Det är skönt att se att inte ens på Facebook, när man väljer ut kommentatorer som inte har någon som helst erfarenhet inom ämnesområdet, blir det något större stöd för att en enskild privatsamling som Rubens skall få ta över ett helt lands vägbaserade ånghistoria!

Under åren har det varit åtskilliga argumentationer för att begränsa antalet museijärnvägsföreningar till en, men idag finns det nog ingen inom museijärnvägssfären som tycker att det hade varit speciellt bra om ÖSlJ hade varit landets absolut enda museijärnvägsförening.

Monopol är i det långa loppet aldrig en bra väg framåt. Tack och lov har vi ingen begränsning för privata ångbåtsägare, och vi har ett stort antal museijärnvägar, men det som verkligen hade behövts i "landet Bosse bildoktor" var ett stort antal ägare av ångdrivna landsvägsfordon!

Då hade vi kunnat ha en lokal marknad för dom tjänster som museijärnvägsföreningar och ångbåtsägare nu är tvungna att köpa upp från utlandet.

Det där med att det varit åtskilliga argumentationer under åren att begränsa museijärnvägsföreningarna till en. Det är väll en väldig överdrift i vart fall de senaste 35 åren har ju inte det varit uppe.
Det var väll mer i slutet på 1950-talet och början på 1960-talet när SJK drog igång ÖSlJ och inte va speciellt intresserade av att stötta andra projekt och de tyckte att det räckte gott med den banan.

J.O. Andersson du skriver, -enskild privatsamling som Rubens skall få ta över [b]ett helt lands vägbaserade ånghistoria![/b]

Förklara vad du menar med detta? Vet du överhuvudtaget vad som finns eller hur många Rubens har. Varför de finns där osv. [i]Du är ju rent oförskämd[/i]

Det finns idag ca 260 ånglokomobiler i landet inkl ångsprutorna.
Huvuddelen är transportabla dvs att bogseras. 14 st är importerade av dem.
Självgående är ca 19 st idag, varav [b]endast 6 st är kvar[/b] av vad som en gång var verksamt i landet. [b]Resterande är import i senare tid.[/b]
Det finns så vitt vi känner till 4 ångvältar därtill varav [b]en är importerad[/b].

Om far inte köpt dom som han gjorde på 1960-82, hade [b]ca 40 st varit skrotade[/b] av dem. (jag kan redogöra för var och en av dem om du vill) De kan vi väl ändå kunna ha med gott samvete. Det ger att 67 av de idag befintliga inte hade funnits om vi hade gjort som andra bara låtit dom vara. Kvar blir ca 190 st från det svenska inhemska kulturarvet.

Nu tycker jag du ska tala om för oss hur många av de 190 lokomobilerna som du möjligen kan göra anspråk på att ha en åsikt om. Så hur många menar du att vi får ha efter ditt huvud. Så hur många har vi av dessa 190 menar du? Hur många vill du ha av de vi har eller de övriga? då finns nämligen fortfarande att köpa emellanåt.

Då hade vi kunnat ha en lokal marknad för dom tjänster som museijärnvägsföreningar och ångbåtsägare nu är tvungna att köpa upp från utlandet.

Med tanke på vilka bekymmer de brittiska föreningarna och företagen har med återväxt och att behålla sin personal för att kunna klara av de externa arbeten som man redan har antagit så....

Stora bekymmret för ångbåtsägarna är idag bemanning i maskin och på däck - får båtägaren inte fatt i någon kapten/styrman som är beredd att utan att ha näven direkt på maskinreglaget utan istället vara beroende av en annan människa nere i maskin då kommer inte båten iväg från kaj med några som helst passagerare ombord !

Det är skulle jag säga i dag ont om kaptener/styrmän bland de yngre som eftersom de har ansvaret vid felmanöver vågar vara beroende av indirekt kontroll av maskinen.