ställverk 75 (Järnväg allmänt)

av Mattias J, Monday, October 28, 2019, 18:34 (1638 dagar sedan)

Kom den första generationens UAC1610 dator att användas i ställverk 75? Den andra generationen(UAC1610/p) kom någon gång runt 1975 och skulle kanske hunnit med att bli den första för denna ställverkstyp? På slutet så kom väl även apn586 att användas för ställverk 75 i Göteborg. Utdelarna var reläbaserade och kommunikationen med dessa skede seriellt (4800bps).Hade man någon form av cpu i utdelarna för detta?

ställverk 75

av mamma Ulla, Monday, October 28, 2019, 19:42 (1638 dagar sedan) @ Mattias J

Kom den första generationens UAC1610 dator att användas i ställverk 75? Den andra generationen(UAC1610/p) kom någon gång runt 1975 och skulle kanske hunnit med att bli den första för denna ställverkstyp? På slutet så kom väl även apn586 att användas för ställverk 75 i Göteborg. Utdelarna var reläbaserade och kommunikationen med dessa skede seriellt (4800bps).Hade man någon form av cpu i utdelarna för detta?

Passar på frågeställningarna om dom där ökendatorerna. Men 75'ans reläutdelar var rätt enkla och smart gjorda. Ett relä för varje bit i ordertelegrammet (typ olika körbesked i en signal). Innan en order skulle genomföras så krävdes att alla reläer var ifrån först. Ett backrelä kontrollerade alla i back innan man accepterade någon order.

Reläsatser med JRF-reläer. Funkade för det mesta, men inte alltid.

ställverk 75

av Harald, Monday, October 28, 2019, 22:56 (1638 dagar sedan) @ mamma Ulla

Det kan tilläggas att kommunikationen gick via en koncentrator, som om jag minns rätt kunde hantera åtta utdelar.

ställverk 75 [JZS 750]

av Anders Järvenpää, Saturday, November 02, 2019, 11:46 (1634 dagar sedan) @ mamma Ulla

I ställverkssystem JZS 750 var både order och kontrollord (indikeringar) kodade med checkbitar på sådant vis att för att överföra 12 order (order 0 med alla bitar 0 tillkommer) krävdes 8 bitar indelade i 4 huvudbitar och 4 checkbitar. Koden var av hammingtyp (8,4) och varje order förutom order 0 bestod av 4 ettor och 4 nollor.

I utdelsreläsatserna som var av BCH-utförande avkodades ordern med JRF-reläer (AKn) och med ett kontaktträd som var så utfört att ordern inte kom fram till orderreläerna (Bn) om ett bitfel förelåg. Dessutom kontrollerades bl.a. frånslaget av både AK- och B-reläer samt att orderströmbanan fram till B-reläet var hel (telefonreläet Å). I fall frånslagskontrollen indikerade otillbörligt tillslaget relä (exempelvis en falsk kontinuerligt ettställd orderbit) föll ett kondensatorfördröjt viloströmsrelä (RH) som dels inkopplade det mest restriktiva signalbeskedet och dels förhindrade mottagning av vidare order samt inkopplade kontrollord noll (=fel) och larm. RH-relät kunde slås till och blockeringstillståndet hävas med ett särskilt ordermottagningsrelä (H).

I växelutdelsreläsatserna var dessutom extra säkerhet mot otillbörlig växelomläggning införd genom att en omläggningsorder omedelbart måste föregås av en upplåsningsorder och efterföljas av order 0 för att lägga om eller lokalfrige växeln eller återta lokalfrigivningen.

För mer information se beteendebeskrivning av utdelarna till JZS 750 (MI/B 1551-214) samt exempelvis kretsschema MI/B 1911-BCH 161 263 till reläsats HFSA för huvudsignal med försignal.

Kretslösningen och funktionen är väl genomtänkt och representerar den tidens möjligheter på ett utmärkt sätt. Förhoppningsvis har någon tagit vara på en hög utdelsreläsatser och stativmekanik för att exempelvis kunna styra signaler och växlar i en trädgårdsjärnväg med en ordinarie Linux-server på ett finurligt sätt.

Förhoppningsvis har någon tagit vara på källkoden och tillhörande beskrivningar (jag vet var en uppsättning pärmar finns bevarade, men är någon verkligen intresserad av dem?). Det vore intressant att veta mer om hur konstruktionen fungerade mjukvarumässigt och vad en jämförelse med dagens datorställverk skulle visa.

Vi bör hålla i minnet att JZS 750 är världens första processorstyrda signalställverk. Konstruktionen och de kunniga människorna bakom den förtjänar att bli ihågkomna.

ställverk 75 [JZS 750]

av Anders_W, Saturday, November 02, 2019, 19:37 (1633 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Enligt en av rävarna på Bombardier designades 75:an av ett dussin ingenjörer - måhända var det därför lösningarna var så avskalade och eleganta.

