Smalspåriga personvagnar: KlRJ (Järnväg allmänt)

av Johan O @, måndag, november 11, 2019, 22:06 (31 dagar sedan)

I förra inlägget tittade vi på den största gotländska järnvägen, GJ. Kvar blir då de övriga, lite mindre järnvägsbolagen på ön. Vi tar dem i åldersordning och början med den äldsta av dessa, Klintehamn-Roma Järnväg.

KlRJ
Inte bara GJ får ett trafikuppsving när Roma sockerbruk öppnas år 1895, trafikunderlaget är dessutom så stort att man kan räkna hem en helt ny järnväg till Klintehamn, där man har tänkt att skeppa ut det färdiga sockret. Banan är påtänkt redan när GJ projekteras 20 år tidigare, men nu är det äntligen dags att realisera planerna.

Aktieteckningen går bra och bygget påbörjas under våren år 1897 och redan i november kan provisorisk trafik påbörjas. Banan färdigställs året efter och invigs i september år 1898.

År 1924 bygger ett nystartat bolag, Sydvästra Gotlands Järnväg, en järnväg från Klintehamn till Hablingbo. Bolaget drabbas redan efter några år av så stora ekonomiska problem att den största långivaren, Riksgälden, förordar att banan ska tas över av KlRJ för att inte trafiken ska läggas ned. År 1927 införlivas SGJ därför i KlRJ.

Även om ekonomin är svår för banan liksom för alla andra privatbanor under 1930-talet görs ändå några större satsningar, bland annat bygger man ny verkstad i Klintehamn och köper ett nytillverkat ånglok.

Under krigsåren har järnvägen sina bästa år någonsin, men trafikintäkterna störtdyker när biltrafiken kommer igång igen efter att krigets bränsleransoneringar upphör. Redan år 1947 tas KlRJ över av staten och samförvaltas ett år tillsammans med GJ och SlRJ innan banan formellt förstatligas i juli 1948. Därefter dröjer det inte länge innan även SJ konstaterar att linjen är olönsam och år 1953 läggs trafiken ned.

Personvagnarna
Inför invigningen år 1898 köper banan två personvagnar från Atlas i Stockholm. Vagnarna, en BC och en C-vagn, är tvåaxliga lanterninvagnar med fyra dubbelfönster av standardmodell för tiden.

Ytterligare en tredjeklass personvagn av samma typ som de två första köps året efter från inhemska Fole mekaniska verkstad. Vagnen, C 303, är systervagn med GJ C 43-44.

Redan år 1900 byggs C 302 om till postvagn littera CD. Postkupén är liten och upptar bara 1/4 av vagnens golvyta, men det räcker troligen väl för banans och bygdens behov.

Persontrafiken är aldrig banans huvudsakliga inkomstkälla, och man gör därför inga större investeringar i den rullande materielen de första 25 åren.

[image]
Det är ont om bilder från KlRJ, men på denna bild tagen år 1947 syns C 303 och (B)C 301.

År 1927 tillkommer en begagnad lanterninboggivagn, BCo 304, när SGJ tas över av KlRJ. Vagnen förses år 1930 med en mindre postkupé som ersättning för den slitna CD 302 och får littera BCDo.

Skrivelsen till Postverket angående ombyggnaden avslöjar dessutom att banans ekonomi vid den här tiden inte är den bästa: ”Då järnvägen med sin ytterst klena ekonomi ej ensam kan bekosta vare sig ombyggnad av den gamla postvagnen eller detta arbete få vi vördsamt anhålla att postverket ville bidraga med ett belopp av minst 2,500 kr vari då inbegripes anordnandet av postkupe, inredning av samma, såsom fack, bord, hyllor, garderob, gardiner, mattor m.m. samt inledning av ljus och värme”.

I och med att postkupén flyttats till BCDo 304 övergår den slitna CD 302 till att vara reservpostvagn. Särskilt långlivad som detta blir den emellertid inte, eftersom vagnen slopas redan år 1934. Korgen demonteras och vagnen byggs om till godsfinka. Den gamla korgen används i flera år som förråd i Klintehamn innan den rivs.

Som reservpostvagn fungerar istället vid behov antingen BC 301 eller SlRJ CD 3, vilka bägge enligt postverkets skrivelse står ”i reserv”.

För att ersätta de äldre vagnarna och samtidigt höja standarden för de resande köps en begagnad men betydligt nyare personvagn från EÖJ. Vagnen övertar nummer 302 och är banans överlägset modernaste personvagn, med högvälvt tak, stora fönster och teakklädsel. Troligen ersätter vagnen nästan helt de två kvarvarande tvåaxliga lanterninvagnarna BC 301 och C 303 vilka övergår till att vara reservvagnar.

[image]
C 301, C 302(2), F 307(2) och sist GJ DF 44 i Klintehamn år 1945. Foto från Föreningen Gotlandstågets arkiv.

Runt år 1940 slopas andra klass på banan och andraklasskupéerna i vagn 301 och 304 byggs om till tredje klass.

Sommarvagn
Banan har en sommarvagn, I 329, som förses med överbyggnad vid sekelskiftet och får littera IC. Vagnen är troligen sommarvagn fram till år 1924 då den byggs om till godsfinka.

[image]
Liksom på övriga banor används I-vagnar under somrarna för ”lusttåg”. På bilden tagen i Klintehamn syns närmast en GJ-märkt vagn.

