Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? (Järnväg allmänt)

av Bobo L @, måndag, september 02, 2019, 17:30 (95 dagar sedan)

Ja, hur var det nu med den här olyckan?

"50 av de 232 vagnarna har ATC ur bruk" sägs i den länkade artikeln. Var det en orsak till att en X1 körde näsan i diket i Skogås?

För övrigt, vilka är de 232 fordonen? Eller ett missförstånd, hörfel, faktavilla eller något annat virr hos de inblandade i artikelns tillkomst?

http://backspegeln.huddinge.se/wp-content/uploads/sites/12/2016/03/skogås00005.jpg

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk?

av Överkörmästaren, måndag, september 02, 2019, 17:55 (95 dagar sedan) @ Bobo L

Ja, hur var det nu med den här olyckan?

"50 av de 232 vagnarna har ATC ur bruk" sägs i den länkade artikeln. Var det en orsak till att en X1 körde näsan i diket i Skogås?

För övrigt, vilka är de 232 fordonen? Eller ett missförstånd, hörfel, faktavilla eller något annat virr hos de inblandade i artikelns tillkomst?

232 vagnar står det = 116 fordon. Kan nog stämma med antalet kvarvarande X1 (105 st levererade och väl enstaka skrotade) och dittills levererade X10 till Stockholm.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk?

av Rolf Segelström @, måndag, september 02, 2019, 20:12 (95 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Som jag minns det, körde föraren en ATC lös/urkopplad/trasig ur på ett sk skyddsspår som var vanliga på den tiden. Sannolikt passerades en stoppsignal och tåget hamnade på skyddsspåret. Men skyddsspåret fyllde ju sin funktion. Urspårning, javisst, men ingen kollision som sannolikt hade fått fler skadade och döda ev. Skyddsspåren byggdes ju innan ATC fanns.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk?

av Mr H @, måndag, september 02, 2019, 20:35 (95 dagar sedan) @ Rolf Segelström

Som jag minns det hade X1 ATC tillverkad av LM Ericsson och det var stor brist på reservdelar inte bara till LM Ericssons ATC utan egentligen allt som kom från LM Ericsson under den här tiden.

/Mr H

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk?

av Rolf Segelström @, måndag, september 02, 2019, 20:56 (95 dagar sedan) @ Mr H

Ja, så minns jag också. Jag tänkte inte på orsaken till att så många ATC var utslagna. Jag var fixerad vid själva händelseförloppet.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Överkörmästaren, måndag, september 02, 2019, 21:49 (95 dagar sedan) @ Bobo L

Bobo, här är en länk till tråden i Postvagnen förra gången du frågade om den här olyckan:

http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=572276

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Bobo L @, torsdag, september 05, 2019, 13:50 (92 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Bobo, här är en länk till tråden i Postvagnen förra gången du frågade om den här olyckan:

http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=572276

Haha, ja men min fråga DEN HÄR gången utgick ifrån tidningsartikelns uppgift om att en stor del av tågen gick ut i trafik med ATC-fel redan från utgångsstation. I förra diskussionen uppgavs att tåget fått ATC-vaj när det var i trafik och fått tillåtelse att trots detta fortsätta.

Men tack ändå för påminnelsen, den förra diskussionen hade jag ju både glömt och förträngt! :-)

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Överkörmästaren, tisdag, september 10, 2019, 18:32 (87 dagar sedan) @ Bobo L

Bobo, här är en länk till tråden i Postvagnen förra gången du frågade om den här olyckan:

http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=572276


Haha, ja men min fråga DEN HÄR gången utgick ifrån tidningsartikelns uppgift om att en stor del av tågen gick ut i trafik med ATC-fel redan från utgångsstation. I förra diskussionen uppgavs att tåget fått ATC-vaj när det var i trafik och fått tillåtelse att trots detta fortsätta.

Jo men det är ju tokigt att tillämpa uttrycket "utgångsstation" i SL:s pendeltågstrafik på samma sätt som om det hade gällt Stockholm-Malmö eller något sådant. Ett X1-sätt i Nynäshamn är ju lika mycket på "utgångsstation" som ett roslagsbanetåg i Kårsta, d v s i praktiken inte alls - det är Stockholm eller för den delen Mörby/Älvsjö som är den egentliga utgångsstationen som man måste få hem skräpet till när det inte fungerar. Givetvis kan man köra som tjänstetåg om man tror att man gör säkerheten en tjänst på det sättet, och idag med allt nutida järnvägsfolk som inte begriper något annat än förbud så är det säkert så man gör också. :-P

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Bobo L @, onsdag, september 11, 2019, 12:37 (86 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Bobo, här är en länk till tråden i Postvagnen förra gången du frågade om den här olyckan:

http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=572276


Haha, ja men min fråga DEN HÄR gången utgick ifrån tidningsartikelns uppgift om att en stor del av tågen gick ut i trafik med ATC-fel redan från utgångsstation. I förra diskussionen uppgavs att tåget fått ATC-vaj när det var i trafik och fått tillåtelse att trots detta fortsätta.

Jo men det är ju tokigt att tillämpa uttrycket "utgångsstation" i SL:s pendeltågstrafik på samma sätt som om det hade gällt Stockholm-Malmö eller något sådant. Ett X1-sätt i Nynäshamn är ju lika mycket på "utgångsstation" som ett roslagsbanetåg i Kårsta, d v s i praktiken inte alls - det är Stockholm eller för den delen Mörby/Älvsjö som är den egentliga utgångsstationen som man måste få hem skräpet till när det inte fungerar. Givetvis kan man köra som tjänstetåg om man tror att man gör säkerheten en tjänst på det sättet, och idag med allt nutida järnvägsfolk som inte begriper något annat än förbud så är det säkert så man gör också. :-P

Nähä!

Du menar alltså att om en X60 idag, som rullat ut från någon av skötselanläggningarna snortidigt i ottan, skulle få ATC-brax vid halvsju-rycket i början av morgonrusningen så skulle vagnhelvetet få rulla färdigt hela sitt omlopp tills ingång (heter det fortfarande "inryckning" i SL-trafiken? :-) ) fram på småtimmarna?

Det hoppas jag VERKLIGEN inte är tillåtet. Vagnen ska ur trafik så snart som möjligt och smidigt är!

Säg att vagnen lämnat Märsta söderut vid strax efter 06 på morgonen, och ATC:n börjar kinka vid Rosersberg. Helst skulle då vagnen åt sidan på första bästa ställe där den inte är TOKMYCKET i vägen. Tyvärr är väl det först vid Citykällaren? 80 km/tim fram dit, sen utrymma! Sen får vagnen tomma fram till och in i Älvsjö-anläggningen. Därefter rep, eller om så erfordras, släpas (alltså gå som ej första dragfordon) i en fora till lämplig anläggning, dvs tex Hagalund, Bro, Tillberga, Motala eller Nykroppa.

Vad säger de lagkloka om saken? Full trafik som om inget hänt, dock längst till nästa R4? :-P :-|

Jaja, vi har lämnat 30-årsgränsen för forumets ämnen bakom oss så vi kanske ska släppa saken? Men jag har rätt! :-D

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Överkörmästaren, onsdag, september 11, 2019, 13:40 (86 dagar sedan) @ Bobo L

Bobo, här är en länk till tråden i Postvagnen förra gången du frågade om den här olyckan:

http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=572276


Haha, ja men min fråga DEN HÄR gången utgick ifrån tidningsartikelns uppgift om att en stor del av tågen gick ut i trafik med ATC-fel redan från utgångsstation. I förra diskussionen uppgavs att tåget fått ATC-vaj när det var i trafik och fått tillåtelse att trots detta fortsätta.

Jo men det är ju tokigt att tillämpa uttrycket "utgångsstation" i SL:s pendeltågstrafik på samma sätt som om det hade gällt Stockholm-Malmö eller något sådant. Ett X1-sätt i Nynäshamn är ju lika mycket på "utgångsstation" som ett roslagsbanetåg i Kårsta, d v s i praktiken inte alls - det är Stockholm eller för den delen Mörby/Älvsjö som är den egentliga utgångsstationen som man måste få hem skräpet till när det inte fungerar. Givetvis kan man köra som tjänstetåg om man tror att man gör säkerheten en tjänst på det sättet, och idag med allt nutida järnvägsfolk som inte begriper något annat än förbud så är det säkert så man gör också. :-P


Nähä!

Du menar alltså att om en X60 idag, som rullat ut från någon av skötselanläggningarna snortidigt i ottan, skulle få ATC-brax vid halvsju-rycket i början av morgonrusningen så skulle vagnhelvetet få rulla färdigt hela sitt omlopp tills ingång (heter det fortfarande "inryckning" i SL-trafiken? :-) ) fram på småtimmarna?

Nej, det menar jag naturligtvis inte och det har jag inte påstått heller. Det var ju du som sa ”utgångsstation” och då påpekar jag att det är ett irrelevant begrepp eftersom man inte reparerar en X1 i Nynäshamn och inte en X60 heller.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Bobo L @, onsdag, september 11, 2019, 14:44 (86 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Du menar alltså att om en X60 idag, som rullat ut från någon av skötselanläggningarna snortidigt i ottan, skulle få ATC-brax vid halvsju-rycket i början av morgonrusningen så skulle vagnhelvetet få rulla färdigt hela sitt omlopp tills ingång (heter det fortfarande "inryckning" i SL-trafiken? :-) ) fram på småtimmarna?

Nej, det menar jag naturligtvis inte och det har jag inte påstått heller. Det var ju du som sa ”utgångsstation” och då påpekar jag att det är ett irrelevant begrepp eftersom man inte reparerar en X1 i Nynäshamn och inte en X60 heller.

Aha, då missförstod jag dig. Tur du förklarade, jag tror hjärtinfarkten var nära där! :-D

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Bobo L @, onsdag, september 11, 2019, 16:00 (86 dagar sedan) @ Bobo L

Du menar alltså att om en X60 idag, som rullat ut från någon av skötselanläggningarna snortidigt i ottan, skulle få ATC-brax vid halvsju-rycket i början av morgonrusningen så skulle vagnhelvetet få rulla färdigt hela sitt omlopp tills ingång (heter det fortfarande "inryckning" i SL-trafiken? :-) ) fram på småtimmarna?

Nej, det menar jag naturligtvis inte och det har jag inte påstått heller. Det var ju du som sa ”utgångsstation” och då påpekar jag att det är ett irrelevant begrepp eftersom man inte reparerar en X1 i Nynäshamn och inte en X60 heller.


Aha, då missförstod jag dig. Tur du förklarade, jag tror hjärtinfarkten var nära där! :-D

Förresten, jag tror du talar om "tågsättets" utgångsstation, men jag avser "tågets" (tågnumrets) utgångsstation. Har tåget på ena eller andra sättet kommit till Märsta och därifrån går i trafik i någon spårburen riktning med nytt tågnummer så är i min värld sålunda Märsta utgångsstation för tåget.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Överkörmästaren, onsdag, september 11, 2019, 16:26 (86 dagar sedan) @ Bobo L

Du menar alltså att om en X60 idag, som rullat ut från någon av skötselanläggningarna snortidigt i ottan, skulle få ATC-brax vid halvsju-rycket i början av morgonrusningen så skulle vagnhelvetet få rulla färdigt hela sitt omlopp tills ingång (heter det fortfarande "inryckning" i SL-trafiken? :-) ) fram på småtimmarna?

Nej, det menar jag naturligtvis inte och det har jag inte påstått heller. Det var ju du som sa ”utgångsstation” och då påpekar jag att det är ett irrelevant begrepp eftersom man inte reparerar en X1 i Nynäshamn och inte en X60 heller.


Aha, då missförstod jag dig. Tur du förklarade, jag tror hjärtinfarkten var nära där! :-D


Förresten, jag tror du talar om "tågsättets" utgångsstation, men jag avser "tågets" (tågnumrets) utgångsstation. Har tåget på ena eller andra sättet kommit till Märsta och därifrån går i trafik i någon spårburen riktning med nytt tågnummer så är i min värld sålunda Märsta utgångsstation för tåget.

Jo jag förstår att det är så du menar, men varför menar du att uttrycket utgångsstation överhuvudtaget är viktigt? Om ett tåg med trasig ATC i södra änden står i Märsta så kan man ju inte gärna begära att det ska stå kvar där i all evighet för att det inte får lämna "utgångsstationen".

Så om vi nu ska hålla på och tro vad den andre tänker på, så tror jag att du sitter fast i ett gammeldags tänkande där tågen dras av lok som kan sättas ut i obegränsad mängd från en lokstation i vardera änden av banan! :-D

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Bobo L @, onsdag, september 11, 2019, 22:16 (86 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Menar du att dom planerar att sluta med Hb och B6 på Nynäsbanan? Trist.

Jo, man blir ju lite präglad av sina yrkesverksamma år, förstås. Jag är ju en av de sista forumfossilen, det finns förvisso några till, som gått i skola på lördagar, köpt mjölk i glasflaska, examinerats i SJF010 mod 59f, räknat tågvikt och icke rammsäkra vagnar på betald tid, idkat skjuts med personvagnar,
varit bromsare i tåg med brgrp Ö, arbetat med omloppsplaner för X- och Y-fordon, med personalturlistor med fyllda och ofyllda grötkilar, hjälpt till att byta slitskena i verkstaden på tio tillgängliga minuter mellan ankomst och avgång och gjort rundgång på fem. Inkl genomslag. Detta dock på en glestrafikerad bana med bara styvt femton tåg i timmen som mest. På enkelspårigt avsnitt av nämnda glesbygdsbana.

Så, nä, du har rätt, jag har nog ingen möjlighet att förstå upplägg, förutsättningar och konsekvenser i pendyltrafiken. Jag har ju aldrig arbetat i så tät-trafikerade system :D

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Överkörmästaren, onsdag, september 11, 2019, 22:41 (86 dagar sedan) @ Bobo L

Menar du att dom planerar att sluta med Hb och B6 på Nynäsbanan? Trist.


Hb?!? Vad får du allt ifrån. Komma här och snacka om elektriska fordon som måste ha särskild kokplatta för att koka vatten. När man kan ha det i en jättestor panna!

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Bobo L @, torsdag, september 12, 2019, 04:18 (86 dagar sedan) @ Överkörmästaren

:-D

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Gammal PV-tråd

av Bobo L @, onsdag, september 11, 2019, 22:29 (86 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Om ett tåg med trasig ATC i södra änden står i Märsta så kan man ju inte gärna begära att det ska stå kvar där i all evighet för att det inte får lämna "utgångsstationen".


Evakuera, backa sedan upp skräpet på uppställningsspåret. Står trasan på det västraste spåret så bit ihop och låt stå kvar där några timmar. Avvakta tills TLC jublar tillräckligt högt inför att få glädjen att tråckla ett sth 80-ekipage genom centrala 08-land. Eller kör via Ua-Sl-Vå-Et-Ses(motsv).

Och ja, jag tycker "utgångsstation" är synnerligen relevant avseende var tåget (inte tågsättet) utgår ifrån.

Den fortsatta diskussionen kan vi väl ta över ett ämbar öl nånstans? ;)

Körning utan verksam ATC

av Ulf Pålsson @, Stockholm, onsdag, september 11, 2019, 16:48 (86 dagar sedan) @ Bobo L
Redigerad av Ulf Pålsson, onsdag, september 11, 2019, 17:10

Vad säger de lagkloka om saken? - - -

Det står inget i svensk lagstiftning om tågskyddssystem på järnväg. Frågan om tågskyddssystem är i Sverige helt upp till säkerhetsstyrningssystemen hos infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, och den regleras genom interna bestämmelser.

Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg, TTJ, gäller genom avtal obligatoriskt för alla järnvägsföretag som trafikerar Trafikverkets järnvägsnät. En huvudregel i TTJ är att alla tågfärder ska framföras med verksamt tågskyddsystem (ATC i de ”konventionella” trafikeringssystemen H och M, och ETCS i ERTMS-systemen E2 och E3). TTJ anger också ett antal undantag från huvudregeln, samt vad som gäller om tågskyddssystemet blir felaktigt under gång.

I följande fall får ett tåg framföras i system H och M utan verksam ATC-utrustning på tåget:
• Inom område utan ATC, alltså där banan saknar ATC-utrustning.
• På tågets utgångs- eller slutdriftplats (även om den ligger i ATC-område), om tåget ska framföras eller har framförts på område utan ATC som ansluter utanför driftplatsen.
• För att förflytta ett drivfordon till och från arbeten i infrastrukturen, eller till och från provkörningar, eller till och från verkstad, om fordonet inte kan kopplas in i ett tågsätt som kan framföras med verksam ATC.
• I godståg och tjänstetåg, om avståndet för förflyttning av tågsättet är högst 50 km.
• I ”museitåg”, om avståndet för förflyttning av tågsättet är högst 200 km.
• I tåg för insats som hjälpfordon eller vid röjnings- och nödsituationer.

Om det under tågfärd som framförs med verksam ATC blir fel på ATC-ombordutrustningen, gäller andra regler: Föraren får utan tillstånd från sitt järnvägsföretag framföra tåget utan verksam ATC bara till den närmaste driftplatsen. Järnvägsföretaget ska se till att felavhjälpning eller fordonsbyte om möjligt kan genomföras där. Om det inte är möjligt på den driftplatsen, får tåget framföras vidare utan verksam ATC till närmaste driftplats där felavhjälpning eller fordonsbyte får ske, enligt järnvägsföretagets beslut.

Järnvägsföretaget kan ha egna bestämmelser som skärper eller kompletterar reglerna i TTJ.

När man kör utan verksam ATC inom ATC-område, gäller en allmän hastighetsbegränsning till 80 km/h. Dessutom innebär signalbeskedet ”kör 40” från en huvudsignal då alltid en hastighetsbegränsning till 40 km/h på hela den signalsträcka som följer efter huvudsignalen (vilket t.ex. gäller hela Citybanan i Stockholm, och Citytunneln i Malmö med omgivningar). Detta innebär att ett tåg, vars körplan förutsätter verksam ATC men som framförs utan verksam ATC, i regel snabbt blir kraftigt försenat och kommer i vägen för andra tåg.

Dessa regler har i princip gällt i åtminstone 20 år.

Jag tror inte att något järnvägsföretag tar lätt på framförande av tåg utan verksam ATC i ATC-område, i synnerhet inte med förare som i sin tjänstgöring är vana att ha stöd av ATC-systemet.
/up

Körning utan verksam ATC

av Bobo L @, måndag, september 16, 2019, 12:09 (81 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Vad säger de lagkloka om saken? - - -


Det står inget i svensk lagstiftning om tågskyddssystem på järnväg. Frågan om tågskyddssystem är i Sverige helt upp till säkerhetsstyrningssystemen hos infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, och den regleras genom interna bestämmelser.

Nja, regelverket vid de svenska järnvägarna är nog inte helt friflygande. Reglerna fastställs av Transportstyrelsen vilken har statusen av myndighet, därtill utsedd av regeringen. Till yttermera även genom krav i EU:S regelverk om att medlemsstaterna ska hålla sig med en särskild myndighet för detta ändamål. Alltså såväl en nationell ambition som ett EU-krav.

Transportstyrelsens fastställanden är sålunda myndighetsbeslut, fattade med stöd i lagen. Utan lagstöd vore dessa beslut inte myndighetsbeslut. Med andra ord är de interna bestämmelserna i rakt nedstigande led en konkretisering av krav från Brysslanda. Transportstyrelsens beslut om nya gardiner till fikarummet torde däremot inte vara myndighetsbeslut.

Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg, TTJ, gäller genom avtal obligatoriskt för alla järnvägsföretag som trafikerar Trafikverkets järnvägsnät.

Hmmm..? Vari ges Trafikverket mandatet att först formulera dessa trafikbestämmelser och sedan dessutom dyvla på dessa på berörda järnvägsföretag? Jag gissar att detta inte grundar sig på en obstinat och/eller självsvåldig hållning från ett viljestarkt Trafikverk utan på en eller annan formulering i tex Järnvägslagen, troligen härledbart till uttryckta krav i något EU-direktiv (eller dito förordning), om att Trafikverket får, eller ska, upprätthålla trafikeringsbestämmelser?

Om så, så bär TTJ samma rättsverkan som krav uttryckta i lagtext och en simpel handläggare med uppgift att uttolka dessa bestämmelser torde därmed kunna anses tillhöra kretsen av inom området lagkloka, oavsett det står "myndighet", "järnvägsföretag", "konsnylt" eller något annat på densammes lönebesked.

Jag tror inte att något järnvägsföretag tar lätt på framförande av tåg utan verksam ATC i ATC-område, i synnerhet inte med förare som i sin tjänstgöring är vana att ha stöd av ATC-systemet.

Nej, DET tror inte jag heller.

Tack för den utmärkta redogörelsen, förresten! :-)

Körning utan verksam ATC

av Överkörmästaren, måndag, september 16, 2019, 13:46 (81 dagar sedan) @ Bobo L

Vad säger de lagkloka om saken? - - -


Det står inget i svensk lagstiftning om tågskyddssystem på järnväg. Frågan om tågskyddssystem är i Sverige helt upp till säkerhetsstyrningssystemen hos infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, och den regleras genom interna bestämmelser.


Nja, regelverket vid de svenska järnvägarna är nog inte helt friflygande. Reglerna fastställs av Transportstyrelsen vilken har statusen av myndighet, därtill utsedd av regeringen. Till yttermera även genom krav i EU:S regelverk om att medlemsstaterna ska hålla sig med en särskild myndighet för detta ändamål. Alltså såväl en nationell ambition som ett EU-krav.

Transportstyrelsens fastställanden är sålunda myndighetsbeslut, fattade med stöd i lagen. Utan lagstöd vore dessa beslut inte myndighetsbeslut. Med andra ord är de interna bestämmelserna i rakt nedstigande led en konkretisering av krav från Brysslanda. Transportstyrelsens beslut om nya gardiner till fikarummet torde däremot inte vara myndighetsbeslut.

Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg, TTJ, gäller genom avtal obligatoriskt för alla järnvägsföretag som trafikerar Trafikverkets järnvägsnät.


Hmmm..? Vari ges Trafikverket mandatet att först formulera dessa trafikbestämmelser och sedan dessutom dyvla på dessa på berörda järnvägsföretag? Jag gissar att detta inte grundar sig på en obstinat och/eller självsvåldig hållning från ett viljestarkt Trafikverk utan på en eller annan formulering i tex Järnvägslagen, troligen härledbart till uttryckta krav i något EU-direktiv (eller dito förordning), om att Trafikverket får, eller ska, upprätthålla trafikeringsbestämmelser?

Om så, så bär TTJ samma rättsverkan som krav uttryckta i lagtext och en simpel handläggare med uppgift att uttolka dessa bestämmelser torde därmed kunna anses tillhöra kretsen av inom området lagkloka, oavsett det står "myndighet", "järnvägsföretag", "konsnylt" eller något annat på densammes lönebesked.

Jag tror inte att något järnvägsföretag tar lätt på framförande av tåg utan verksam ATC i ATC-område, i synnerhet inte med förare som i sin tjänstgöring är vana att ha stöd av ATC-systemet.


Nej, DET tror inte jag heller.

Tack för den utmärkta redogörelsen, förresten! :-)

Bobo, du har lite fel.

Det är korrekt till stor del att regelverket för de svenska järnvägarna fastställs av Transportstyrelsen enligt bemyndigande i svensk lag, som i sin tur implementerar EU-direktiven på området.

Detta gäller dock inte för trafikreglerna, som på övergripande nivå är bestämda av EU i förordning och där det något förenklat är upp till infrastrukturförvaltaren att ange vilka specifika regler som gäller på ett visst nät. Järnvägsföretaget ska sedan sammanställa dessa till en "Förarens regelbok" som i princip omfattar alla nät som trafikeras.

Nationella trafikregler är numera som grundregel förbjudna. (Obs: En regel som är bestämd av en stor infrastrukturförvaltare och som kan gälla i ett helt land är inte en "nationell regel" utan det är en infrastrukturspecifik regel.)

Syftet med det här arrangemanget är förstås att undanröja hinder för den fria rörligheten. Sedan kan man ju fråga sig hur den förbättras av att man lägger regelformuleringsprivilegiet på infrastrukturförvaltarna (som ofta är statliga verk) i stället för på statliga myndigheter, men så är det uttänkt i alla fall!

I enlighet med detta har alltså Trafikverket, som ett led i riskhanteringen på sitt järnvägsnät och i "samråd" med järnvägsföretagen, infört de trafikregler som Ulf Pålsson redan redogjort för.

Med risk för att ändå inte förstå något mer, så kan du läsa i kommissionens förordning 2015/995 som är den EU-förordning jag syftar på ovan.

"Nationella regler"

av Ulf Pålsson @, Stockholm, måndag, september 16, 2019, 21:14 (81 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Nationella trafikregler är numera som grundregel förbjudna. (Obs: En regel som är bestämd av en stor infrastrukturförvaltare och som kan gälla i ett helt land är inte en "nationell regel" utan det är en infrastrukturspecifik regel.)

Just det här är intressant och föremål för olika tolkning i olika EU-länder. Enligt svensk (läs: Transportstyrelsens) tolkning kan nationella regler i Sverige bara ges ut av Transportstyrelsen, eftersom bara TS har mandat att ge ut bindande föreskrifter. Men enligt den tolkning som gäller i vissa i andra EU-länder skulle även Trafikverkets TTJ vara "nationella regler". På webbplatsen för Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) kan man läsa: "National rules refer to all binding rules adopted in a Member State, irrespective of the body issuing them, which contain railway safety or technical requirements, other than those laid down by Union or international rules, and which are applicable within that Member State to railway undertakings, infrastructure managers or third parties". Alltså: "Nationella regler avser alla sådana bindande regler som har antagits i en medlemsstat, oavsett vilket organ som har gett ut dem, och som innehåller tekniska krav eller säkerhetskrav för järnväg, andra än dem som är fastställda genom unionsregler eller internationella regler, och som gäller inom den medlemsstaten för järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller tredje part". [Mina fetningar].

Tolkningen att branschgemensamma trafikregler är nationella regler gäller bl.a. i Storbritannien (vilket i och för sig förmodligen inte har någon betydelse om en dryg månad).

Inget myndighetsfastställande av trafikregler

av Ulf Pålsson @, Stockholm, måndag, september 16, 2019, 20:54 (81 dagar sedan) @ Bobo L
Redigerad av Ulf Pålsson, måndag, september 16, 2019, 21:15

Nja, regelverket vid de svenska järnvägarna är nog inte helt friflygande. Reglerna fastställs av Transportstyrelsen vilken har statusen av myndighet, därtill utsedd av regeringen. - - -

År 2008 fastställdes Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JvSFS 2008:7, JTF) med detaljerade trafikregler för alla järnvägar utom ”lokala och regionala järnvägsnät som är fristående”, d.v.s. alla utom Roslagsbanan, Saltsjöbanan och museijärnvägar. (Jag kallar här dessa järnvägar ”det sammanhängande normalspårsnätet”.) Det gjordes med stöd i järnvägsförordningen, enligt vilken JvS fick ”meddela föreskrifter om - - - säkerhetsordningar - - -”. Trafikreglerna i JTF började gälla 2009-05-31.

Parallellt med JTF gällde JvSFS 2008:8, föreskriften om järnvägens säkerhetsbestämmelser vad gäller trafik och arbeten på spår, som sa: Varje verksamhetsutövare (VU, = järnvägsföretag, JF, eller infrastrukturförvaltare, IF) skulle ha en trafiksäkerhetsinstruktion (= Tri). Dess innehåll reglerades av en lista över vilka områden som skulle omfattas. För verksamhet på det sammanhängande normalspårsnätet undantogs de områden som reglerades genom JTF. Varje VU skulle fastställa sin egen Tri. På de järnvägsnät där det fanns fler verksamhetsutövare (d.v.s. på nästan alla järnvägsnät) skulle de olika Tri ”överensstämma i gemensamma delar”. (Teoretiskt skulle man alltså komma överens; detta krav kallades av vissa för ”runda-bords-paragrafen”.) Varje VU skulle, i samband med ansökan om tillstånd och vid stora förändringar i verksamheten, ”ge in” sin Tri till Transportstyrelsen (TS, som 2009 hade tagit över från Järnvägsstyrelsen som tillsyns- och tillståndsmyndighet.) Syftet med detta var bl.a. att TS skulle kunna kontrollera kravet enligt runda-bordsparagrafen. Något formellt fastställande från TS av trafiksäkerhetsinstruktioner skedde inte.

Den nya myndigheten TS tyckte inte om detaljeringsgraden i JvSFS 2008:7 och arbetade för att i stället ge ut nya, mer övergripande, föreskrifter, och i stället överlämna till VU att själva ta fram de detaljerade trafikreglerna. Under år 2014 kom TS fram till att EU-bestämmelser inte tillät att trafikregler skulle få vara det som kallades nationella regler. (Detta har Överkörmästaren redan kommenterat i inlägget kl 13:46.) TS inriktade sig i stället på att helt upphäva JTF som föreskrift. Detta skedde slutligen 2016-03-01, och alla trafikreglerna i f.d. JTF "överlämnades" till VU att ta hand om. Trafikverket (TRV), Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) och Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) kom överens om att TRV skulle överta utgivningen av trafikreglerna i form av TRV:s Trafikbestämmelser för järnväg (TTJ), och att BTO och FSJ skulle bidra till förvaltningen och utvecklingen av trafikreglerna i TTJ. Så gott som alla andra IF på det sammanhängande normalspårsnätet (Inlandsbanan, A-Train, Öresundsbrokonsortiet och andra) har också valt att anta TTJ som ”sina” trafikregler.

Bara lite mer än två år försenat, 2018-04-01, ändrade TS JvSFS 2008:8 efter det förhållande att JTF inte fanns längre. Nu gällde JvSFS 2008:8 i sin helhet för alla VU. Självklart fungerade inte ”runda-bords-paragrafen”, utan alla JF accepterade att i sin egen Tri ta in de trafikregler som IF bestämde.

Till yttermera även genom krav i EU:S regelverk om att medlemsstaterna ska hålla sig med en särskild myndighet för detta ändamål. Alltså såväl en nationell ambition som ett EU-krav.

Javisst, enligt EU-direktiv ska varje medlemsstat ha en nationell säkerhetsmyndighet, som är tillsynsmyndighet och tillståndsmyndighet. I Sverige är det TS.

Transportstyrelsens fastställanden är sålunda myndighetsbeslut, fattade med stöd i lagen. Utan lagstöd vore dessa beslut inte myndighetsbeslut. - - -

Absolut, men trafikregler för järnväg fastställs inte av TS, sedan JTF slopades 2016-03-01. Och några andra trafikregler än JTF har inte fastställts av TS.

Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg, TTJ, gäller genom avtal obligatoriskt för alla järnvägsföretag som trafikerar Trafikverkets järnvägsnät.


Hmmm..? Vari ges Trafikverket mandatet att först formulera dessa trafikbestämmelser och sedan dessutom dyvla på dessa på berörda järnvägsföretag? - - -

Mandatet finns i järnvägslagen, enligt vilken JF och IF ska ingå de avtal av administrativ, teknisk och ekonomisk natur som behövs för utnyttjande av tågläget (trafikeringsavtal).

Dessutom har TS nu, från 2019-07-15, upphävt JvSFS 2008:8 och ersatt den med TSFS 2019:57, föreskrift om övriga säkerhetsbestämmelser för rörelser med järnvägsfordon och för arbeten i järnvägsinfrastrukturen. Äntligen är den omöjliga ”runda-bords-paragrafen” borta. TSFS 2019:57 reglerar vad infrastrukturförvaltaren ansvarar för och vad järnvägsföretaget ansvarar för. Fortfarande sker det inget fastställande från Transportstyrelsen av trafikregler.
/up

Inget myndighetsfastställande av trafikregler

av Bobo L @, fredag, september 20, 2019, 14:27 (77 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Dessutom har TS nu, från 2019-07-15, upphävt JvSFS 2008:8 och ersatt den med TSFS 2019:57, föreskrift om övriga säkerhetsbestämmelser för rörelser med järnvägsfordon och för arbeten i järnvägsinfrastrukturen. Äntligen är den omöjliga ”runda-bords-paragrafen” borta. TSFS 2019:57 reglerar vad infrastrukturförvaltaren ansvarar för och vad järnvägsföretaget ansvarar för. Fortfarande sker det inget fastställande från Transportstyrelsen av trafikregler.
/up


Tack Ulf för en redig framställning av det här. Liite snårigt känns det för en som inte ägnar sig åt de här frågorna...

Men, vad jag egentlig avsåg, utan att skriva det, var att TS väl fastställer (beslutar att godkänna?) de olika aktörernas säkerhetsstyrningssystem. I detta ingår (väl?) företagets trafikeringsregler?

Inget myndighetsfastställande av trafikregler

av Ulf Pålsson @, Stockholm, fredag, september 20, 2019, 17:55 (77 dagar sedan) @ Bobo L

[Det sker] inget fastställande från Transportstyrelsen av trafikregler.

Men, vad jag egentlig avsåg, utan att skriva det, var att TS väl fastställer (beslutar att godkänna?) de olika aktörernas säkerhetsstyrningssystem. I detta ingår (väl?) företagets trafikeringsregler?

Ja, trafikregler ingår i det säkerhetsstyrningssystem som en verksamhetsutövare (VU = ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare) ska ha. Transportstyrelsen (TS, som är tillståndsmyndighet och tillsynsmyndighet) kontrollerar på övergripande nivå att det finns trafikregler, men jag vill inte kalla detta för fastställande.

När en VU för första gången ansöker om tillstånd för att bedriva verksamhet, prövar TS företagets säkerhetsstyrningssystem som en del i processen inför utfärdandet av tillstånd: säkerhetsintyg (för järnvägsföretag på ”det stora sammanhängande normalspårsnätet”), nationellt trafiksäkerhetstillstånd (för järnvägsföretag på lokala och regionala fristående järnvägsnät) eller säkerhetstillstånd (för infrastrukturförvaltare). I den prövningen ingår kontroll av att det finns trafikregler i tillräcklig grad och att dessa i förekommande samverkar med andra VU:s trafikregler.

Tillståndet ska omprövas av TS då VU:s verksamhet ska genomgå en väsentlig förändring. Säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd ska dessutom omprövas minst var femte år. Vid omprövning kontrollerar TS säkerhetsstyrningssystemet igen, och därmed även att trafikregler finns.

Man kan ju säga att TS vid utfärdande eller omprövning av tillståndet ”godkänner” säkerhetsstyrningssystemet inklusive trafikreglerna, men det sker alltså bara på en övergripande nivå. Ansvaret för att säkerhetsstyrningssystemet är tillräckligt, inklusive trafikreglerna, ligger helt på VU.

Det betyder alltså att TS inte ”fastställer” säkerhetsstyrningssystemet och därmed inte heller fastställer trafikreglerna. Tvärtom är det så att säkerhetsstyrningssystemet (inklusive trafikreglerna) löpande ska följas upp av VU och vid behov revideras. Dessa ändringar/revisioner får så att säga TS inte ”reda på” förrän vid nästa omprövning, såvida ändringen etc. inte framkommer vid en tillsyn.

TS genomför alltså också tillsyn över verksamhetsutövarna. En del i tillsynen är stickprovskontroller av att VU verkligen följer sitt säkerhetsstyrningssystem (och alltså följer bl.a. sina trafikregler). Om så inte är fallet, har TS möjlighet att utfärda förbud och förelägganden, som kan förenas med vite, en form av böter. I "värsta fall" kan TS återkalla tillståndet, och då är det slut med VU:s verksamhet.
/up

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk?

av Micke Carlsson @, tisdag, september 03, 2019, 01:01 (95 dagar sedan) @ Bobo L
Redigerad av Micke Carlsson, tisdag, september 03, 2019, 01:08

Vet inte hur man gjorde då, men man byggde inte tågen (X1/X10) med ledande hytt där ATC är trasig på senare tid. I hytterna inne i tåget däremot kunde det vara lite skavanker som inte påverkade själva framförandet. En fjärdedel "döda" hytter kan man utan vidare trolla bort i tågsammansättningen, även om det är lite pyssel med både omlopp och växling. Det blir ändå bara två hytter av åtta i ett långt tåg. Man kan ha 75% trasiga hytter (X1/X10) som mest (i 4-enheters tåg) utan att trafiken påverkas av det - i teorin. De tågsätt som delas under trafikdygnet blir dock jobbiga. Korta tåg 50%, Gnesta och Nynäspendlar som gick med bara en enhet glömmer vi så länge.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Trasiga hytter i trafik

av Leif B @, tisdag, september 03, 2019, 20:27 (94 dagar sedan) @ Micke Carlsson

Vet inte hur man gjorde då, men man byggde inte tågen (X1/X10) med ledande hytt där ATC är trasig på senare tid. I hytterna inne i tåget däremot kunde det vara lite skavanker som inte påverkade själva framförandet. En fjärdedel "döda" hytter kan man utan vidare trolla bort i tågsammansättningen, även om det är lite pyssel med både omlopp och växling. Det blir ändå bara två hytter av åtta i ett långt tåg. Man kan ha 75% trasiga hytter (X1/X10) som mest (i 4-enheters tåg) utan att trafiken påverkas av det - i teorin. De tågsätt som delas under trafikdygnet blir dock jobbiga. Korta tåg 50%, Gnesta och Nynäspendlar som gick med bara en enhet glömmer vi så länge.

Nja, det flesta tågsätt delas mitt på dagen och på kvällen, så högst 50% trasiga kan du klara. teoretiskt.

Möjligen fanns några enstaka omlopp som gick ut som 8 vagnar och tillbaka in direkt efter rusningen men grundprincipen måste vara att byta runt mellan tågsätt som "sover" i Älvsjö och på ytterstationerna, för att alla fordon ska komma hem till Älvsjö och lite omvårdnad regelbundet. Och även om du har några enstaka omlopp som inte delas, så får du en massa oreda om det blir förseningar och du måste kasta med omloppen där ute. Då hamnar ett icke delbart tågsätt i (t ex) Märsta och ska avgå som två korta tåg på morgonen - eller liknande. Så man lär i det längsta undviket att köra icke delbara tåg bland de andra.

De trasiga hytterna inne i tåget funkar däremot bra tills du börjar plocka ur enheter i depån för planerat eller oplanerat underhåll - och plötsligt står du med fler "norr-enheter" än "söder-enheter" eller tvärtom. Eller så hamnar ett långt tågsätt i Södertälje som ska bli ett kort tåg och två lillpendlar på morgonen....

Så teoretiskt går det utmärkt med 45% enheter med en trasig hytt, men det kostar pengar och ett och annat inställt tåg.

Liknande problem får man f ö om man har två flottor som inte går att multa, föreställ dig t ex hur mycket extra trassel det skulle bli i ett stört läge, om X60 bestod av två flottor som inte gick att multa med varann :-P

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Trasiga hytter i trafik

av Överkörmästaren, tisdag, september 03, 2019, 20:52 (94 dagar sedan) @ Leif B

Vet inte hur man gjorde då, men man byggde inte tågen (X1/X10) med ledande hytt där ATC är trasig på senare tid. I hytterna inne i tåget däremot kunde det vara lite skavanker som inte påverkade själva framförandet. En fjärdedel "döda" hytter kan man utan vidare trolla bort i tågsammansättningen, även om det är lite pyssel med både omlopp och växling. Det blir ändå bara två hytter av åtta i ett långt tåg. Man kan ha 75% trasiga hytter (X1/X10) som mest (i 4-enheters tåg) utan att trafiken påverkas av det - i teorin. De tågsätt som delas under trafikdygnet blir dock jobbiga. Korta tåg 50%, Gnesta och Nynäspendlar som gick med bara en enhet glömmer vi så länge.


Nja, det flesta tågsätt delas mitt på dagen och på kvällen, så högst 50% trasiga kan du klara. teoretiskt.

Möjligen fanns några enstaka omlopp som gick ut som 8 vagnar och tillbaka in direkt efter rusningen men grundprincipen måste vara att byta runt mellan tågsätt som "sover" i Älvsjö och på ytterstationerna, för att alla fordon ska komma hem till Älvsjö och lite omvårdnad regelbundet. Och även om du har några enstaka omlopp som inte delas, så får du en massa oreda om det blir förseningar och du måste kasta med omloppen där ute. Då hamnar ett icke delbart tågsätt i (t ex) Märsta och ska avgå som två korta tåg på morgonen - eller liknande. Så man lär i det längsta undviket att köra icke delbara tåg bland de andra.

De trasiga hytterna inne i tåget funkar däremot bra tills du börjar plocka ur enheter i depån för planerat eller oplanerat underhåll - och plötsligt står du med fler "norr-enheter" än "söder-enheter" eller tvärtom. Eller så hamnar ett långt tågsätt i Södertälje som ska bli ett kort tåg och två lillpendlar på morgonen....

Så teoretiskt går det utmärkt med 45% enheter med en trasig hytt, men det kostar pengar och ett och annat inställt tåg.

Liknande problem får man f ö om man har två flottor som inte går att multa, föreställ dig t ex hur mycket extra trassel det skulle bli i ett stört läge, om X60 bestod av två flottor som inte gick att multa med varann :-P

Fast om vi betraktar Nynäsbanan på 80-talet så behövde man väl ingen ATC söder om Västerhaninge då det ändå inte fanns någon. Och det kan mycket väl ha varit så att lillpendeln som gått Nyh-Vhe hela dan plötsligt skulle gå till Cst någon gång på kvällen, eller något i den stilen.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC Nynäsbanan

av Oskar F @, tisdag, september 03, 2019, 21:22 (94 dagar sedan) @ Överkörmästaren


Fast om vi betraktar Nynäsbanan på 80-talet så behövde man väl ingen ATC söder om Västerhaninge då det ändå inte fanns någon. Och det kan mycket väl ha varit så att lillpendeln som gått Nyh-Vhe hela dan plötsligt skulle gå till Cst någon gång på kvällen, eller något i den stilen.

Jodå, Älvsjö-Tungelsta var t o m provsträcka för ATC och under 1980 fick hela Nynäsbanan ATC. Det var en del i ATC-strategin för det hade ju redan hänt att pendeltåg hade brakat in i kurvspåret i skyddsväxeln innan ATC infördes (bl.a. Södertörns villastad, 1973).

Olyckan i Skogås 1985 - ATC Nynäsbanan

av Överkörmästaren, tisdag, september 03, 2019, 21:28 (94 dagar sedan) @ Oskar F


Fast om vi betraktar Nynäsbanan på 80-talet så behövde man väl ingen ATC söder om Västerhaninge då det ändå inte fanns någon. Och det kan mycket väl ha varit så att lillpendeln som gått Nyh-Vhe hela dan plötsligt skulle gå till Cst någon gång på kvällen, eller något i den stilen.


Jodå, Älvsjö-Tungelsta var t o m provsträcka för ATC och under 1980 fick hela Nynäsbanan ATC. Det var en del i ATC-strategin för det hade ju redan hänt att pendeltåg hade brakat in i kurvspåret i skyddsväxeln innan ATC infördes (bl.a. Södertörns villastad, 1973).

Det var det värsta! Fanns det ens utfartssignaler? (Ja söder om Västerhaninge alltså)

Olyckan i Skogås 1985 - ATC Nynäsbanan

av Oskar F @, tisdag, september 03, 2019, 21:41 (94 dagar sedan) @ Överkörmästaren


Fast om vi betraktar Nynäsbanan på 80-talet så behövde man väl ingen ATC söder om Västerhaninge då det ändå inte fanns någon. Och det kan mycket väl ha varit så att lillpendeln som gått Nyh-Vhe hela dan plötsligt skulle gå till Cst någon gång på kvällen, eller något i den stilen.