När det var dags för 85:an hade gruppen växt till ett hundratal, och för 95:an ville vederbörande inte gissa hur många som var inblandade.

ställverk 75

av 53 Wadsten, Friday, November 01, 2019, 11:17 (1635 dagar sedan) @ Harald

En undran i samband detta inlägg, vilken ställverkstyp satt på tågex Cst före tårtans tid, kan det varit modell 65.

ställverk 75

av Harald, Friday, November 01, 2019, 13:54 (1635 dagar sedan) @ 53 Wadsten

En undran i samband detta inlägg, vilken ställverkstyp satt på tågex Cst före tårtans tid, kan det varit modell 65.

Den nuvarande ställverket är ett friförbundet reläställverk av en typ som brukar kallas modell Cst. Det sattes i drift 1964-65, alltså vid samma tid som man började installera det geografiska reläställverket modell 65 på andra större driftplatser. Föregångaren i Stockholm var ett elektriskt ställarställverk med elektriskt register.

Sånt här kan man ta reda på i Per Forsströms ställverksregister.

ställverk 75

av Sven A, Saturday, November 02, 2019, 08:57 (1634 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Ställverket byttes inte ut, när trafikledningsfunktionen flyttades till nuvarande hus, det som du kallar tårtan.
Den gamla manöverpanelen, dock i något ombyggt skick, fanns kvar på den ursprungliga platsen, ty i "tårtan" sker all manövering av ställverken via "fjärr", även om avståndet till ställverket på Cst bara var några hundra meter.
Om fjärrfunktion blev trasig, måste ställverket kunna manöveras lokalt nämligen.

Cst-ställverket vid Cst

av Gunnar Ekeving, Saturday, November 02, 2019, 10:44 (1634 dagar sedan) @ Sven A

Den gamla manöverpanelen, dock i något ombyggt skick, fanns kvar på den ursprungliga platsen, ty i "tårtan" sker all manövering av ställverken via "fjärr", även om avståndet till ställverket på Cst bara var några hundra meter.

Jag minns från ett studiebesök på nya trafikledningscentralen ett tag efter att de börjat fjärrmanövrera bl a Cst att man klagade på att både manövrer och indikeringar tog väldigt mycket längre tid än när man satt lokalt på gamla manöverplatsen i centralstationshuset.

Om fjärrfunktion blev trasig, måste ställverket kunna manöveras lokalt nämligen.

Gamla manöverplatsen 2013, bilder tagna av Per Forsström

Ombyggnad till PC-baserad lokalmanövrering

av Anders_W, Saturday, November 02, 2019, 19:35 (1633 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Vi får se hur länge panelerna på Cst blir kvar; man håller på att gå över till PC-baserade lokalmanöversystem för Cst-ställverken och i samband därmed rivs panelerna och de reläbaserade manöversystemen.

Bland de ställverk som PC-fierats på sistone märks Solna.

F.ö. görs motsvarande ombyggnader även på ställverk 65. Många av de stora 65:orna har fått PC-styrning, men även mindre anläggningar som Upplands Väsby.

Ombyggnad till PC-baserad lokalmanövrering

av daniel, Saturday, November 02, 2019, 21:00 (1633 dagar sedan) @ Anders_W

Vi får se hur länge panelerna på Cst blir kvar; man håller på att gå över till PC-baserade lokalmanöversystem för Cst-ställverken och i samband därmed rivs panelerna och de reläbaserade manöversystemen.

Bland de ställverk som PC-fierats på sistone märks Solna.

Centralen fick Man900PC ett par år före Solna, den enda Cst-anläggning som är kvar med spårplan är Sundbyberg.

Fö. tags det 11:e Cst ställverket i drift
i dagarna. Det är också det första som inte byggs för SJ/BV/Trv. Det styr Stockholms hamns del av Norviks hamn.

Ombyggnad till PC-baserad lokalmanövrering

av Anders_W, Sunday, November 03, 2019, 09:58 (1633 dagar sedan) @ daniel

Där ser man!

Kommer Norvik-ställverket även att sköta den nuvarande linjeplatsen där Norvik-spåret ansluter till Nynäsbanan? Eller sträcker man ut Nynäshamns 85:a en till signalsträcka?

Ombyggnad till PC-baserad lokalmanövrering

av daniel, Sunday, November 03, 2019, 10:13 (1633 dagar sedan) @ Anders_W

Där ser man!

Kommer Norvik-ställverket även att sköta den nuvarande linjeplatsen där Norvik-spåret ansluter till Nynäsbanan? Eller sträcker man ut Nynäshamns 85:a en till signalsträcka?

Man har bytt 85:an i Nynäs till en 95:a som styr Trafikvekets del av Norvik. Stockholms hamns Cst-ställverk, som endast innehåller växlingsvägar, styr Stockholms hamns del. Jag förmodar att gränsen går i slutet av överlämningsbangården.