Storlien med lok litt N2? Före elektrifieringen

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/stn/Storlien/JvmKDAJ10255.jpg~original[/IMG]

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/stn/Storlien/JvmKDAJ10255_1.jpg~original[/IMG]

Texten till bilden är felaktig vad gäller dateringen. Någon fler än jag som ser ett lok litt N2 på delutsnittet? I så fall begränsas tiden till 1933 - 194X (elektrifieringen).

[link=https://digitaltmuseum.se/021018127425/storlien-vy][size=large][b]Länk[/b][/size][/link]

Storlien vy.

Text på framsida: "Storlien".

Text på Omslag: "Eslöv År 1910.".

Lägg till i mapp
Beställ bild
0
Skriv en kommentar

Dela

Identifikationsnummer JvmKDAJ10255
Motiv

Storlien vy.
Avbildad, ort Sverige Jämtland Jämtland Åre Storlien
Motivtyp Översikt
Motiv-ämnesord Ångtåg Fjäll Byggnad

Ange en kommentar eller föreslå ändringar
Historik

Fotografering 1905 (Cirka 1905)
Fotograf Roting, H.

Ange en kommentar eller föreslå ändringar
Klassifikation

Duved - Storlien gränsen BA 121
Statens J, SJ, 1435[Ursprungsbolag] BO 201

Definitivt en N2.

Högfjällshotellet med utseendet som de har på bilden invigdes 1935, så vi kan snäva in årtalen lite till..

Högfjällshotellet med utseendet som de har på bilden invigdes 1935, så vi kan snäva in årtalen lite till..

Eldriften blev klar i slutet av september 1945 och även om man kunde arbeta rätt snabbt så hade det nog synts arbeten om det varit sommarhalvåret 1945, så 1935-1944 borde vara gränserna utifrån det som hittills kommit fram.

Alla loken (2st till 1940, då även det tredje kom tillbaka från HHJ) var stationerade i Östersund hela den aktuella perioden, så placeringsorter ger dessvärre ingen ytterligare vägledning.

Och om man ska vara riktigt petig så hette loken OKe fram till 1942, så det är strängt taget mer sannolikt än N2, 7 möjliga år mot 2.

Högfjällshotellet med utseendet som de har på bilden invigdes 1935, så vi kan snäva in årtalen lite till..

Eldriften blev klar i slutet av september 1945 och även om man kunde arbeta rätt snabbt så hade det nog synts arbeten om det varit sommarhalvåret 1945, så 1935-1944 borde vara gränserna utifrån det som hittills kommit fram.

Alla loken (2st till 1940, då även det tredje kom tillbaka från HHJ) var stationerade i Östersund hela den aktuella perioden, så placeringsorter ger dessvärre ingen ytterligare vägledning.

Och om man ska vara riktigt petig så hette loken OKe fram till 1942, så det är strängt taget mer sannolikt än N2, 7 möjliga år mot 2.

Storlien var relativt stängt efter Tysklands invasion av Norge och utsocknes fick inte komma dit utan särskilt tillstånd. Kan man hålla för sannolikt att en fotograf nog inte var tillåten 1940-1944 så kanske vi kan snäva in årtalen till 1935-1939?

Högfjällshotellet med utseendet som de har på bilden invigdes 1935, så vi kan snäva in årtalen lite till..

Eldriften blev klar i slutet av september 1945 och även om man kunde arbeta rätt snabbt så hade det nog synts arbeten om det varit sommarhalvåret 1945, så 1935-1944 borde vara gränserna utifrån det som hittills kommit fram.

Alla loken (2st till 1940, då även det tredje kom tillbaka från HHJ) var stationerade i Östersund hela den aktuella perioden, så placeringsorter ger dessvärre ingen ytterligare vägledning.

Och om man ska vara riktigt petig så hette loken OKe fram till 1942, så det är strängt taget mer sannolikt än N2, 7 möjliga år mot 2.

Storlien var relativt stängt efter Tysklands invasion av Norge och utsocknes fick inte komma dit utan särskilt tillstånd. Kan man hålla för sannolikt att en fotograf nog inte var tillåten 1940-1944 så kanske vi kan snäva in årtalen till 1935-1939?

Str77 anger III distriktet för alla tre loken 1/1-42.
Flyttades de två loken från Norrland ner till Skåne när HHJ förstatligades och 1520 återkom?

Högfjällshotellet med utseendet som de har på bilden invigdes 1935, så vi kan snäva in årtalen lite till..

Eldriften blev klar i slutet av september 1945 och även om man kunde arbeta rätt snabbt så hade det nog synts arbeten om det varit sommarhalvåret 1945, så 1935-1944 borde vara gränserna utifrån det som hittills kommit fram.

Alla loken (2st till 1940, då även det tredje kom tillbaka från HHJ) var stationerade i Östersund hela den aktuella perioden, så placeringsorter ger dessvärre ingen ytterligare vägledning.

Och om man ska vara riktigt petig så hette loken OKe fram till 1942, så det är strängt taget mer sannolikt än N2, 7 möjliga år mot 2.

Storlien var relativt stängt efter Tysklands invasion av Norge och utsocknes fick inte komma dit utan särskilt tillstånd. Kan man hålla för sannolikt att en fotograf nog inte var tillåten 1940-1944 så kanske vi kan snäva in årtalen till 1935-1939?

Str77 anger III distriktet för alla tre loken 1/1-42.
Flyttades de två loken från Norrland ner till Skåne när HHJ förstatligades och 1520 återkom?

Både 1934, 1937, 1939, 1945 och 1948 är alla loken (3 st 1934, 1945 och 1948, 2 st 1937 och 1939) i Östersund, så omstationeringen söderöver under kriget verkar ha varit rätt kortvarig. Men om loken faktiskt inte var vid IV distriktet under kriget så gör det ju ännu mer troligt att bilden är tagen under 1930-talets andra hälft. Hotellets invigning 1935 torde enligt annat inlägg vara tidigast möjliga tidpunkt, så 1935-1939 förefaller rätt troligt.

Både 1934, 1937, 1939, 1945 och 1948 är alla loken (3 st 1934, 1945 och 1948, 2 st 1937 och 1939) i Östersund, så omstationeringen söderöver under kriget verkar ha varit rätt kortvarig. Men om loken faktiskt inte var vid IV distriktet under kriget så gör det ju ännu mer troligt att bilden är tagen under 1930-talets andra hälft. Hotellets invigning 1935 torde enligt annat inlägg vara tidigast möjliga tidpunkt, så 1935-1939 förefaller rätt troligt.

En N2, då troligen tillhörigt HHJ, syns i en film om tyska permitenttransporter. Troligen filmat i Helsingborg.

Enligt hörsägen användes en N2 i lokaltåg i stockholmstrakten på SWB. Gissningsvis fram till elektrifieringen. Bör ha accelererat mycket bättre än SWB litt Y3.

Jag hade en granne,Malte Johansson, nu borta sedan 10 talet år, som börjat omkring 1940 i Helsingborg vid Ma. Han berättade att N2 användes för att dra permittenttågen från Helsingborg uppför stigningen, och att han då eldat på dem. Hur långt minns jag inte, även om jag vet att han nämnde det. Antagligen tills man kom upp till närmsta station på planare mark.

Högfjällshotellet med utseendet som de har på bilden invigdes 1935, så vi kan snäva in årtalen lite till..

Eldriften blev klar i slutet av september 1945 och även om man kunde arbeta rätt snabbt så hade det nog synts arbeten om det varit sommarhalvåret 1945, så 1935-1944 borde vara gränserna utifrån det som hittills kommit fram.

Alla loken (2st till 1940, då även det tredje kom tillbaka från HHJ) var stationerade i Östersund hela den aktuella perioden, så placeringsorter ger dessvärre ingen ytterligare vägledning.

Och om man ska vara riktigt petig så hette loken OKe fram till 1942, så det är strängt taget mer sannolikt än N2, 7 möjliga år mot 2.

Storlien var relativt stängt efter Tysklands invasion av Norge och utsocknes fick inte komma dit utan särskilt tillstånd. Kan man hålla för sannolikt att en fotograf nog inte var tillåten 1940-1944 så kanske vi kan snäva in årtalen till 1935-1939?

Str77 anger III distriktet för alla tre loken 1/1-42.
Flyttades de två loken från Norrland ner till Skåne när HHJ förstatligades och 1520 återkom?

Både 1934, 1937, 1939, 1945 och 1948 är alla loken (3 st 1934, 1945 och 1948, 2 st 1937 och 1939) i Östersund, så omstationeringen söderöver under kriget verkar ha varit rätt kortvarig. Men om loken faktiskt inte var vid IV distriktet under kriget så gör det ju ännu mer troligt att bilden är tagen under 1930-talets andra hälft. Hotellets invigning 1935 torde enligt annat inlägg vara tidigast möjliga tidpunkt, så 1935-1939 förefaller rätt troligt.

1/1-40 finns 1519 & 1521 i IVD (och fd 1520 på HHJ). 1/1-41 är alla tre loken i IIID vilket de fortsätter att vara till 1944. 1/1-45 är alla tre loken i IVD och under 1945 blir de vedeldade vilket de fortsätter att var till 1951 enl str77. Det stå dock inget om nedtagningen under väsentliga förändringar men så sent kanske man inte noterade det. Det kan ju även finnas en eftersläpning i rapporteringen varför 'e' i listan kan ha varit kvar längre. Str 77 är ju inte alltid ett sanningsvittne.
Möjligen ville man hålla alla loken på ett ställe varför de båda i Östersund flyttades till IIID när HHJ förstatligats. Undrar om man gjorde samma ombyggnad som på NOJ-släktingarna (N5), dvs en dörr i bakändan för att kunna lämpa ved från en efterföljande flakvagn.
Huruvida de mellanlandade i ID för användning på fd SWB syns inte. Str 77 anger ju bara var de var placerade 1/1.

1/1-45 är alla tre loken i IVD och under 1945 blir de vedeldade vilket de fortsätter att var till 1951 enl str77.

30 november 1944 skriver Dbr till Byråchefen Maskinbyrån ang ombyggnad av N2 till vedeldning "Hittills ha de tre loken litt N2 tillhörande 15 ms ej blivit ändrade för vedeldning dels p.g.a de olägenheter som bliva en följd av lokens genom vedeldning minskade kapacitet, dels emedan en ganska genomgripande förändring av lokets bakre parti erfordras för att bereda tillräckligt vedutrymme. Enär koleldning å dessa lok under rådande förhållanden ej längre kan fortgå, skall till en början ett av N2-loken på prov inrättas förvedeldning..."

Den 3 maj 1945 skriver man till Distriktschefen vid IV distriktet att "prov med för vedeldning apterat lok litt N2 nu blivit utrönt" och anbefaller att de två övriga loken, 1519 och 1521 skulle byggas om.

1519 är rapporterad ombyggd Örebro augusti 1945, 1920 i mars 1945 och 1521 i oktober 1945.
/tell

Sammanfattningsvis så bör bilden vara tagen 1935-1939 och visa antingen N2 1519 eller 1521 som då båda tillhörde 13 ms Östersund.
Ulf Diehl

Redan [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=24318]2009[/link] visade jag detta vykort i detta forum.
/tell

Redan [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=24318]2009[/link] visade jag detta vykort i detta forum.
/tell

Jo jag såg det när jag googlade på OKe N2 och ett par andra saker, men inte heller för tio år sedan lyckades någon med en smalare tidbestämmelse än vad som hittills framkommit den här gången.
(Kunde man göra mer systematiska sökningar så skulle man nog hitta ganska många exempel där samma sak varit uppe, till och med betydligt fler gånger än bara två.)

I den äldre tråden nämns de två äldre vagnarna, av varav den ena är ljus och med rykande kaminrör och den andra skulle kunna vara en äldre fd postvagn. Är det troligt att det är bostadsvagnar? Eller kan de ha någon annan funktion?

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Storlien med lok litt N2? Före elektrifieringen (Järnväg allmänt)