När blev lastplats linjeplats (Järnväg allmänt)

av Anders_W @, lördag, november 02, 2019, 20:20 (15 dagar sedan)

Ja, som rubriken anger: när skedde ändringen i terminologin?

När lastplats blev linjeplats

av Ulf Pålsson @, Stockholm, lördag, november 02, 2019, 23:23 (15 dagar sedan) @ Anders_W

Ja, som rubriken anger: när skedde ändringen i terminologin?

Det var 1994 som lastplats på statens spåranläggningar blev linjeplats, och 1996 skedde motsvarande förändring på Roslagsbanan. Vid Saltsjöbanan slopades 1998 termen 'lastplats' utan ersättning, och vid museijärnvägar används den fortfarande.

En linjeplats inom giltighetsområdet för SJ/BV säo, JTF och TTJ omfattade och omfattar -- utöver det som en lastplats gjorde -- även en plats med rörlig bro på linjen.
/up

När lastplats blev linjeplats

av Anders_W @, söndag, november 03, 2019, 08:37 (14 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Tack för det utförliga svaret.

Var det vid denna tid som man bröt ut linjeboken ut tjänstetidtabellen?

När lastplats blev linjeplats

av Lennart Carlsson @, Malmö, söndag, november 03, 2019, 09:01 (14 dagar sedan) @ Anders_W

Tack för det utförliga svaret.

Var det vid denna tid som man bröt ut linjeboken ut tjänstetidtabellen?

Nej, det var långt tidigare. När jag började som förare 1982 var uppdelningen i tidtabellsbok och linjebok redan genomförd. Dåtidens äldre lokförare benämnde emellertid linjeboken för "del A". Gamla begrepp lever länge. :-)

Tidtabellsboken och linjeboken

av Ulf Pålsson @, Stockholm, söndag, november 03, 2019, 18:45 (14 dagar sedan) @ Lennart Carlsson

Var det vid denna tid [1994] som man bröt ut linjeboken ut tjänstetidtabellen?


Nej, det var långt tidigare. När jag började som förare 1982 var uppdelningen i tidtabellsbok och linjebok redan genomförd. Dåtidens äldre lokförare benämnde emellertid linjeboken för "del A". Gamla begrepp lever länge. :-)

Termen ’tidtabellsbok’ började användas i trafikreglerna vid SJ (Säo) 1923. Dock torde väl tjänstetidtabeller för ordinarie tåg på en viss sträcka ha förts samman i bokform sedan järnvägens första tid.

Tidtabellsboken kom tidigt att innehålla inte bara tjänstetidtabeller utan även allmänna bestämmelser av olika slag. Från 1920-talet delades tidtabellsboken ofta upp i tidtabellsboken del I för de allmänna bestämmelserna och tidtabellsboken del II för tjänstetidtabellerna.

1941 ändrades benämningarna ’tidtabellsboken del I’ och ’tidtabellsboken del II’ till tidtabellsboken del A resp. tidtabellsboken del B.

I trafikreglerna (Säo) användes från 1947 i allmänhet endast förkortningen tdtboken.

1979 ändrades vid SJ ’tidtabellsboken del A’ till linjeboken, och del B kom då att kallas endast tidtabellsboken.

2001 upphörde man att trycka tidtabellsboken vid BV, i och med att distribution av tjänstetidtabellerna då fullständigt skedde genom skrivarutskrifter från ett datasystem, ”Körordersystemet”. Inom JTF:s giltighetsområde slopades benämningen ’tidtabellsbok’ i trafikreglerna helt 2009.

När lastplats blev linjeplats

av Överkörmästaren, söndag, november 03, 2019, 11:02 (14 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Det var 1994 som lastplats på statens spåranläggningar blev linjeplats, och 1996 skedde motsvarande förändring på Roslagsbanan.

Numera (åtminstone sedan 2008) är begreppet borttaget även där. Det fanns så vitt jag vet aldrig någon linjeplats enligt den kortvariga definitionen.

Det fanns även ett på sätt och vis parallellt begrepp ”arbetsväxel” som var avsett för tillfälliga växlar i tågspår utan förregling i signalsystemet. Jag vet inte om det heller nånsin tillämpades. Numera regleras den här typen av tillfälliga arrangemang vanligtvis i säkerhetsmeddelanden med behövliga definitioner ad hoc.

När lastplats blev linjeplats

av Jim Hansson @, Malmö, söndag, november 03, 2019, 18:47 (14 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Ja, som rubriken anger: när skedde ändringen i terminologin?


Det var 1994 som lastplats på statens spåranläggningar blev linjeplats, och 1996 skedde motsvarande förändring på Roslagsbanan. Vid Saltsjöbanan slopades 1998 termen 'lastplats' utan ersättning, och vid museijärnvägar används den fortfarande.

En linjeplats inom giltighetsområdet för SJ/BV säo, JTF och TTJ omfattade och omfattar -- utöver det som en lastplats gjorde -- även en plats med rörlig bro på linjen.
/up

Vad var anledningen till att man ändrade namn till linjeplats? Jag har alltid tyckt att det var ett olämpligt namn. Språkligt är ju en linjeplats en plats på linjen, och så långt är allt väl. Men även en hållplats är ju en plats på linjen och sålunda, rent språkligt, en linjeplats (om än inte säo-mässigt).

