Som beskriven i SJF 010 (säo) från 1959, ändringstryck 6, 1 mars 1968, är den gul med svarta siffror.

Hur såg förvarning om kommande hastighetssänkning ut på de trekantiga hastighetstavlornas tid?

Vad jag förstår använde man en orienteringstavla med någon form av fyrkantig tavla under, men hur såg den tavlan ut? Var den gul med svart text eller vit med grön text?

Det här blir en genomgång av hur hastighetsnedsättningar har signalerats med tavlor på Statens järnvägar.

Jag använder följande termer:
• [i]Banans största tillåtna hastighet[/i] ([i]banans sth[/i]): Den högsta tillåtna hastigheten för något tåg [i]på en längre sträcka [/i](t.ex. mellan Uppsala och Krylbo). [Obs, förklaringen skiljer sig från den som gäller i dag, sedan 2009: den högsta tillåtna hastigheten för något tåg [i]vid en viss punkt[/i].] Banans sth angavs i tidtabellsboken del A och påverkade också den uppgift om sth för ett visst tåg som angavs i tågets tjänstetidtabell.
• [i]Permanent hastighetsnedsättning[/i]: En permanent bestämd högsta tillåten hastighet (lägre än banans sth), som gällde på en viss delsträcka och som var angiven i tdtboken del A. Exempel: begränsad hastighet i en kurva. Det ansågs ingå i förarens linjekännedom att känna till belägenhet och nivå för permanenta hastighetsnedsättningar.
• [i]Tillfällig hastighetsnedsättning[/i]: En bestämd högsta tillåten hastighet (lägre än banans sth eller än en eventuell permanent hastighetsnedsättning), som gällde på en viss delsträcka och som inte var angiven i tdtboken del A utan som delgavs föraren med en säkerhetsorder. Exempel: begränsad hastighet p.g.a. ett arbete i spåret.

Exemplen nedan är enkla, och de omfattar bara situationen där banans sth sänks genom en (permanent eller tillfällig) hastighetsnedsättning från en börjanpunkt, varefter tillåten hastighet återgår till banans sth vid en slutpunkt för hastighetsnedsättningen. Jag använder följande förkortningar:
• [i]F[/i]. Försignalering/förvarning för hastighetsnedsättningens börjanpunkt, före denna.
• [i]B[/i]. Signalering vid hastighetsnedsättningens börjanpunkt.
• [i]S[/i]. Signalering vid hastighetsnedsättningen slutpunkt.

[b]Fram till 1923[/b]:
[i]Permanent hastighetsnedsättning[/i]: Var inte signalerad, utan framgick bara av uppgift i tidtabellsboken del A.

[i]Tillfällig hastighetsnedsättning[/i]:
F: En ’grön signaltavla’ och signallykta med grönt sken minst 300 m före ”det farliga stället”. ’Grön signaltavla’ var rektangulär och ställd på den långa sidan.
B: Ingen signalering.
S: Ingen signalering.

[b]Från 1923 till 1924[/b]:
1923 infördes ’hastighetstavla’ i trafikreglerna (Sio). Tavlan beskrevs inte där, men vi kan möjligen gissa att den hade det utseende som sedan beskrevs från 1934 (se nedan). ’Grön signaltavla’ bytte benämning till ’grön bansignatavla’ och fick en vit kantrand. Den tillhörande gröna signallyktan för nattsignal fick benämningen ’grön bansignallykta’.

[i]Permanent hastighetsnedsättning[/i]:
F: Ingen försignalering.
B: En hastighetstavla.
S: Troligen baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning. Trafikreglerna (Sio) innehöll inga tydliga regler.

[i]Tillfällig hastighetsnedsättning[/i]:
F: En grön bansignaltavla och grön bansignallykta minst 600 m före ”det farliga stället”.
B: Ingen signalering.
S: Ingen signalering.

[b]Från 1924 till 1934[/b]:
1924 angavs i trafikreglerna (Säo) att hastighetstavlan var försedd med hastighetsuppgift och längduppgift.

[i]Permanent hastighetsnedsättning[/i]:
F: Ingen försignalering.
B: En hastighetstavla med hastighetsuppgift och längduppgift.
S: Troligen baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning.

[i]Tillfällig hastighetsnedsättning[/i]:
F: En grön bansignaltavla och grön bansignallykta minst 350 m före ”det farliga stället”.
B: Ingen signalering.
S: Ingen signalering.

[b]Från 1934 till 1941[/b]:
1934 visades hastighetstavlan med figur i trafikreglerna (Säo): En vit triangel med grön kantrad, ställd på basen och med avrundade hörn. På framsidan angavs i grönt texten km/tim (liten text), den tillåtna hastighetens siffervärde (större siffror) och den aktuella sträckans längd i meter (mindre siffror). Baksidan var ”blank”, d.v.s. endast vit med grön kantrand.

[i]Permanent hastighetsnedsättning[/i] och [i]tillfällig hastighetsnedsättning[/i]: Samma som 1924–1934.

(fortsättes i nytt inlägg)

(forts.)

Från 1941 till 1947:
1941 infördes ett ’orienteringsmärke’ för hastighetsnedsättning (variant c). Det bestod av två skyltar: den övre en gul triangel ställd på basen och med öppet mittparti och med reflexprismor placerade i de tre hörnen, samt den undre med utseende som en grön bansignaltavla i litet format. [Orienteringsmärket infördes redan 1934 men användes först inte före hastighetsnedsättningar. 1941 delades det upp i ”variant a” för driftplatser (nu: trafikplatser) utan huvudsignal, ”variant b” för huvudsignal utan försignal och ”variant c” för hastighetsnedsättningar.]

Permanent hastighetsnedsättning:
a) På bandel där sth översteg 90 km/h, för en nedsättning som var större än 40 km/h (t.ex. från 100 till 50 km/h):
F: Ett orienteringsmärke för hastighetsnedsättning 800 m före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med hastighetsuppgift och längduppgift.
S: Den blanka baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning.

b) På bandel där sth var högst 90 km/h, för en nedsättning som var större än 40 km/h (t.ex. från 90 till 40 km/h):
F: Ett orienteringsmärke för hastighetsnedsättning 400 m före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med hastighetsuppgift och längduppgift.
S: Den blanka baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning.

c) På bandel där sth var högst 90 km/h, för en nedsättning som var högst 40 km/h (t.ex. från 90 till 50 km/h):
F: Ingen försignalering.
B: En hastighetstavla med hastighetsuppgift och längduppgift.
S: Den blanka baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning.

Tillfällig hastighetsnedsättning:
d) På bandel där sth översteg 90 km/h, för en nedsättning som var större än 40 km/h (t.ex. från 100 till 50 km/h):
F: Ett orienteringsmärke för hastighetsnedsättning 800 m före ”det farliga stället”, och en grön bansignaltavla och grön bansignallykta 400 m före ”det farliga stället”.
B: Ingen signalering.
S: Ingen signalering.

e) Andra fall än d) (t.ex. från 100 till 70 km/h eller från 90 till 50 km/h):
F: En grön bansignaltavla och grön bansignallykta 400 m före ”det farliga stället”.
B: Ingen signalering.
S: Ingen signalering.

Från 1947 till 1959:
1947 förenklades hastighetstavlan: Texten ”km/tim” och uppgiften om sträckans längd slopades, och det blev nu endast den blanka baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning som angav att banans sth åter gällde. 1947 började man använda hastighetstavlor också för tillfälliga hastighetsnedsättningar.

Permanent hastighetsnedsättning:
a) För en nedsättning som var större än 40 km/h (t.ex. från 100 till 50 km/h eller från 90 till 40 km/h):
F: Ett orienteringsmärke för hastighetsnedsättning 900 m före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med hastighetsuppgift.
S: Den blanka baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning.

b) För en nedsättning som var högst 40 km/h (t.ex. från 90 till 50 km/h), samt på smalspår, oavsett nedsättningens storlek:
F: Ingen försignalering.
B: En hastighetstavla med hastighetsuppgift.
S: Den blanka baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning.

Tillfällig hastighetsnedsättning:
F: En grön bansignaltavla och grön bansignallykta 900 m (på smalspår: 700 m) före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med hastighetsuppgift.
S: Den blanka baksidan av hastighetstavlan för motsatt riktning.

En tillfällig hastighetsnedsättning som hade varat mer än en månad och fanns på en bansträcka där veckoorder tillämpades, den signalerades som en permanent hastighetsnedsättning.

(fortsättes i nytt inlägg)

(forts.)

