En ktl-brygga tar ju huvudsakligen nedåtriktade vertikala krafter från bryggans egenvikt, de i bryggan upphängda anordningarna och från snö och is vilket kan bli icke försumbara laster, men den måsta också klara sidokrafter från bär- och kontaktlinorna som ju påverkas av spännkrafterna längs linorna och dessutom sidokrafter från alla håll från vindbyar av upp till orkanstyrka. Därför finns alla dessa snedstagen vilka inte bara fördelar last utan även stabiliserar "lådan". (Alla som sett bilderna på ktl-stolpar som Gudrun fällde ihop inser vilka vindlaster som påverkar, inte minst vilket vindfång själva kontaktledningslinorna utgör!).

Jag måste fråga om kopplingen till stormen Gudrun: Var det så att ledningarna blåste omkull? Var det inte skogen som blåste omkull och la sig på ledningarna? Som boende mitt i ett av de områden där Gudrun härjade värst har jag hur mycket referenser som helst till el- och telefon trådar som åkte i backen, men känner inte till ett enda exempel där inte träd var inblandade.

Jag vill minnas ha sett bilder från dagarna efter Gudrun tagna i omgivningar som inte hade träd inom fallhåll från spåret, men jag får nog erkänna att minnet har ägnat sig åt förgyllning. Nu har jag ägnat mig en stund åt Gudrun-googling, och det har helt säkert varit fallande träd inblandat då ktl-stolpar knäat. En sida med tung (!) motbevisning är denna:

http://www.wislanda.se/gudrun/stormen.htm

Själv bor jag i trakter som gick fria från Gudrun, men här på Upplandsbygden blåste ju halva landskapet omkull förra hösten. Långt ifrån Gudrun-magnitud, visserligen, men första veckan efteråt gav man sig inte ut på småvägarna utan anledning. Dessutom föll träd och stolpar i flera omgångar, även sedan vägarna var röjda hände det att ytterligare träd la omkull sig ett par dagar senare.

Det jag noterade var att teleledningar i stolplinjer i öppna marker hade vält, och troligen utan hjälp av träd, men telestolpar står ju ibland i vägslänter eller åkerkanter och har måhända mindre sättdjup och kanske sämre sidostöd på vissa sidor än vad ktl-stolpar har.

Intressant. Finns det någon SJF, SJH, TDOK, lärobok eller annan skrift med dessa begrepp?

Statens Järnvägars kontaktledningsanläggningar. Bestämmelser och beskrivningar.
T. H. Thelander, Kungliga Järnvägsstyrelsen, 1932

SJF 543.3 Elteknik. Kontakt- och hjälpkraftledningar, del 1-5

Åhå! Lärorikt för en som normalt står nere makadammen och bara ser stolpar, bryggor och trådar högt där uppe i jonosfären! :-)

I mitt första inlägg hade jag skrivit ett stycke med jämförelse med stålbroar, där just vindförband och slingerförband finns för att styva upp för vindlast på olika sätt. Dock tänkte jag det ledde för långt bort från ktl-bryggor och strök de raderna, men intressant att samma element, syften och benämningar finns även här.

Jag tror dock ganska säkert att jag stått och begrundat nitade bryggor vid olika tillfällen. Var det varit vet jag inte, men det skulle förvisso kunnat vara på någon plats där banan inte elektrifierats av SJ utan av SRJ, NKlJ eller liknande. Malmbanan var ju tidigt ute, och hade ju Bates-stolpar mm. Kanske bryggorna också var av ostandard?

Men samma fråga igen, finns det någon (äldre) lärobok, SJH, TDOK eller annat som tar upp ämnet kontaktledningsbryggor?