Jim

När lastplats blev linjeplats

av Överkörmästaren, söndag, november 03, 2019, 18:50 (14 dagar sedan) @ Jim Hansson

Ja, som rubriken anger: när skedde ändringen i terminologin?


Det var 1994 som lastplats på statens spåranläggningar blev linjeplats, och 1996 skedde motsvarande förändring på Roslagsbanan. Vid Saltsjöbanan slopades 1998 termen 'lastplats' utan ersättning, och vid museijärnvägar används den fortfarande.

En linjeplats inom giltighetsområdet för SJ/BV säo, JTF och TTJ omfattade och omfattar -- utöver det som en lastplats gjorde -- även en plats med rörlig bro på linjen.
/up


Vad var anledningen till att man ändrade namn till linjeplats? Jag har alltid tyckt att det var ett olämpligt namn. Språkligt är ju en linjeplats en plats på linjen, och så långt är allt väl. Men även en hållplats är ju en plats på linjen och sålunda, rent språkligt, en linjeplats (om än inte säo-mässigt).

Jim

Tillåt mig att gissa lite: "Lastplats" ansågs förlegat och det fanns en poäng med att slå ihop begreppen (lastplats och rörlig bro). "Linjeplats" var en lättillgänglig och modern ersättning som dessutom hade den fördelen att samma förkortning kunde behållas i linjeböckerna.

När lastplats blev linjeplats m.m.

av Ulf Pålsson @, Stockholm, söndag, november 03, 2019, 23:25 (14 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Vad var anledningen till att man ändrade namn till linjeplats? Jag har alltid tyckt att det var ett olämpligt namn. Språkligt är ju en linjeplats en plats på linjen, och så långt är allt väl. Men även en hållplats är ju en plats på linjen och sålunda, rent språkligt, en linjeplats (om än inte säo-mässigt).


Tillåt mig att gissa lite: "Lastplats" ansågs förlegat och det fanns en poäng med att slå ihop begreppen (lastplats och rörlig bro). "Linjeplats" var en lättillgänglig och modern ersättning som dessutom hade den fördelen att samma förkortning kunde behållas i linjeböckerna.

Den gissningen ligger väl nära sanningen, så vitt jag minns. Det var ju inte "last(ning)" som var det viktiga, utan vad som behövdes var en term för "växel-eller-rörlig-bro-på-linjen-plats", eller en "på-linjen-där-saker-i-spåret-kan-behöva-kontrolleras-plats". Då föreföll 'linjeplats' vara tillräckligt okej, även om det är så att också hållplatser ligger på linjen.

Vän av ordning kan ju också fundera över vad det kan vara för språklig skillnad mellan en hållplats och ett hållställe. Förutom den grammatiska skillnaden med olika genus (utrum/en-ord resp. neutrum/ett-ord) är det väl ingen språklig skillnad alls. Det behövdes helt enkelt en terminologi som gjorde det möjligt att skilja mellan å ena sidan hållplatsen, alltså en "stanna-på-linjen-utan-växlar-plats", och å andra sidan ett hållställe, en "stanna-vid-ställe-med-eget-namn-på-driftplats-eller-driftplatsdel-plats". Eftersom 'hållplats' redan fanns i överväldigande majoritet med en betydelse som inte behövde ändras, föll det sig enklast att hitta på en ny term och ny termförklaring för det andra, hållstället. Fast jag minns att det var en person vid en lärarfortbildning som hävdade att 'hållställe', det var något man hade i mellangärdet och inget annat; hen hade dock inte någon annan lösning på problemet.
/up

När lastplats blev linjeplats m.m.

av Harald ⌂ @, Göteborg, måndag, november 04, 2019, 08:47 (13 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Vän av ordning kan ju också fundera över vad det kan vara för språklig skillnad mellan en hållplats och ett hållställe. Förutom den grammatiska skillnaden med olika genus (utrum/en-ord resp. neutrum/ett-ord) är det väl ingen språklig skillnad alls. Det behövdes helt enkelt en terminologi som gjorde det möjligt att skilja mellan å ena sidan hållplatsen, alltså en "stanna-på-linjen-utan-växlar-plats", och å andra sidan ett hållställe, en "stanna-vid-ställe-med-eget-namn-på-driftplats-eller-driftplatsdel-plats". Eftersom 'hållplats' redan fanns i överväldigande majoritet med en betydelse som inte behövde ändras, föll det sig enklast att hitta på en ny term och ny termförklaring för det andra, hållstället. Fast jag minns att det var en person vid en lärarfortbildning som hävdade att 'hållställe', det var något man hade i mellangärdet och inget annat; hen hade dock inte någon annan lösning på problemet.
/up

Då hade vederbörande inte läst SAOB där "hållställe" beskrivs som "ställe där uppehåll göres i en färd". Det är i artikeln om "hålla" som publicerades 1932, och första belägget är från 1642. Det handlar om en skjutsstation.

Det finns en liten nyansskillnad mellan "plats" och "ställe". De är inte helt utbytbara. Man skulle inte kunna kalla "Götaplatsen" för "Götastället" och man går inte och äter lunch på en lunchplats. Jag tycker att det passar rätt bra att det som är en egen plats kallas "hållplats", medan det som är en del av en större plats kallas "hållställe".

RSS-feed av trådar
powered by my little forum