Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor? (Elektrifiering/elektrisk drift)

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, tisdag, november 26, 2019, 23:41 (18 dagar sedan)

Jag försöker beskriva delarna i äldre kontaktledningsbryggor (inte av modell Mora) med strävorna under "överliggarna" i en text. Finns det någon bra källa med sådana begrepp?

--
Rasmus Axelsson, lokförare och byggnadsantikvarie med specialinriktning mot järnvägsbyggnader
»Jag tycker inte om tåg« - jag är intresserad av järnvägar...

www.svartabanan.se
www.brakulturmiljo.se

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av Bobo L @, onsdag, november 27, 2019, 06:13 (18 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson
Redigerad av Bobo L, onsdag, november 27, 2019, 06:52

Jag försöker beskriva delarna i äldre kontaktledningsbryggor (inte av modell Mora) med strävorna under "överliggarna" i en text. Finns det någon bra källa med sådana begrepp?

I en fackverkskonstruktion, vilket både de äldre bryggorna och Mora-bryggor är, skiljer man mellan tex strävor och dragstag. Strävor tar tryckkrafter, dvs belastas med krafter i sin längsriktning som vill trycka ihop dem. Ett dragstag belastas på samma sätt men tvärtom, dvs med krafter som vill tänja ut dragstaget.

Jag skulle vilja säga att en ktl-brygga innehåller många dragstag men få, eller kanske, inga strävor. Mellan de långa över- och underliggarna (av skarvade vinkeljärn) finns de vertikala vinkeljärnen, som borde benämnas distansstag, vertikalbalk eller liknande. Dessa är ju en del av grundkonstruktionen i fackverkslådan, medan de olika diagonaljärnen mera är förstärkningselement med syfte att sprida ut lasterna "jämntjockt" över konstruktionen och att minimera lådans deformationer pga olika laster.

En ktl-brygga tar ju huvudsakligen nedåtriktade vertikala krafter från bryggans egenvikt, de i bryggan upphängda anordningarna och från snö och is vilket kan bli icke försumbara laster, men den måsta också klara sidokrafter från bär- och kontaktlinorna som ju påverkas av spännkrafterna längs linorna och dessutom sidokrafter från alla håll från vindbyar av upp till orkanstyrka. Därför finns alla dessa snedstagen vilka inte bara fördelar last utan även stabiliserar "lådan". (Alla som sett bilderna på ktl-stolpar som Gudrun fällde ihop inser vilka vindlaster som påverkar, inte minst vilket vindfång själva kontaktledningslinorna utgör!).

Sen finns ju mängder av trekantiga eller kvartscirkelformade förstärkningsplåtar i hörn, vinklar och föreningspunkter.

En kontaktledningsbrygga är med andra ord ett intressant exempel på materialoptimerad, nitad fackverkskonstruktion!

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av Lennart Fransson @, onsdag, november 27, 2019, 15:10 (18 dagar sedan) @ Bobo L


En ktl-brygga tar ju huvudsakligen nedåtriktade vertikala krafter från bryggans egenvikt, de i bryggan upphängda anordningarna och från snö och is vilket kan bli icke försumbara laster, men den måsta också klara sidokrafter från bär- och kontaktlinorna som ju påverkas av spännkrafterna längs linorna och dessutom sidokrafter från alla håll från vindbyar av upp till orkanstyrka. Därför finns alla dessa snedstagen vilka inte bara fördelar last utan även stabiliserar "lådan". (Alla som sett bilderna på ktl-stolpar som Gudrun fällde ihop inser vilka vindlaster som påverkar, inte minst vilket vindfång själva kontaktledningslinorna utgör!).

Jag måste fråga om kopplingen till stormen Gudrun: Var det så att ledningarna blåste omkull? Var det inte skogen som blåste omkull och la sig på ledningarna? Som boende mitt i ett av de områden där Gudrun härjade värst har jag hur mycket referenser som helst till el- och telefon trådar som åkte i backen, men känner inte till ett enda exempel där inte träd var inblandade.

Mittåt! Gudrun-stolpar!

av Bobo L @, onsdag, november 27, 2019, 16:53 (18 dagar sedan) @ Lennart Fransson


En ktl-brygga tar ju huvudsakligen nedåtriktade vertikala krafter från bryggans egenvikt, de i bryggan upphängda anordningarna och från snö och is vilket kan bli icke försumbara laster, men den måsta också klara sidokrafter från bär- och kontaktlinorna som ju påverkas av spännkrafterna längs linorna och dessutom sidokrafter från alla håll från vindbyar av upp till orkanstyrka. Därför finns alla dessa snedstagen vilka inte bara fördelar last utan även stabiliserar "lådan". (Alla som sett bilderna på ktl-stolpar som Gudrun fällde ihop inser vilka vindlaster som påverkar, inte minst vilket vindfång själva kontaktledningslinorna utgör!).


Jag måste fråga om kopplingen till stormen Gudrun: Var det så att ledningarna blåste omkull? Var det inte skogen som blåste omkull och la sig på ledningarna? Som boende mitt i ett av de områden där Gudrun härjade värst har jag hur mycket referenser som helst till el- och telefon trådar som åkte i backen, men känner inte till ett enda exempel där inte träd var inblandade.

Jag vill minnas ha sett bilder från dagarna efter Gudrun tagna i omgivningar som inte hade träd inom fallhåll från spåret, men jag får nog erkänna att minnet har ägnat sig åt förgyllning. Nu har jag ägnat mig en stund åt Gudrun-googling, och det har helt säkert varit fallande träd inblandat då ktl-stolpar knäat. En sida med tung (!) motbevisning är denna:

http://www.wislanda.se/gudrun/stormen.htm


Själv bor jag i trakter som gick fria från Gudrun, men här på Upplandsbygden blåste ju halva landskapet omkull förra hösten. Långt ifrån Gudrun-magnitud, visserligen, men första veckan efteråt gav man sig inte ut på småvägarna utan anledning. Dessutom föll träd och stolpar i flera omgångar, även sedan vägarna var röjda hände det att ytterligare träd la omkull sig ett par dagar senare.

Det jag noterade var att teleledningar i stolplinjer i öppna marker hade vält, och troligen utan hjälp av träd, men telestolpar står ju ibland i vägslänter eller åkerkanter och har måhända mindre sättdjup och kanske sämre sidostöd på vissa sidor än vad ktl-stolpar har.

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av daniel @, onsdag, november 27, 2019, 07:35 (18 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Jag försöker beskriva delarna i äldre kontaktledningsbryggor (inte av modell Mora) med strävorna under "överliggarna" i en text. Finns det någon bra källa med sådana begrepp?

De äldre kontaktledningsbryggorna kallas balkbryggor. Fackverket kallas balksystem.

Trycksträva. De kallas "långa trycksträvor" om de är av den längre modellen som utliggarna är monterade på repektive "korta trycksträvor" i de fall som de har samma höjd som fackverket.

Det förutom olika pilhöjder (1000/1250/1500), bredder (598/710) och profiler i balksystemet (NP10/NP12/NP14) finns det tre varianter av av balkbryggor:

Standardkostruktion I, där utliggarna är monterade på långa trycksträvor.

Standardkostruktion II, där alla trycksträvor är korta och utliggarna för kontakttråden är monterade på lösa isolatorbockar och bärlinorna löper på linhjul.

Underhängande konstruktion, där en utliggare liknande en linjeutliggare med låg systmhöjd är monterad i sin helhet under fackverket.

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av Sune Nylén @, onsdag, november 27, 2019, 11:51 (18 dagar sedan) @ daniel

Det där med lösa isolatorer tillämpades väl i Sverige vad jag vet, först på GBJ i mitten av 30 talet och sedan av BJ.

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av Bobo L @, onsdag, november 27, 2019, 11:56 (18 dagar sedan) @ daniel

Intressant. Finns det någon SJF, SJH, TDOK, lärobok eller annan skrift med dessa begrepp?

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av daniel @, onsdag, november 27, 2019, 23:03 (18 dagar sedan) @ Bobo L

Intressant. Finns det någon SJF, SJH, TDOK, lärobok eller annan skrift med dessa begrepp?

Statens Järnvägars kontaktledningsanläggningar. Bestämmelser och beskrivningar.
T. H. Thelander, Kungliga Järnvägsstyrelsen, 1932

SJF 543.3 Elteknik. Kontakt- och hjälpkraftledningar, del 1-5

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av Bobo L @, söndag, december 01, 2019, 15:28 (14 dagar sedan) @ daniel

Åhå, tack för tips! Jag ska be sambon om dessa i julklapp! :-D

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, söndag, december 01, 2019, 18:29 (14 dagar sedan) @ Bobo L

Åhå, tack för tips! Jag ska be sambon om dessa i julklapp! :-D

Då får nog sambon leta ordentligt är jag rädd. Jag har sökt efter skrifterna på bland annat Bokbörsen och Antikvariat.net utan några träffar...

--
Rasmus Axelsson, lokförare och byggnadsantikvarie med specialinriktning mot järnvägsbyggnader
»Jag tycker inte om tåg« - jag är intresserad av järnvägar...

www.svartabanan.se
www.brakulturmiljo.se

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av Bobo L @, söndag, december 01, 2019, 18:58 (14 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

:-D

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av PeO @, onsdag, november 27, 2019, 12:48 (18 dagar sedan) @ daniel
Redigerad av PeO, onsdag, november 27, 2019, 13:15

.....


Det förutom olika pilhöjder (1000/1250/1500), bredder (598/710) och profiler i balksystemet (NP10/NP12/NP14) finns det tre varianter av av balkbryggor:

.....

"Ledningsbrygga" finns även 1750mm pilhöjd. Pilhöjd räknas från rörstagen nertill "Stagjärn" ) till mitt på U-balken upptill. Rören är av 7/8", 1" och 1 1/8" diameter
Som tidigare nämnts kallas de vertikala stagen trycksträva, de långa, som påminner om ett gem, lång trycksträva. dessa av NP8 (80 mm U-balk + plattjärn 80*12)
Övre delen på "gemet", som skruvas på U-balken mellan trycksträvorna, kallas Tillsatsbock. Motsvarande del under bryggan kallas Fästjärn för isolatorbock.
Isolatorbock = fäste för isolatorer, verkar gälla både kontaktledning och jord- och hjälpledningar.
Fästet för brygga på stolpe heter helt enkelt Konsol för ledningsbrygga.
Stagen inuti bryggan i zick-zack heter vindförband.
Detta var några detaljer, sedan finns det dessutom benämningar på de plåtar som är svetsade på balkarna.
Det blev mycket tragglande och bläddrande för ett dussin år sedan, när jag skulle rita för att etsa skalenliga bryggor i Ho. Pilligt att bygga också, man klarar inte mycket mer än en brygga om dagen.
Skarvplåtar finns, för att skarva ledningsbryggor, jag har också hittat Vinkelskarv för ledningsbrygga. Olika mått för Cst, Sävenäs rbg (4 olika), Borlänge och Ånge.

@ Bobo: Inga nitar i bryggorna, diverse fäst- och förstyvningsplåtar är svetsade på sin detalj, sedan skruvas allt ihop med skruv i tum-mått. På trycksträvor m.m. finns borrade hål på detaljer, på U-balken kläms övriga detaljer fast med 3/4" Hakbult (J-formad, som griper tag om U-balkens fläns). Konsolerna kläms likaledes med 3/4" Hakbult om Bryggstolpens U-balk, eller om den monteras på andra ledden, parvis med 3/4" genomgående bult. Isolatorbockar på linjestolpar kläms på motsvarande vis, höjden måste ju anpassas efter spårets läge i höjdled.

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av Bobo L @, onsdag, november 27, 2019, 13:42 (18 dagar sedan) @ PeO

Åhå! Lärorikt för en som normalt står nere makadammen och bara ser stolpar, bryggor och trådar högt där uppe i jonosfären! :-)

I mitt första inlägg hade jag skrivit ett stycke med jämförelse med stålbroar, där just vindförband och slingerförband finns för att styva upp för vindlast på olika sätt. Dock tänkte jag det ledde för långt bort från ktl-bryggor och strök de raderna, men intressant att samma element, syften och benämningar finns även här.

Jag tror dock ganska säkert att jag stått och begrundat nitade bryggor vid olika tillfällen. Var det varit vet jag inte, men det skulle förvisso kunnat vara på någon plats där banan inte elektrifierats av SJ utan av SRJ, NKlJ eller liknande. Malmbanan var ju tidigt ute, och hade ju Bates-stolpar mm. Kanske bryggorna också var av ostandard?

Men samma fråga igen, finns det någon (äldre) lärobok, SJH, TDOK eller annat som tar upp ämnet kontaktledningsbryggor?

Namn på delar av äldre kontaktledningsbryggor?

av PeO @, onsdag, november 27, 2019, 15:18 (18 dagar sedan) @ Bobo L

Jag får ta till det gamla militärsvaret, Svar vet ej, anhåller om lättare fråga. Jag går också bara efter vad jag sett.
Nitade STOLPAR var väl allenarådande fram tills svetsningen slog igenom. Min referensram är i första hand Alingsås och Trollhättan med omnejd och det jag sett från fönster eller plattform.
På stambanan finns (eller fanns för några år sedan)sträckor och stationer med både svetsade och nitade stolpar. Antar att de gamla fick stå kvar vid utbyggnad till dubbelspår, men sedan i huvudsak har bytts ut vid ombyggnader.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum