Atlaslok till Trollhättan juli 1882 (Fordon: lok)

av BD @, tisdag, januari 27, 2009, 09:33 (4465 dagar sedan)

[image]

Vid den tiden fanns inte många "Atlaslok".
Var det måhända byggt på spekulation av Atlas och ute på turne´?

Atlaslok till Trollhättan juli 1882

av Uno P ⌂ @, tisdag, januari 27, 2009, 10:00 (4465 dagar sedan) @ BD

[image]

Vid den tiden fanns inte många "Atlaslok".
Var det måhända byggt på spekulation av Atlas och ute på turne´?

Det måste bara vara Atlas första normalspåriga ånglok. Det tillverkades 1881 på spekulation och såldes 1883 till HHJ efter en lång demonstrationstur genom landet. På HHJ fick loket nr 8 och sattes in på linjen mellan Bjuv och Billesholm.

Atlasloket på bild

av Uno P ⌂ @, onsdag, januari 28, 2009, 11:38 (4464 dagar sedan) @ Uno P

[image]
Leveransfoto från Atlas 1881. Loket var av ångspårvägstyp. Det skrotades 1915. Ytterligare ett lok av samma typ byggdes av Atlas 1886 för Lund-Trelleborgs Järnväg.

Atlasloket på bild - ?

av Kurt G. Möller, Sthlm, onsdag, januari 28, 2009, 12:50 (4464 dagar sedan) @ Uno P

Var det detta lok som rubricerades som "Patent Hohenzollern"? Vilket innebar vaddå?

Maffei

av Dag Bonnedal @, onsdag, januari 28, 2009, 13:50 (4464 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Maffei vidareutvecklade i vart fall denna loktyp till en rätt extrem variant som lokaltågslok.
Cylindrarna mitt mellan axlarna.
En vevstake åt vart håll till axlarna.
Två motgående kolvar i samma cylinderlopp med vevarna på fram- resp. bakaxlarna ställda 180 grader från varandra. Gemensam slid för de tre ångrummen i cylindern.
Samt innerliggande koppelstänger!

Med den perfekta utbalanserignen och de rörliga massorna vid lokets mitt gick det att köra fort med ett tvåaxligt lok med små hjul.

Men lite knepigt i underhåll.

Dag B

Maffei

av J. O. Andersson, onsdag, januari 28, 2009, 16:52 (4464 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Väldigt bayerska med andra ord, tekniskt mycket bra men jobbiga att underhålla. Helt enligt devisen "Warum soll mann etwas einfach machen, wenn mann es so schön komplizieren kann?"

De räknas för övrigt som den andra serien av de så kallade "glaslådorna". De första "urglaslådorna" var en konstruktion från Krauss som levererades i tre exemplar 1905 och ytterligare tre 1906. Dom hade innanförliggande maskineri av mer konventionell typ och drev de två koppelaxlarna via en blindaxel och utanförliggande koppelstänger.

Maffeiloken i fråga levererades sedan i 24 exemplar mellan 1906 och 1908.

De som blev riktigt longlivade var dock den tredje varianten glaslådor som levererades från Krauss i 29 exemplar mellan 1908 och 1909 med konventionellt maskineri, dock fortfarande drivande på en blindaxel. Samt den fjärde serien på 13 lok från Krauss som levererades mellan 1911 och 1913 och där även blindaxeln hade tagits bort, alltså med fullt konventionellt maskineri.

Samtliga dessa lok var avsedda för lokalbanor och för enmansbetjäning med stokereldning samt försedda med övergångsbryggor så att konduktören kunde assistera som eldare/biträde vid behov. Därav utformningen av hytt och gångbord som vid en första anblick kan se något "spårvägsaktig" ut.

Maffei

av Kurt G. Möller, Sthlm, onsdag, januari 28, 2009, 17:05 (4464 dagar sedan) @ J. O. Andersson

Fanns visst även hos ÖBB?

Maffei

av J. O. Andersson, onsdag, januari 28, 2009, 17:14 (4464 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Ja, en maskin ur den tredje serien, Krauss 5904/1908 (K.Bay.St.B. 4522 / DR 98 304) blev kvar i Österrike efter andra världskriget och fick nummer 688.01 hos ÖBB.

Maffei, den här?

av Jan Söderlund, torsdag, januari 29, 2009, 10:50 (4463 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Maffei vidareutvecklade i vart fall denna loktyp till en rätt extrem variant som lokaltågslok.
Cylindrarna mitt mellan axlarna.
En vevstake åt vart håll till axlarna.
Två motgående kolvar i samma cylinderlopp med vevarna på fram- resp. bakaxlarna ställda 180 grader från varandra. Gemensam slid för de tre ångrummen i cylindern.
Samt innerliggande koppelstänger!

Med den perfekta utbalanserignen och de rörliga massorna vid lokets mitt gick det att köra fort med ett tvåaxligt lok med små hjul.

Men lite knepigt i underhåll.

Dag B

Kan gröna färgen vara en improvisitation av bildbehandlaren.
[image]

Maffei, den här?

av Urban Åkesson @, Ännaryd (XHpl Tjunnaryd), torsdag, januari 29, 2009, 15:07 (4463 dagar sedan) @ Jan Söderlund

Har läst någonstans att detta var ursprungsidén med Föstlingens mittplacerade cylindrar, kan det verkligen stämma?
Blev hon ombyggd till nuvarande utseende sedan eller ändrade man sig under byggets gång?

Maffei, den här?

av Kurt G. Möller, Sthlm, torsdag, januari 29, 2009, 21:47 (4463 dagar sedan) @ Urban Åkesson

Vevarna var väl annorlunda ställda på F. (fr början), därav misslyckandet...

Maffei, den här? F

av Jan Söderlund, torsdag, januari 29, 2009, 23:56 (4463 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Vevarna var väl annorlunda ställda på F. (fr början), därav misslyckandet...

Lok läran åskådligör tydligt tvärstyckets horisontella positioner vid olika vevtapps lägen, dessa följs inte åt under hela varvet,
Vevstakarna på F var ju förbundna genom cylindern så hjulrotationen blev inte symmetrisk mellan axlarna, körande med hjulen upppallade funkade det nog? Men sen, på räls gick den nog ganska tungt,, stackars konstruktör..

Koppelstänger

av BD @, torsdag, januari 29, 2009, 15:22 (4463 dagar sedan) @ Jan Söderlund

Maffei vidareutvecklade i vart fall denna loktyp till en rätt extrem variant som lokaltågslok.
Cylindrarna mitt mellan axlarna.
En vevstake åt vart håll till axlarna.
Två motgående kolvar i samma cylinderlopp med vevarna på fram- resp. bakaxlarna ställda 180 grader från varandra. Gemensam slid för de tre ångrummen i cylindern.
Samt innerliggande koppelstänger!

Med den perfekta utbalanserignen och de rörliga massorna vid lokets mitt gick det att köra fort med ett tvåaxligt lok med små hjul.

Men lite knepigt i underhåll.

Dag B

[image]

[image]

[image]

powered by my little forum