Från 1959 till 1968:
1959 ändrades orienteringstavla för hastighetsnedsättning: Den nedre skylten ändrades till gul, kvadratisk och med svarta siffror för hastighetsvärdet på den följande hastighetstavlan. Hastighetstavlan kallades ’begynnelsetavla’ för sidan med siffor, och ’sluttavla’ för den blanka sidan. Från 1959 gjordes orienteringstavlorna helt reflekterande, och de reflexprismor som tidigare hade använts användes inte mer på nyuppsatta tavlor.

Permanent hastighetsnedsättning:
a) På bansträcka där sth var 120 km/h eller högre:
F: Ett orienteringsmärke för hastighetsnedsättning (ny variant c) 900 m före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla, begynnelsetavla.
S: En hastighetstavla, sluttavla.

b) På bansträcka där sth var lägre än 120 km/h, för en nedsättning där hastigheten var nedsatt med mer än 40 km/h under banans sth: Samma som a).

c) På bansträcka där sth var lägre än 120 km/h, för en nedsättning där hastigheten var nedsatt med högst 40 km/h under banans sth:
F: Ingen försignalering.
B: En hastighetstavla, begynnelsetavla.
S: En hastighetstavla, sluttavla.

Tillfällig hastighetsnedsättning:
d) På bansträcka där banans sth var 120 km/h eller högre: Samma som a).

e) På bansträcka där banans sth var lägre än 120 km/h, för en nedsättning där hastigheten var nedsatt med mer än 40 km/h under banans sth: Samma som a).

e) På bansträcka där banans sth var lägre än 120 km/h, för en nedsättning där hastigheten var nedsatt med högst 40 km/h under banans sth: Samma som a), men orienteringsmärket togs ned efter fyra veckor.

1959 infördes också en ’tavla utan signalbetydelse’, en hastighetstavla försedd med ett svart kryss på den vita ytan, för att markera att tavlan bara gällde i motsatt riktning.

Från början av 1960-talet gjordes nya hastighetstavlor med spetsigare hörn på triangeln. Figurerna i trafikreglerna (säo) ändrades dock inte. Även orienteringstavlornas triangel ändrades: de försågs med svart mittparti i stället för urtaget mittparti. I säo ändrades dock figurerna först 1973.

Från 1968 till 1973:
1968 infördes helt lika signalering för permanent och tillfällig hastighetsnedsättning.

a) På bansträcka där banans sth var över 80 km/h:
F: Ett orienteringsmärke för hastighetsnedsättning 900 m före börjanpunkten.
B: En begynnelsetavla.
S: En sluttavla.

b) På bansträcka där banans sth var högst 80 km/h, för en nedsättning där hastigheten var nedsatt med mer än 40 km/h under banans sth: Samma som a).

c) På bansträcka där banans sth var högst 80 km/h, för en nedsättning där hastigheten var nedsatt med högst 40 km/h under banans sth:
F: Ingen försignalering.
B: En begynnelsetavla.
S: En sluttavla.

 
Från 1973 till 1979:
1973 ersattes de triangelformiga vita hastighetstavlorna med gröna siffror och blank baksida av de nuvarande runda gula hastighetstavlorna med svarta siffror och vars baksida inte har någon signalbetydelse. Signaleringen blev nu oberoende av banans sth och oberoende av hur kraftig nedsättningen var.

F: En orienteringstavla för hastighetsnedsättning 900 m före börjanpunkten. Om bromsavståndet var tillräckligt kunde undantagsvis kortare avstånd än 900 m förekomma; det kortare avståndet angavs på en tilläggstavla.
B: En hastighetstavla.
S: En hastighetstavla.

Från 1979 till 1985:
1979 utökades försignaleringsavståndet till 1000 m. Ändringen föranleddes av ATC-systemets införande.

F: En orienteringstavla för hastighetsnedsättning 1000 m före börjanpunkten. Om bromsavståndet var tillräckligt kunde undantagsvis kortare avstånd än 1000 m förekomma; det kortare avståndet angavs på en tilläggstavla.
B: En hastighetstavla.
S: En hastighetstavla.

Från 1985 till 1990:
1985 infördes höjdes den högsta hastigheten från 130 till 160 km/h, vilket krävde längre försignaleringsavstånd.

a) Om hastigheten skulle sänkas från en nivå över 130 km/h med mer än 60 km/h:
F: En orienteringstavla för hastighetsnedsättning 1600 m före börjanpunkten, med tilläggstavla som angav avståndet till hastighetstavlan. Ytterligare en orienteringstavla för hastighetsnedsättning 1000 m före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla
S: En hastighetstavla.

b) Andra fall än a): Samma som gällde 1979–1985.

(fortsättes i nytt inlägg)

(forts.)

[b]Från 1990[/b]:
1990 infördes de nuvarande reglerna för signalering. ATC-förbesked skulle nu lämnas till tåg på ett betydligt större avstånd än tidigare, ofta på ett större avstånd än de 1000 m som orienteringstavlan ditintills hade varit placerad före börjanpunkten, vilket ledde till förändringar i signaleringen vid hastighetsnedsättningar. Den nya tillämpningen, som infördes successivt, innebar att det s.k. ATC-förbeskedavståndet varierade med hastighet och lutning på sträckan. Syftet var att ATC-förbeskedet skulle ges i god tid innan det krävdes att föraren inledde bromsningen.

1990 fick orienteringstavlan för hastighetsnedsättning en ny benämning: ’orienteringstavla för lägre hastighet’. Ett antal nya tavlor infördes:
• 'Förvarningstavla'. En gul kvadrat, ställd på spetsen, med en svart pilspets riktad nedåt. Den placeras vid ATC-baliser som lämnar ATC-information om lägre tillåten hastighet från den följande hastighetstavlan. Mellan förvarningstavlan och hastighetstavlan finns en orienteringstavla för lägre hastighet. Förvarningstavla finns inte om ATC-förbeskedsavståndet är högst 1200 m.
• 'Orienteringstavla för lägre hastighet med pilspets nedåt'. En orienteringstavla vars nedre skylt består av en liten kvadrat, ställd på spetsen, med en svart pilspets riktad nedåt. Används i stället för vanlig orienteringstavla för lägre hastighet om tillåten hastighet från den följande hastighetstavlan är 160 km/h eller högre.
• 'Hastighetstavla med pilspets uppåt' och 'hastighetstavla med pilspets nedåt'. Används om den tillåtna hastigheten är 160 km/h eller högre och tillåten hastighet höjs resp. sänks. Den tillåtna hastigheten framgår bara av s.k. ATC-besked i hyttsignaleringen

a) [i]Om ATC-förbeskedsavståndet är längre än 1200 m och hastigheten ska sänkas till nivån 160 km/h eller högre[/i]:
F: En förvarningstavla på förbeskedsavstånd före börjanpunkten, följd av en orienteringstavla för lägre hastighet med pilspets, 1000 m före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med pilspets nedåt.
S: En hastighetstavla med pilspets uppåt.

b) [i]Om ATC-förbeskedsavståndet är högst 1200 m och hastigheten ska sänkas till nivån 160 km/h eller högre[/i]:
F: En orienteringstavla för lägre hastighet med pilspets, på 1000–1200 m avstånd före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med pilspets nedåt.
S: En hastighetstavla med pilspets uppåt.

c) [i]Om ATC-förbeskedsavståndet är längre än 1200 m och hastigheten ska sänkas till en nivå lägre än 160 km/h[/i]:
F: En förvarningstavla på förbeskedsavstånd före börjanpunkten, följd av en orienteringstavla för lägre hastighet, 1000 m före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med siffror.
S: En hastighetstavla.

d) [i]Om ATC-förbeskedsavståndet är längre än 1000 m men högst 1200 m och hastigheten ska sänkas till en nivå lägre än 160 km/h[/i]:
F: En orienteringstavla för lägre hastighet med en tilläggsskylt ’avstånd’, på 1050–1200 m avstånd före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med siffror.
S: En hastighetstavla.

e) [i]Om ATC-förbeskedsavståndet är högst 1000 m och hastigheten ska sänkas till en nivå lägre än 160 km/h[/i]:
F: En orienteringstavla för lägre hastighet 1000 m före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med siffror.
S: En hastighetstavla.

f) Om det finns [i]särskilda behov av att placera orienteringstavlan på kortare avstånd än 1000 m[/i] kan detta ske, dock inte på kortare avstånd än förbeskedsavståndet. Följande signalering tillämpas då:
F: En orienteringstavla för lägre hastighet med tilläggsskylt ’avstånd’, på minst förbeskedsavstånd före börjanpunkten.
B: En hastighetstavla med siffror.
S: En hastighetstavla.

g) [i]Om den största tillåtna hastigheten före börjanpunkten är högst 40 km/h[/i] tillämpas följande signalering:
F: Ingen försignalering.
B: En hastighetstavla med siffror.
S: En hastighetstavla med siffror.

/up