Smalspåriga personvagnar: KlRJ

av Johan O @, måndag, november 11, 2019, 22:06 (31 dagar sedan) @ Johan O

Resgodsvagnar
Inför invigningen köps två resgodsvagnar från Atlas, F 305-306.

[image]
Fd KlRJ F 305 som SJ Fp 100 står avställd och väntar på skrotning. Foto: Olof Sjöholm (Föreningen Gotlandstågets arkiv)

År 1927 tillkommer ytterligare två resgodsvagnar med fordonen från SGJ. Dessa båda vagnar är från KBJs och KTsJs invigningsår och är liksom KlRJs två egna vagnar av äldre typ. Alla fyra vagnarna klassas ned till G-finkor under 1930-talet, men åtminstone vagn 305 är åter F-vagn vid förstatligandet.

Under krigsåren har banan planer på att bygga en helt ny personvagn, men i slutändan byggs istället en stor F-vagn på den egna verkstaden år 1945. F 307(2) blir därmed den sista nylevererade vagnen till någon av de gotländska järnvägarna under privatbanetiden.

[image]
KlRJ F 307(2) står liksom F 305 och väntar på skrotningen i slutet av 1950-talet. Foto: Olof Sjöholm (Föreningen Gotlandstågets arkiv)

SJ-tiden
Bland det första SJ gör efter övertagandet är att slopa de kvarvarande lanterninvagnarna. Efter några år säljs korgarna från åtminstone två av de tre vagnarna som stugor. Även flera av de äldre finkorna rensas ut, däribland fd F 306 och 307(1).

[image]
CDo 304 med korgen lossad från ramverket år 1953. Den skamfilade vagnskorgen delas kort därefter och säljs. Notera att vagnen är märkt med littera Co trots postkupén! Foto: Lennart Welander (Föreningen Gotlandstågets arkiv)

[image]
Mitt i röran vid bygget av den nya huvudverkstaden i Visby står C 301 tillsammans med GJ C 45 avställda. Bägge vagnarna är slopade och kommer inom några år att bli uppställda som sommarstugor söder om Visby.

C 302(2) övertas av SJ och skrotas vid nedläggningen.

Bevarade vagnar
Liksom GJ finns samtliga bevarande KlRJ-vagnar hos Föreningen Gotlandståget i Dalhem.

Från KlRJ finns bara en personvagn kvar. BC 301, levererad inför invigninen år 1898, står i många år som sommarstuga i Gnisvärd men hämtas av föreningen år 2016. Den avvaktar renovering.

[image]
BC 301 som sommarstuga i Gnisvärd. Foto: Stefan Olsson

Man tror länge att det rör sig om korgen till C 303 på grund av bland annat kaminens placering, men efter hämtningen kan man konstatera att vagnen är fd BC 301. Vad som hänt med C 303 är därför än så länge okänt.

Även några resgodsvagnar finns kvar från banan. Korgen till F 307(2) ställs upp på sågverksområdet i Klintehamn och övertas redan år 1977. Efter att ha använts som förråd av föreningen i många år är vagnen för närvarande under återställning till järnvägsvagn. Korgen har bland annat återfått hjul och saknade delar av ramverket, broms m.m. Förhoppningsvis kommer vagnen i trafik inom några år.

År 2012 övertas fd F 308 av GHJ. Vagnen blir under 1930-talet ombyggd till G-vagn vilket bland annat innebär att den öppna plattformen byggs om till bromskupé m.m. Efter slopningen blir korgen förråd och förses senare med gummihjul och är för närvarande en slags traktorkärra. Den avvaktar renovering.

Sedan två år tillbaka finns dessutom KlRJs sommarvagn bevarad hos föreningen. Vagnen blir under 1920-talet ombyggd till godsfinka och det är i det skicket vagnen än så länge är bevarad. Vagnen avvaktar liksom flera andra korgar hos GHJ renovering och saknar bland annat hjul, koppel och lagergafflar.

Korgen till F 305, levererad tillsammans med BC 301 från Atlas år 1898, hamnar efter nedläggningen i Hejdeby och står givetvis på föreningens önskelista. Den skulle tillsammans med personvagnen och några övriga godsvagnar från banans första år bli ett representativt tåg bakom banans äldsta lok, vilket även det finns hos GHJ.

Vagnskorgen till KlRJ CDo 304 delas efter försäljningen och hittas tyvärr för sent för att kunna räddas, i början av 1990-talet återstår inte mycket av vagnen och bara några få detaljer finns sparade.

Fordonslista

[image]

Källor till uppgifterna härstammar till stor del från Föreningen Gotlandståget mångåriga forskning kompletterat med uppgifter från Riksarkivet, dels från Väg & Vattenbyggnadsstyrelsens årliga rapporter från de enskilda järnvägarna, men även Postarkivet, SJ maskinbyrås slopningsskrivelser m.m. Några uppgifter är även tagna från Landsarkivet i Vadstena, där delar av Postarkivet finns bevarat.

En liten förklaring till tabellen:
De grå fälten markerar att fordonen har bytt nummer, är inköpta eller har sålts vidare till andra banor.

Kolumnen med SJ-id är något förenklad, endast första SJ-littera är angivet.

Nästa gång fortsätter vi norrut från Roma mot Slite och besöker SlRJ.

/Johan & Stefan
Bilder från Digitalt museum och Föreningen Gotlandstågets arkiv.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum