NBJ stutar m m (Fordon: lok)

av Kjell Aghult @, torsdag, augusti 15, 2019, 15:23 (92 dagar sedan)

Lokomotorepoken var en övergångsfas, i väntan på lämpliga större diesellok.

NBJ tc 1956-1978, Klas Hermansson, säger bl a följande på sid 57 i "NBJ 125 år":

"...se små dieselloken hade alldeles för dåliga prestanda för att gå i tågtjänst med tunga godståg. I motluten sjönk tåghastigheten till ofta långt under 20 km/h. Medelhastigheten var därför låg, vilket medförde att banan, fordonen och personalen utnyttjades dåligt. För att kunna öka tågens medelhastighet och i viss mån kunna öka tågstorleken, började NBJ se sig om
efter stora diesellok för tågtjänsten".

Mest krävande i malmtågens lastriktning tycks sträckan Vikersvik-Kortfors ha varit. En "dubbelstut" tog här 500 ton och en T21 630. Kopplade "dubbelstutar" (fyra fordon, två förare) tog 925 ton. Foton på sådana tåg är sällsynta.

NBJ lok 22 ligger i MaK tillverkarlista intill SJ T21 nr 93. Samordnad order? NBJ lokomotorer 7-8 ligger likaså "kant i kant" med SJ liknande nr 274-276. Dessa insattes i bl a lokalgodstågen Sala-Gävle, för att ersätta E/E2. I detta byte medverkade driftsingenjör Runo Renntun i Västerås. Sedermera SJ trafikdistriktschef i Örebro, tillika NBJ siste tc!

NBJ stutar m m (II)

av Kjell Aghult @, fredag, augusti 16, 2019, 08:37 (92 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Lokomotor 2 (1937) hade (igensatt) bakdörr, liknande den på enmansånglok. Bild finns på sid 43 i "NBJ 125 år". Enligt uppgift skulle 2:an "också kunna dra persontåg". Man tänker på att ånglok 12 (1´C-tank) var NBJ enda godkända för enmanstjänst.

Frågan är dock var. Ett sådant dragfordon måste ju vändas vid ändstationerna. Vändskiva har veterligen aldrig funnits i Ervalla. Men i både Bofors och Strömtorp: Lokomotorn var växlad för sth 55 (Övrig tid kunde den t ex växla i B.) Lämpliga tåg för ändamålet är dock svåra att hitta. Redan i 1930 års "Kommunicka" kördes buss i st f tåg i en vända på sträckan. NBJ använde till 1940 konceptet "ångtåg + vägbuss", som t ex KJ, ÖBlJ och VJ.

Vet någon mer i saken?

"Stutförarna" hade ursprungligen lokomotorförares grad. Jag vet inte om lönen steg vid multipeldriften (=Ersätta ångtåg). Vid SJ skapades ju graden "motorvagnsförare Z" för att ge del i rationaliseringsvinsten. Den gällde multipelkopplade Z4p och alla Z6.

Vid NBJ fanns en tid tre förarkategorier, även rälsbussförare. Jag fick dock intrycket att de roterade ganska fritt - som på sin tid vid TÖJ. Lönefrågan kanske löstes med något dagtillägg?
Med tiden tycks dock alla ordinarie förare ha blivit befordrade lokf: De stora dieselloken tog ju över alltmer. Men vikarierna förblev maskinbiträden.

NBJ stutar m m (II)

av V1 @, Västerås, söndag, augusti 18, 2019, 12:36 (90 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Fanns det en vändskiva i Bofors? Är det inte Otterbäcken du tänker på? Jag har själv funderat på lokstallen i Bofors, om det funnits en vändskiva där?, men fått som uppgift att det endast låg växlar framför stallportarna?

Mvh Erik

NBJ stutar m m (II)

av Zäta @, söndag, augusti 18, 2019, 22:41 (89 dagar sedan) @ V1

Enligt Malte Ljunggrens Sveriges lokstationer så fanns det ett lokstall i Bofors med 6,5 meters vändskiva. Stallet revs 1939 och ersattes av ett nytt stall med tre spår samma år, och 1946 byggdes ytterligare ett stall med tre spår intill. Det är dessa båda stall som är kvar idag. Så åtminstone fram till 1939 fanns det en vändskiva i Bofors, kanske ända till 1946 när det sista stallet byggdes. Men kunde lok 12 vändas på en så liten skiva?
I en tidtabellsbok från 1936 hittar jag inga anmärkningar om persontåg som framförs av enbemannat lok, däremot i tidtabellsboken från 1943 finns det några persontåg mellan Bofors och Strömtorp som framförs lördagar och söndagar med enbemannat motorlok.

NBJ stutar m m (II)

av Bengt Löfgren, måndag, augusti 19, 2019, 05:33 (89 dagar sedan) @ Zäta

Enligt Malte Ljunggrens Sveriges lokstationer så fanns det ett lokstall i Bofors med 6,5 meters vändskiva. Stallet revs 1939 och ersattes av ett nytt stall med tre spår samma år, och 1946 byggdes ytterligare ett stall med tre spår intill. Det är dessa båda stall som är kvar idag. Så åtminstone fram till 1939 fanns det en vändskiva i Bofors, kanske ända till 1946 när det sista stallet byggdes. Men kunde lok 12 vändas på en så liten skiva?
I en tidtabellsbok från 1936 hittar jag inga anmärkningar om persontåg som framförs av enbemannat lok, däremot i tidtabellsboken från 1943 finns det några persontåg mellan Bofors och Strömtorp som framförs lördagar och söndagar med enbemannat motorlok.

