Tåglängd i meter vs axlar

Hej!

När skedde övergången från att räkna tåglängd i antal axlar till att räkna i antal meter?

När skedde övergången från att räkna tåglängd i antal axlar till att räkna i antal meter?

Så här var det:

1979 började man på blankett ’Uppgift till förare’ ange godstågens längd i meter i stället för i axlar. För resandetåg fortsatte man med att ange tåglängden i axlar.

1984 delade man upp blankett ’Uppgift till förare’ i en för godståg och en för resandetåg.

Från 1987 började man för resandetåg sätta upp nya uppehållstavlor (U-tavlor) med tåglängd i meter i stället för i axlar. På ’Uppgift till förare’ för resandetåg skulle nu tåglängden anges både i axlar och i meter. Äldre U-tavlor med tåglängd i axlar fick finnas kvar.

Senare under 1987 infördes en ’stopplatstavla’ med tåglängd i meter, för att visa stopplatsen för ett godståg eller för ett resandetåg utan uppehåll på platsen med högst tåglängd upp till den angivna, att användas t.ex. för att inte en plankorsning ska spärras i onödan.

Från 1994 kunde det, enligt trafikreglerna (säo), bara ”övergångsvis” finnas U-tavlor med tåglängd i axlar.

Från 1996 skulle tåglängd för resandetåg inte längre anges i axlar på ’Uppgift till förare’, bara i meter. (Det torde i praktiken ha inneburit att nästan alla gamla U-tavlor med tåglängd i axlar då var utbytta.)

Text om U-tavlor med tåglängd i axlar fanns dock kvar i trafikreglerna (säo) ända till 2009.
/up

http://www.tydal.nu/php/tag/jtf.php?pID=590

http://www.jarnvag.net/banguide/skyltar

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=134628

När skedde övergången från att räkna tåglängd i antal axlar till att räkna i antal meter?

Så här var det:

[b]1979[/b] började man på blankett ’Uppgift till förare’ ange godstågens längd i meter i stället för i axlar. För resandetåg fortsatte man med att ange tåglängden i axlar.

[b]1984[/b] delade man upp blankett ’Uppgift till förare’ i en för godståg och en för resandetåg.

Från [b]1987[/b] började man för resandetåg sätta upp nya uppehållstavlor (U-tavlor) med tåglängd i meter i stället för i axlar. På ’Uppgift till förare’ för resandetåg skulle nu tåglängden anges både i axlar och i meter. Äldre U-tavlor med tåglängd i axlar fick finnas kvar.

Senare under 1987 infördes en ’stopplatstavla’ med tåglängd i meter, för att visa stopplatsen för ett godståg eller för ett resandetåg utan uppehåll på platsen med högst tåglängd upp till den angivna, att användas t.ex. för att inte en plankorsning ska spärras i onödan.

Från [b]1994[/b] kunde det, enligt trafikreglerna (säo), bara ”övergångsvis” finnas U-tavlor med tåglängd i axlar.

Från [b]1996[/b] skulle tåglängd för resandetåg inte längre anges i axlar på ’Uppgift till förare’, bara i meter. (Det torde i praktiken ha inneburit att nästan alla gamla U-tavlor med tåglängd i axlar då var utbytta.)

Text om U-tavlor med tåglängd i axlar fanns dock kvar i trafikreglerna (säo) ända till [b]2009[/b].
/up

Det sitter ännu enstaka U-tavlor med tåglängd i axlar kvar "där ute", men de är mycket få. Båstad hade sådana vid spår 1, satt kvar i buskaget långt efter att det spåret revs upp. Det finns också minst en axeltavla vid en ännu trafikerad driftplats vid en icke nedläggningshotad bana. Kanske flera...

Hur många meter ansåg man att en axel var, och var det totalt antal axlar i tågsättet, eller bara vagnsaxlar man räknade med? Dvs vilka projekteringsregler gällde när man skulle sätta upp uppehållstavlor?

Hur många meter ansåg man att en axel var, och var det totalt antal axlar i tågsättet, eller bara vagnsaxlar man räknade med? Dvs vilka projekteringsregler gällde när man skulle sätta upp uppehållstavlor?

Det var antalet vagnsaxlar som skulle uppges på blankett ’Uppgift till förare’ (alltså inte axlar på verksamt/verksamma lok), och det var antalet vagnsaxlar som ursprungligen avsågs med siffrorna på U-märken/U-tavlor. Vid övergång till tåglängd i meter för godståg 1979 räknades först bara vagnsättets längd, men från 1984 tog man med även loket/loken och angav hela tågsättets längd.

