Organisation och rutiner efter förstatligandet (Järnvägspersonal)

av Jan-Anders Wihrén, Friday, August 16, 2019, 23:13 (1712 dagar sedan)

Om och hur påverkade förstatligandet i slutet av 1930-talet och under 1940-talet organisation och rutiner vid de av SJ övertagna bolagsbanorna? Detta skulle egentligen varit ämnesrubriken men det finns inte plats för så många tecken där.
Denna fråga har jag funderat över ett tag. Under 1960-talet (dvs bara högst ett par decennier efter SJ:s övertagande) gjorde jag många resor på stora delar av Sveriges järnvägsnät och ofta även på lok efter vederbörligt tillstånd. Varje SJ-distrikt verkade präglas av sin historia kring de övertagna enskilda järnvägarna och jag kan bara nämna några iakttagelser som jag gjort:
a) Tidtabellsböckerna var lokalt framställda och hade olika typsnitt m.m., förmodligen tryckta vid samma tryckeri även efter förstatligandet som den tidigare enskilda järnvägsförvaltningen nyttjat (ofta övergick en övertagen enskild järnväg till att bli en egen trafiksektion, exempelvis blev f.d. YJ 28 ts).
b) Tågplanen var många gånger i stort samma som under den enskilda tiden men i och med att rälsbussarna av YBo6-typ kom så blev trafikutbudet större (eller i vart fall inte mindre).
c) I Värmland och längs med f.d. BJ dekorerades trafikloken med lövruskor framtill, vilket var något helt okänt för mig från Skåne. Denna trevliga tradition behölls alltså långt efter förstatligandet!
d) Åtminstone lokpersonalen verkar många gånger ha fått vara kvar på sin "hemmabana". Exempelvis åkte jag på lok många gånger med förare från Ystad som bara körde på f.d. YJ. När sedan ångloken efterhand ersattes med T2 förändrades inte detta utan de fortsatte att köra på sin gamla hemmabana.
Jag antar att Kjell Aghult kan ha någon kommentar till detta, vilket skulle vara intressant. Har någon över huvud taget studerat vad som hände med organisation, rutiner och personal efter statens övertagande av enskilda järnvägar?

Organisation och rutiner efter förstatligandet

av Stefan Olsson, Saturday, August 17, 2019, 00:16 (1712 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

En kortfattad pusselbit:

I de dokument och avtal som togs fram inför förstatligandet av varje bana/grupp av banor (man klumpade dom)så framgår det hur man tänkt sig nya distriktsindelningar etc.

Organisation och rutiner efter förstatligandet

av Sune Nylén, Saturday, August 17, 2019, 07:48 (1712 dagar sedan) @ Stefan Olsson

Det finns en bok, utgiven i mitten av 30 talet av förstaligandeberedningen, om hur
man tänkt sig organiserandet av EJ vid ett förstatligande.Har den inte tillgänglig just nu.
Det var väl vanligt i Dalarna med att man vid Midsommartid satte björkris.Plåtade en
gång ett avställt E10 i Borlänge med kvarstående björkar.
Det var väl förare utan elloksutbildning som hade ånglokstjänst,eller som av en eller annan anledning inte ville/ kunde flytta.
I boken Svenska lokmän finns ett antal från fd GDG, kanske 10 - 15, som länge gått som eldare, och blev förare,redan från hösten 48, från Sundsvall till Eslöv.I Ulriksfors fanns t.ex två man från GDJ som blivit förare 49 de var då omkring 30.Så det lönade sig att flytta ibland.

Organisation och rutiner efter förstatligandet

av Olof W, Saturday, August 17, 2019, 11:52 (1712 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

Jag tror att det skiljde sig väldigt mycket mellan de olika banorna. Större grupper av banor som konsoliderats under 30-talet som till exempel GDG och Ystadbanorna hade bättre förmåga att behålla sina traditioner än mindre, enstaka banor.

För att ta ett extremt exempel, Markaryd - Veinge Järnväg (MaVJ) som förstatligades 1930. Jag skulle gissa att den ursprungliga organisationen försvann rätt snabbt när banan elektrifierades och fick en helt ny trafikuppgift i SJ.

/Olof

Organisation och rutiner efter förstatligandet

av Sune Nylén, Saturday, August 17, 2019, 15:19 (1711 dagar sedan) @ Olof W

Tc på Markarydsbanorna Johan Persson hade varit Uins på BJ innan. Vid SJ övertagande av Markarydsbanorna blev han Ti vid 6 te i Kristinehamn.

Organisation och rutiner efter förstatligandet

av Kjell Aghult, Saturday, August 17, 2019, 16:08 (1711 dagar sedan) @ Sune Nylén

Tc på Markarydsbanorna Johan Persson hade varit Uins på BJ innan. Vid SJ övertagande av Markarydsbanorna blev han Ti vid 6 te i Kristinehamn.

Persson blev chef för 7 ts, omfattande MVJ och Särnabanan. 6 ts i staden svarade för Nordvästra stambanan, ju gränsöverskridande bandel. Ti där hade gjort traditionell SJ-karriär.

Mot markarydsbanornas slut lär P. ha förmått styrelserna att höja hans lön:
Ingen skulle ju få det sämre vid förstatliganden. Han kom därmed tjäna mer än ti för stambanan.
Stämningen de två cheferna emellan sades ha varit ansträngd.

De två trafiksektionerna i Khn sammanslogs 1951. P. var född 1881 och hade då fått pension.