Det gamla ettspårsstallet och vändskivan låg mitt i det område som kom att bli den åt nordväst kraftigt utvidgade bangården (10 spår eller mer). Vet man när denna utbyggnad skedde så har man tiden för när vändskivan senast försvann.

NBJ stutar m m (II)

av V1 @, Västerås, lördag, augusti 31, 2019, 20:49 (76 dagar sedan) @ Bengt Löfgren

Undrar hur långt detta enkelspår stall var? Fanns det kanske även vändskiva i Kortfors? I Karlsdal ska det ha funnits en, men det var på SEJ.

NBJ stutar m m (II)

av Bengt Löfgren, söndag, september 01, 2019, 05:55 (76 dagar sedan) @ V1

Undrar hur långt detta enkelspår stall var?

Enligt ritningen uppskattningsvis c:a 12 meter.

Bangårdsskiss

NBJ stutar m m (II)

av V1 @, Västerås, lördag, augusti 31, 2019, 20:46 (76 dagar sedan) @ Zäta

Tack för svar. Detta var mycket intressant.

Mvh Erik.

NBJ stutar m m

av Zäta @, fredag, augusti 16, 2019, 12:24 (92 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hej!
Var det någon skillnad i tågvikter mellan T21,22 och 23,24 ?
Och hur mycket fick man ta med T25 och 26 ?

NBJ stutar m m

av Kjell Aghult @, fredag, augusti 16, 2019, 14:27 (92 dagar sedan) @ Zäta

Hej!
Var det någon skillnad i tågvikter mellan T21,22 och 23,24 ?
Och hur mycket fick man ta med T25 och 26 ?

Samma vagnvikter gällde för T21-T24. På "värsta biten", Vikersvik > Kortfors, fick T25-T26
ta 730 ton, d v s bara 100 ton mer än T21-T24. Denna vagnvikt gällde också gamle kämpen "Krassin", d v s ånglok 16. Det stod med i NBJ linjebok ända tills denna upphörde 1981 (Sträckorna inredigerades då i SJ Örebro trafikdistrikts bok). Här avsågs nog maxvikt även för ångloket, då det delade tabell med dieselloken. I "rena" ånglokstabeller angavs i stället MINSTA vagnvikt, d v s det alla ansågs klara.

NBJ stutar m m

av Zäta @, fredag, augusti 16, 2019, 15:20 (91 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Tack för svaret.
Jag har läst någonstans att man körde upp lastade malmvagnar till Kortfors och fyllde på i södergående tåg. Kunde man ta så mycket mer söderut från Kortfors? det finns ju rätt kraftiga stigningar upp från Karlskoga och även förbi Högåsen.

NBJ stutar m m

av Kjell Aghult @, lördag, augusti 17, 2019, 08:23 (91 dagar sedan) @ Zäta

Jag har läst någonstans att man körde upp lastade malmvagnar till Kortfors och fyllde på i södergående tåg. Kunde man ta så mycket mer söderut från Kortfors? det finns ju rätt kraftiga stigningar upp från Karlskoga och även förbi Högåsen.

Vagnvikterna söder om Kortfors var bara marginellt större för genomgående tåg till Otterbäcken:
"Dubbelstut" 550 ton, T21-T24 690 ton och T25-T26 725 ton. Dimensionerande delsträcka var
Kortfors-Bofors.

Kanske annorlunda under ånglokstiden. "Krassin" tog här genomgående 800 ton, med dimensionerande sträcka Högberg-Konsterud.

NBJ stutar m m (III)

av Kjell Aghult @, lördag, augusti 17, 2019, 08:53 (91 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Med "stutdriften" väckte NBJ frågan om enmansbetjänade, fullstora godståg. "Väg och Vatten" hade beviljat NKlJ detta i mars 1952. SJ fick länge enbemanna bara vid högst 14 vagnsaxlar: T ex i Z4p-godstågen Örebro S <> Pålsboda, med enkla förhållanden. VoV tillstånd till NBJ kom
1953-12-04. Det är oklart om någon i bolaget sades upp vid dieselfieringen (Tyvärr nödvändigt senare, vid malmtrafikens slut).

Alla huvudlinjens godståg blev med tiden enbemannade. Konduktör > växlare medföljde dock tiden ut på Bredsjöbanan, p g a flera obemannade platser. Sådana på huvudlinjen betjänades behovsvis av folk från de tre "huvudstationerna", Nora/Gyttorp, Bofors och Otterbäcken: Ibland kom växlaren i bil. Omvänt kunde lokf ibland hjälpa till stationärt: Jag sett lokf Jansson "pirra" styckegods i Järle på en av mina lokresor.

SJ avtal kunde ändras till fullstora godståg först 1963 (Och då bara på sidolinjer). TGOJ
följde efter med enbemannade malmtåg 1964.

NBJ lokradio kom först långt efter enbemanningen: Start i Otterbäcken 1956, till en början enbart lokalt. Uppslaget sägs ha kommit från trafikchefsassistent Hermanssons studieresa till USA (Han hade fyra års ´startsträcka´ till posten som VD och tc). 1971-1975 byggdes radion ut till att täcka hela banan: NBJ sista investering.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum