av bosc, Monday, September 16, 2019, 22:42 (1676 dagar sedan)
På Tradera finns just nu till salu ett suddigt foto på ett 1C-tanklok, som har en genomgång från förarhytten genom kolförrådet. Vad är detta för lok? Kan någon berätta mer?
Länk: https://www.tradera.com/item/270210/365497716/tag
/BoSC
av Granis, Monday, September 16, 2019, 23:09 (1676 dagar sedan) @ bosc
Nån expert kan nog identifiera loket. Normalspårigt är det i varje fall. Skånskt kanske? Att bygga om tanklok på detta sätt var inte ovanligt. Detta från tiden innan rälsbussarna, för att spara kostnader i "lokaltåg". Eldaren fick nämligen dubblera som konduktör/ biljettgranskare. Därav övergångsbryggan. Den intressanta frågan i sammanhanget är väl om nåt lok levererades så här från början, d v s behövde aldrig byggas om?
/ L G
av Sune Nylén, Monday, September 16, 2019, 23:21 (1676 dagar sedan) @ Granis
Förslagsvis GDJ 51 för användning på Vesterdalsbanan där man hade enbemanning.S3 BJ R3 tidigare, användes ju där från 1931 cirka.
av Ola Almquist, Tuesday, September 17, 2019, 02:41 (1676 dagar sedan) @ Granis
Nån expert kan nog identifiera loket. Normalspårigt är det i varje fall. Skånskt kanske? Att bygga om tanklok på detta sätt var inte ovanligt. Detta från tiden innan rälsbussarna, för att spara kostnader i "lokaltåg". Eldaren fick nämligen dubblera som konduktör/ biljettgranskare. Därav övergångsbryggan. Den intressanta frågan i sammanhanget är väl om nåt lok levererades så här från början, d v s behövde aldrig byggas om?
/ L G
Rätt svar har kommit från Stefan. Om det fanns lok som byggdes som enmansbetjänade? Ja. Q-loken som levererades till BJ, KJ och MHJ borde passa in, liksom SJ litt. Y och VGJ 13. Jag har säkert missat något.
EDIT: LyJ 2 och TJ 4 kan nog tilläggas, men inte GSJ 6.
M.v.h.
Ola
av Stefan Skoglund, Tuesday, September 17, 2019, 08:25 (1676 dagar sedan) @ Ola Almquist
VGJ 13:s fjädring med hopkopplingen mellan sista axeln (icke-driven) och
koppelaxlarnas fjädring, hur vanlig är den varianten ?
Koppelaxlarnas bladfjäder är på insidan av hjulen (svårt annars för ett koppellok) men den sista axeln (som inte är driven) där är bladfjädern placerad på utsidan.
Är loket byggt för att ha samma sth fram som back ?
Det borde vara så eftersom den vikt som den axeln tar lätt skulle kunna fördeles på de övriga
fyra.
av K Lemming, Tuesday, September 17, 2019, 15:31 (1675 dagar sedan) @ Ola Almquist
Tittar på bilden av VGJ 13 och undrar var kolförrådet på loket är. Någon som kan förklara?
av Ola Almquist, Tuesday, September 17, 2019, 15:39 (1675 dagar sedan) @ K Lemming
Tittar på bilden av VGJ 13 och undrar var kolförrådet på loket är. Någon som kan förklara?
Här.
M.v.h.
Ola
av Thomas K Ohlsson, Tuesday, September 17, 2019, 15:58 (1675 dagar sedan) @ Ola Almquist
Tittar på bilden av VGJ 13 och undrar var kolförrådet på loket är. Någon som kan förklara?
Här.M.v.h.
Ola
Följdfråga:
Hur långt kom loket utan att fylla på mer kol?
/TKO
av Christer Nyqvist, Tuesday, September 17, 2019, 21:29 (1675 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson
Hur långt kom loket utan att fylla på mer kol?
Kolboxen var uppenbarligen tillräckligt stor för behovet. Annas hade man inte lyxat med två bakdörrar från hytten.
Följdfråga. Var användes loket?
av Kjell Aghult, Wednesday, September 18, 2019, 14:31 (1674 dagar sedan) @ Christer Nyqvist
Kolboxen var uppenbarligen tillräckligt stor för behovet. Annas hade man inte lyxat med två bakdörrar från hytten.
Följdfråga. Var användes loket?
Kan det ha varit Mariestad-Moholm? I 1938 års tidtabell kördes M-F tre persontågspar, lördagar (då veckans stora resdag) fem och söndagar fyra. Alla medförde bara 3 klass. Kvällsturen kördes alla dagar med VGJ landsvägsbuss, sannolikt för att spara väg- och platsvaktstjänst.
Omlastning till normalspår förekom alltjämt i Moholm och lasterna skickades sannolikt i persontågen.
av Thomas K Ohlsson, Wednesday, September 18, 2019, 15:09 (1674 dagar sedan) @ Kjell Aghult
Kolboxen var uppenbarligen tillräckligt stor för behovet. Annas hade man inte lyxat med två bakdörrar från hytten.
Följdfråga. Var användes loket?
Kan det ha varit Mariestad-Moholm? I 1938 års tidtabell kördes M-F tre persontågspar, lördagar (då veckans stora resdag) fem och söndagar fyra. Alla medförde bara 3 klass. Kvällsturen kördes alla dagar med VGJ landsvägsbuss, sannolikt för att spara väg- och platsvaktstjänst.
Omlastning till normalspår förekom alltjämt i Moholm och lasterna skickades sannolikt i persontågen.
I 1930 års tidtabell var det fem tågpar söndag-fredag, sex på lördagar - alla blandade tåg. Tidtabellen är lagd så att det räcker med ett lok, vändtiden i Moholm runt 20 minuter. I Mariestad fanns tid att komplettera förråden. Tror vi att ett lok klarade hela dagen utan kolpåfyllnad - det är sammanlagt cirka 180 km, 216 km på lördagar.
funderar
Thomas K Ohlsson
av Karlsson, Wednesday, September 18, 2019, 20:33 (1674 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson
Kolboxen var uppenbarligen tillräckligt stor för behovet. Annas hade man inte lyxat med två bakdörrar från hytten.
Följdfråga. Var användes loket?
Kan det ha varit Mariestad-Moholm? I 1938 års tidtabell kördes M-F tre persontågspar, lördagar (då veckans stora resdag) fem och söndagar fyra. Alla medförde bara 3 klass. Kvällsturen kördes alla dagar med VGJ landsvägsbuss, sannolikt för att spara väg- och platsvaktstjänst.
Omlastning till normalspår förekom alltjämt i Moholm och lasterna skickades sannolikt i persontågen.
I 1930 års tidtabell var det fem tågpar söndag-fredag, sex på lördagar - alla blandade tåg. Tidtabellen är lagd så att det räcker med ett lok, vändtiden i Moholm runt 20 minuter. I Mariestad fanns tid att komplettera förråden. Tror vi att ett lok klarade hela dagen utan kolpåfyllnad - det är sammanlagt cirka 180 km, 216 km på lördagar.funderar
Thomas K Ohlsson
Nu är jag långt ifrån expert på att elda ånglok ekonomiskt och jag vet inte exakt hur stort kolförråd loket hade men spontant säger jag nej på sista frågan. Någorlunda lätta tåg och ganska plan bana borde ge något mindre förbrukning än de 100 kg/mil som jag lärt mig räkna med på liknande lok (och även lyckats ligga under i förbrukning själv på relativt plant spår). Kolförrådet ser ut att vara någonstans runt 500 kg så säg att det gick att elda med halva mängden jag nämnde så borde man varit nere på botten och skrapat långt innan lördagskörningen var slut. M-F borde också krävt minst en påfyllning.
av Stefan Olsson, Thursday, September 19, 2019, 09:37 (1674 dagar sedan) @ Kjell Aghult
Rapporteringen till Väg&Vatten säger 48300 km pt och bara 700 km bt/gt år 1938. 700 km är ju bara ca 20 st godståg för hela året. Persontågskilometrarna motsvarar däremot ca 3,5 pt om dan, vilket isåfall är rimligt.
Som vanligt kan man fundera över vad statistiken visar om man rapporterat godstrafik som persontåg.
av Ola Almquist, Wednesday, September 18, 2019, 21:25 (1674 dagar sedan) @ Christer Nyqvist
Hur långt kom loket utan att fylla på mer kol?
Kolboxen var uppenbarligen tillräckligt stor för behovet. Annas hade man inte lyxat med två bakdörrar från hytten.
Följdfråga. Var användes loket?
Här finns uppgiften att loket mest användes på LSSJ.
M.v.h.
Ola
av Kjell Aghult, Tuesday, September 17, 2019, 07:14 (1676 dagar sedan) @ Granis
....Att bygga om tanklok på detta sätt var inte ovanligt. Detta från tiden innan rälsbussarna, för att spara kostnader i "lokaltåg". Eldaren fick nämligen dubblera som konduktör/ biljettgranskare. ....
Saken krävde formellt undantag från Säo och individuell besiktning av loket av "Väg och Vatten". Av kända undantag att döma tycks det varit vanligare att konduktören "gick fram och hjälpte till". Detta var t o m föreskrivet för utkikshjälp på sina håll, t ex vid klaffbron över Falsterbokanalen på HSFJ. På t ex MSJ, TRJ och FGJ (M-F) fick däremot eldaren visera biljetterna.
De stora resdagarna L,S medföljde konduktör på FGJ.
av Stefan Olsson, Monday, September 16, 2019, 23:26 (1676 dagar sedan) @ bosc
Snarare BÖJ 51. Se även denna och jämför:
https://digitaltmuseum.se/021018092008/boringe-ostratorps-jarnvag-boj-lok-51
av Torger, Tuesday, September 17, 2019, 10:06 (1676 dagar sedan) @ Stefan Olsson
Det är med största sannolikhet BÖJ 51. Systemet med att eldaren samtidigt var konduktör användes på f d BÖJ in på SJ-tiden fram till 1953, då rälsbussdrift infördes. Frågan har tidigare varit uppe i detta forum. Samma ordning förekom på Vellinge - Falsterbo till 1955 under vintertidtabellerna när trafiken var ringa.
Christer Torgersson, Malmö
av Kjell Aghult, Wednesday, September 18, 2019, 17:00 (1674 dagar sedan) @ Torger
Strängt taget fanns här en tredje bemanningsvariant (28 ts linjebok): Lokf + biljettgranskare.
Föraren var även tågbefälhavare och skulle bl a medföra ev tjänstepost och skriva tågrapport (Som än fördes för alla tåg). Arrangemangen var sannolikt "ärvda" från privatbanetiden.
Andremannen kallades inte lokbiträde utan bara "biträde". Lokmässigt behövde han bara kunna stoppa tåget, signalera med visslan och mata in vatten i ångpannan. Var han inte sysselsatt ute i tåget skulle han åka i lokhytten - ej i någon tjänstekupé. På några ställen SKULLE han vara i
hytten för att hjälpa föraren med utkik:
a) Falsterbobanan: Vid ingång till Vellinge och Falsterbo stn samt vid resp. huvudsignal för
klaffbron över kanalen.
b) Östratorpsbanan: Vid ingång till Börringe, Jordberga, Klagstorps och Östratorps stn samt genom kurvorna vid f d Grönalunds hp.
På Falsterbobanan fick kopplade enmanslok förekomma, fastän genomgång mellan loken saknades.
För båda banorna nämns som tillåtna enmanslok:
S 13 nr 1593-94, f d BÖJ 5-6 > 51-52.
S 15 nr 1663-65, f d ÖSJ 9-11 > CHJ 29-31.
Gick de möjligen i pool?
av S-O Johansson, Wednesday, September 18, 2019, 19:08 (1674 dagar sedan) @ Kjell Aghult
Kan det vara så att loken tillhörde samma maskinsektion,ms, Ystad och därför cirkulerade runt mellan dessa banor?
Vilken bana hade ÖSJ enmansbetjäning på. Karpalund-Hästveda?
Om jag minns rätt så fick kopplade enmanslok bara ta tågvikt som för ett lok.
av Kjell Aghult, Thursday, September 19, 2019, 07:16 (1674 dagar sedan) @ S-O Johansson
Kan det vara så att loken tillhörde samma maskinsektion,ms, Ystad och därför cirkulerade runt mellan dessa banor?
Jag misstänker det.
Vilken bana hade ÖSJ enmansbetjäning på. Karpalund-Hästveda?
I ett ex av Nordisk Järnbanetidskrift 1927 (Numret tyvärr onoterat) finns en artikel om enmansloktjänsten på ÖSJ. Den omfattade då 23 % av antalet tågkm. Berörda tåg:
a) Lokaltågen Tollarp-Kristianstad (två vägar)
b) Dito Hörby-Eslöv
c) Vissa tåg Kristianstad-Brösarp
d) Dito Tollarp-Åhus
Dessutom växlingstjänsten i Långebro och Hörby.
Man saknar i sammanhanget Hästvedalinjen och Höör-Hörby (Om jag ej glömt anteckna dem).
Om jag minns rätt så fick kopplade enmanslok bara ta tågvikt som för ett lok.
Står ej i själva Säo-undantaget men kan stå i vagnviktstabellerna (Som jag inte har kopierade).
Godkända för enmanstjänst var 1927 ÖSJ fem minsta lok, nr 4-7 och 22. Av i vart fall vissa av dem medfördes en ombyggd resgodsvagn med 1,5 m3 vattenförråd. Nr 9-11 tycks alltså ha ombyggts först senare.
av Jim Hansson, Wednesday, September 18, 2019, 22:25 (1674 dagar sedan) @ Kjell Aghult
Strängt taget fanns här en tredje bemanningsvariant (28 ts linjebok): Lokf + biljettgranskare.
Föraren var även tågbefälhavare och skulle bl a medföra ev tjänstepost och skriva tågrapport (Som än fördes för alla tåg). Arrangemangen var sannolikt "ärvda" från privatbanetiden.Andremannen kallades inte lokbiträde utan bara "biträde". Lokmässigt behövde han bara kunna stoppa tåget, signalera med visslan och mata in vatten i ångpannan. Var han inte sysselsatt ute i tåget skulle han åka i lokhytten - ej i någon tjänstekupé. På några ställen SKULLE han vara i
hytten för att hjälpa föraren med utkik:a) Falsterbobanan: Vid ingång till Vellinge och Falsterbo stn samt vid resp. huvudsignal för
klaffbron över kanalen.
b) Östratorpsbanan: Vid ingång till Börringe, Jordberga, Klagstorps och Östratorps stn samt genom kurvorna vid f d Grönalunds hp.På Falsterbobanan fick kopplade enmanslok förekomma, fastän genomgång mellan loken saknades.
För båda banorna nämns som tillåtna enmanslok:
S 13 nr 1593-94, f d BÖJ 5-6 > 51-52.
S 15 nr 1663-65, f d ÖSJ 9-11 > CHJ 29-31.
Gick de möjligen i pool?
Min far, som började sin järnvägsbana i Tomelilla 1945-1951, har berättat att han ibland fick åka konduktör mellan Tomelilla och Sankt Olof och att han då fick lära sig att sätta till en injektor på det enbemannade loket.
Jim
av Stefan Skoglund, Tuesday, September 17, 2019, 08:16 (1676 dagar sedan) @ bosc
Hmm, normalspårig ROJ3 men med något större hjul (minst sagt.)
Jo type en 15 cm extra i diameter.
av Håkan Zaar, Wednesday, September 18, 2019, 21:16 (1674 dagar sedan) @ Stefan Skoglund
Sebastian Grave har genomgång. Osäker på när loket fick det.