Jodå, Älvsjö-Tungelsta var t o m provsträcka för ATC och under 1980 fick hela Nynäsbanan ATC. Det var en del i ATC-strategin för det hade ju redan hänt att pendeltåg hade brakat in i kurvspåret i skyddsväxeln innan ATC infördes (bl.a. Södertörns villastad, 1973).


Det var det värsta! Fanns det ens utfartssignaler? (Ja söder om Västerhaninge alltså)

Tror inte det - har en bild på infartssignalen Ts A1/2 från 1989 men baksidan av någon utfartssignal syns inte. Desto färre baliser att installera ... (och för tydlighets skull fick sträckan Västerhaninge-Ösmo linjeblock+fjb först i september 1990; allt enligt Järnvägsdata med trafikplatser, 2009).

Olyckan i Skogås 1985 - Utfartssignaler Nynäsbanan

av Gunnar Ekeving @, tisdag, september 03, 2019, 23:23 (94 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Det var det värsta! Fanns det ens utfartssignaler? (Ja söder om Västerhaninge alltså)

Endast i Tungelsta i riktning norrut, vilket nog hängde samman med att det fanns/funnits spårledning (inte linjeblockering) Västerhaninge - Tungelsta.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Trasiga hytter i trafik

av Micke Carlsson @, måndag, september 16, 2019, 14:25 (81 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Lillpendeln hade nya upplägg varenda tidtabell på 80-talet kändes det som. Ibland delade man varje gång i Vhe och ibland fick man springa till södra plattformen i Vhe för tågbyte.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Trasiga hytter i trafik

av Oskar F @, tisdag, september 03, 2019, 21:29 (94 dagar sedan) @ Leif B


Liknande problem får man f ö om man har två flottor som inte går att multa, föreställ dig t ex hur mycket extra trassel det skulle bli i ett stört läge, om X60 bestod av två flottor som inte gick att multa med varann :-P

Nu ska vi inte va så'na. Region Stockholm och föregångaren SLL har en lång rad av strategiskt väl genomtänkta investeringsbeslut ;-)

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Trasiga hytter i trafik

av Bobo L @, torsdag, september 05, 2019, 13:51 (92 dagar sedan) @ Oskar F

:-D :-P :-D

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Trasiga hytter trafikX

av Kari Korkala, onsdag, september 04, 2019, 17:52 (93 dagar sedan) @ Leif B

Så är det väl idag med X60 och X60B !

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Trasiga hytter i trafik

av Bobo L @, torsdag, september 05, 2019, 13:52 (92 dagar sedan) @ Leif B

:-D :-P :-D :-D :-D :-D :-P :-D :-D :-D :-D :-D :-D :-P :-D

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk? Trasiga hytter i trafik

av Micke Carlsson @, måndag, september 16, 2019, 14:19 (81 dagar sedan) @ Leif B


Liknande problem får man f ö om man har två flottor som inte går att multa, föreställ dig t ex hur mycket extra trassel det skulle bli i ett stört läge, om X60 bestod av två flottor som inte gick att multa med varann :-P

Ja tänk vilket problem det skulle bli. :-)

När jag för flera år sedan kommandes från Hagalund fick möjligheten att lära mig om pendeltrafiken fascinerades jag av hur man tursätter fordon i praktiken, d v s det som är körbart på morgonen är dagens fordon och verkstaden rapporterar vad de har fått ihop. Ovant men inget fel, det är ju samma fordon så det kan ju kvitta bara kilometarna räcker. Men det blev ju också en del fordon som bara fick gå del av dagen. Det är inte lika bra och en följd av ad hoc-upplägget på fordonsstyrningen.

Fordon, omloppsplaner, brax eller storstrul vid RB

av Bobo L @, fredag, september 20, 2019, 14:37 (77 dagar sedan) @ Micke Carlsson

Tro mig, så var det även på en järnväg med för mycket trafik och för lite fordon redan i normalsituationen. För lite av all slags infrastruktur också, för den delen. Men tågen gick skapligt, och som ett årsgenomsnitt vågar jag nog tro att det hela rent av höll en hög punktlighet.

Vid de tillfällen det var storbrax var det å andra sidan lika illa vid både tunnelbanan, stora tågen och busstrafiken. Sambandet var däremot inte med nödvändighet dubbelriktat, dvs storstrul vid Cst betydde inte alltid storstrul vid Östra station.

Men som sagt, omloppsplanerna och de dagliga "loklistorna" som med möda uppgjorts av lokledningen dagen före höll sällan hela dagen. Ibland var de överspelade redan när morgontrafiken drog igång. Alla som varit växlingsbasar dännä har emellanåt suttit i telefonkonferens med lokledningen klockan 6 på morgonen för att reda ut vilka fordonsresurser som kunde användas i avgående tåg om tio minuter. Eller fem minuter. Eller nyss... :-D

Fordon, omloppsplaner, brax eller storstrul vid RB

av Micke Carlsson @, lördag, september 21, 2019, 18:52 (76 dagar sedan) @ Bobo L

"Kast med ledigt fordon"är nog en nationalsport. Men den lilla gröna järnvägen ovan jord hade ju i alla fall en plan? Det intrycket fick jag inte att den blåa ovan jord hade. I alla fall tycktes man inte bygga ut tågen efter en sådan.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk?

av Micke Carlsson @, måndag, september 16, 2019, 14:35 (81 dagar sedan) @ Bobo L

Jag var inte med i matchen 1985 och vet inte hur snacket gick, men kan man betrakta ATC som en nödvändighet före 1987 då den var fullt införd? Det fanns väl inga restriktioner mot att köra utan ATC förrän ganska sent, kanske först efter 1987? Andra vet säkert svaret. Men att man i pressen rapporterar att ATC var ur funktion behöver inte betyda att det var ett problem är min minnesbild, vet bara inte vad som gällde just 1985.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk?

av Harald ⌂ @, Göteborg, söndag, september 22, 2019, 14:46 (75 dagar sedan) @ Micke Carlsson

När ATC infördes sades det vara ett komplement och hjälpmedel för föraren, som skulle köra efter de optiska signalerna.

Olyckan i Skogås 1985 - ATC ur bruk?

av Micke Carlsson @, söndag, september 22, 2019, 21:40 (75 dagar sedan) @ Harald

Tack, ja så är min bild av det. Sedan har ATC successivt glidit från ett hjälpmedel till en nödvändighet till en förutsättning.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum