan.)

Tåget gick inte särskilt fort i gatan och använde dessutom tryckluftsklocka (av spårvagnsmodell) eller ibland (trots förbud) tyfon.

På flera håll i världen kan du fortfarande uppleva "street running" med stora eller små tåg. Rhätsiche Bahn i sydöstra Schweiz kör tåg av ungefär samma storlek som Djursholmsbanan dels i Chur mot Arosa och dels genom flera orter längs södra delen av Berninabanan.

I La Prese är det enkelspår och tåget kör vänstertrafik söderut och högertrafik norrut, en bild på blandad tåg på väg norrut:
https://www.flickr.com/photos/wesleyvandrongelen/5326074981/.

Här väljer bussen att låna en bit av trottoaren och stanna vid "tågmötet":
https://farm9.static.flickr.com/8259/8647874474_76c87c1915_b.jpg

På väg söderut:
https://www.flickr.com/photos/train-pix/32474091541
https://www.bahnbilder.de/bild/schweiz~rhaetische-bahn~strecke-berninabahn-sm-ti/10698/...

Från förarplatsen på nordgående tåg:
https://youtu.be/ERf0n89VFfw?t=698

Här en film från förarplatsen på en södergående tåg, tyvärr utan biltrafik:
https://www.youtube.com/watch?v=Z9f3RU4gg80

När Djursholmsbanorna trafikerade Humlegården via Engelbrektsgatan så skedde ju den trafiken på ett enkelspår Östra station-Humlegården, med ett extra spår för rundgång längst ner vid Engelbrektsplan.

Den södraste biten, mellan Karlavägen och Engelbrektsplan gick tåget i en "egen banvall"/refug men mellan Karlavägen och Valhallavägen så gick man verkligen "mitt i gatan".

Eftersom tåget i enkelspåret såklart kunde gå åt bägge hållen, hur sköttes "samtrafiken" med bilarna i denna del av gatan? Hur visste bilisterna från vilket håll ett tåg kunde komma härnäst?

Bild från spårvägsmuseet.
Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.

Lite utanför men det var här teknologerna hade fått till sitt berömda (?) studentspex, en barnvagn vid stoppbocken och så hade man fått tag i en skylt: ”Medföljer ej tåget”

Eftersom tåget i enkelspåret såklart kunde gå åt bägge hållen, hur sköttes "samtrafiken" med bilarna i denna del av gatan? Hur visste bilisterna från vilket håll ett tåg kunde komma härnäst?

De såg om de mötte ett tåg. Tågens sth var 20 km/h, så risken att bli ikappkörd av ett var minimal. Detta var ju inte något unikt för spåret i Engelbrektsgatan, som juridiskt var en spårväg. Alla spårvägsstäder hade sträckor med enkelspår i körbanan.

"Sjuglasvagnen" Xoa4p 45 går i täten.

Hade man tänkt sig för i god tid borde gatan grävas upp, modell Cut and Cower tåget skule således gå under gatan.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hur samsades bilar och tåg på Engelbrektsgatan? (Järnväg allmänt)