När tåglängden mättes i vagnsaxlar var det ju långt ifrån någon exakt mätning. När uppehållsmärken/U-märke (som de hette till 1973) ursprungligen sattes upp på en viss driftplats [nu: trafikplats], var det för att markera stopplatsen i stället för att tågklareraren eller tågbefälhavaren visade rörlig stoppsignal till lokpersonalen med signalflagga, arm/-ar eller handsignallykta, en ingalunda särskilt exakt metod att få tåget att stanna på ett visst ställe. (Det var redan 1916 som uppehållsmärke med 'U' infördes i trafikreglerna, och 1924 som uppehållsmärke med siffror/axelantal infördes.)

Övergång till tåglängd i meter 1979 för godståg föranleddes säkert av behovet att få till en mer exakt längdmätning. Att resandetåg fick vänta med övergången till mätning i meter berodde troligen på att uppehållstavlor/U-tavlor som gällde för resandetåg och hade axelangivelser fanns i stor mängd. Men 1987 tog man alltså konsekvensen av behovet av att även ange resandetågs längd mer exakt i meter och började då att byta ut U-tavlorna.

Några projekteringsregler för uppsättning av U-märken eller U-tavlor fanns säkert inte så länge det var tåglängdsmätning i axlar. Troligen sattes de upp på begäran av stationsföreståndaren/trafikområdeschefen eller dennes handgångne man, efter ”förhandling”/samråd med banunderhållsområdeschefen eller dennes representant.

(Finns det förresten några projekteringsregler nu? Det kan man undra när man ser de många tokiga eller bristfälliga placeringar som finns runt om i landet.)
/up

Och i mitten på 80-talet fick väl vissa vagnar en fiktiv "bromslängd"?

Och i mitten på 80-talet fick väl vissa vagnar en fiktiv "bromslängd"?

[i]Bromslängd [/i]var ett uttryck som levde i trafikreglerna (säok) mellan 1988 och 1992. Där stod det så här, i [i]Till § 42, Tågs storlek[/i].

”Tåglängden begränsas bl a av tryckluftbromsens funktion. [i]Kort, fyraxlig godsvagn[/i] (under 15 m) har ett bromssystem som kräver mer tryckluft än normalt för en så kort vagn. När fler än två sådana vagnar framförs i tåg av bromsgrupp P, måste därför också en tänkt längd, den s k [i]bromslängden[/i], beräknas. Varje kort, fyraxlig vagn räknas därvid som 20 m, övriga vagnar med sin verkliga längd. Bromslängden anges, förutom tågets verkliga längd, på bl ’Uppgift till förare’. Värdena 730 m och 630 m i tabellen [i säo § 42 om max tåglängd för godståg i bromgrupp P] avser i dessa fall bromslängden.”

Man hade alltså 1988 kommit på att dessa korta godsvagnar med stor luftförbrukning medförde att bromsens tillsättningstid påverkades. Bromslängden skulle föraren använda vid bestämning av vilken tillsättningstid som skulle matas in i ATC-systemet. 1992 slopades bestämmelserna i säo/säok och ersattes "i viss mån av SJF 312" (Bromsföreskrifterna) som det stod i en ändringspresentation. Vad det innebar i praktiken kan jag inte redogöra för.

"Projektering" föddes som begrepp ungefär när BV/TRV kastrerade sig själva genom att strävsamt göra sig av med egen kompetens. Då började "projektering" behövas för att styra upp konsultsvärmarna.

Fram till ca 1990 gick banmästaren och lagbasen ut och tittade och måttade, och till slut pekade.

Antalet vagnsaxlar var ju en viktig upgift för lokföraren. Med den. och uppgift om hur många bromsaxlar som med fördes kunde han räkna ut om erfoderlig bromskraft fanns i tåget, efter det bromstal som angavs i huvudet i tjänstetidtabellen. När godstågen medförde enbart 2 axliga vagnar, var det ju heller inte så svårt att beräkna tåglängden och att man stod hinderfritt vid möten.

Från 1996 skulle tåglängd för resandetåg inte längre anges i axlar på ’Uppgift till förare’, bara i meter. (Det torde i praktiken ha inneburit att nästan alla gamla U-tavlor med tåglängd i axlar då var utbytta.)

Korrigering: Närmare undersökning i trafikreglerna (säo, JTF, TTJ) visar att det jag skrev i förra tråden om 1996 var [i]felaktigt[/i]. För resandetåg (loktåg) anger man fortfarande tåglängden i både (vagns-)axlar och meter på blankett 'Uppgift till förare - resandetåg' (nu: TTJ-blankett 27). (Detta alltså trots att alla U-tavlor med siffror sedan 2009 enligt trafikreglerna ska ange meterangivelse.) Uppgiften om antalet axlar torde vara ett (något gammalmodigt) sätt att tala om för föraren hur många vagnar som ingår i tågsättet.

Den enda kvarvarande nyttan med angivande av axlar är väl att man tillsammans med uppgiften om antal skivbromsade axlar avgör om ett tåg skall räknas som skivbromsat eller inte.

Dock står det nu "fler än 50% av tågsättets vagnar är skivbromsade fordon"

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Tåglängd i meter vs axlar (Järnväg allmänt)